Kartläggning och analys av kompetensbehov

Samhällets elektrifiering berör ett stort antal yrken och kompetenser

Elektrifieringen skapar ett brett och omfattande kompetensbehov från tillståndshantering till byggnation och drift av olika kraftslag, infrastrukturer och industrisatsningar. Samhällets elektrifiering förväntas vidare bidra till att helt nya näringar utvecklas som skapar behov av för svensk del nya kompetensprofiler, exempelvis kopplat till energilagring genom vätgas eller etablerandet av storskaliga havsbaserade vindkraftsparker. Rapporten visar att kompetensbehovet är stort redan idag och kompetensbristen är därför en akut utmaning.

Sned könsstruktur med få kvinnor försvårar kompetensförsörjningen

Rapporten visar att många bristyrken och utbildningar som leder till dessa, domineras av män.  En låg andel kvinnor återfinns på relevanta gymnasieutbildningar såsom teknikprogrammet, industritekniska programmet och el-och energiprogrammet. Detta återspeglas även i antalet utfärdade certifieringar för elektriker. Den skeva könsstrukturen har även varit bestående över tid. De kvinnor som faktiskt söker sig till utbildningar på olika nivåer tenderar dock att presentera bättre och i större utsträckning ta ut examen än män. Med en jämnare könsstruktur inom energibranschen har kompetensbehovet större möjligheter att tillgodoses. Det är viktigt att genomföra vidare analyser av hur de utbildningar, yrken och kompetenser som krävs för att genomföra samhällets elektrifiering kan göras attraktiva för kvinnor.

Elektrifieringen påverkar branscher på olika sätt och ger upphov till olika kompetensbehov

I industrin sker en substitution bort från fossila bränslen mot både direkt elanvändning och en indirekt elektrifiering genom en ökad användning av vätgas och andra elektrobränslen.

Transportsektorn går mot ett alltmer elektrifierat, digitaliserat och komplext transportsystem med elfordon och elvägar. Även nya verksamheter som batterifabriker tillkommer, vilka redan från början är baserade på el som energibärare.

Elektrifieringen påverkar därmed olika branscher på olika sätt. Hur elektrifieringen påverkar dynamiken i en sektor, bransch eller ett enskilt företag kommer att vara avgörande för de förändringar i kompetensbehov som uppstår.

Ytterligare kompetensbehov uppstår i senare led från planerade investeringar

Energimyndigheten har i  första hand analyserat primära sysselsättningseffekter från elektrifieringen, det vill säga den arbetskraft som krävs för att bygga och drifta valda analysobjekt. Den verkliga omfattningen av samhällsomvandlingen blir tydlig när underleverantörer, medföljande familjer och offentlig sektors rekryteringsbehov tas med i beräkningen (sekundära effekter).

Berörda delar av Sverige står inför en potentiellt kraftig befolkningstillväxt om planerade investeringar genomförs och samhällena lyckas attrahera en ny befolkning och säkerställa ett gott mottagande. Det är viktigt att identifiera både områdesspecifika och branschspecifika utmaningar och lösningar på kort och lång sikt även för de sekundära sysselsättningseffekterna.

Flera identifierade bristyrken kan leda till flaskhalseffekter för samhällets elektrifiering

Rapporten identifierar 35 bristyrken som är särskilt viktiga för samhällets elektrifiering. Dessa är bristyrken i meningen att efterfrågan kommer att överstiga utbudet. När många investeringar sker samtidigt och samma kompetens behövs på flera områden riskerar vissa bristyrken skapa kompetensrelaterade flaskhalsar. Det är viktigt att i det fortsatta arbetet vidare undersöka flaskhalsar och föreslå åtgärder för att minimera dessa.

Ökad efterfrågan både på traditionella och nya kompetensprofiler

Kompetensbehov som uppstår som följd av samhällets elektrifiering består av både breddade, kombinerade och nischade kompetenser. Traditionella kompetenser behöver breddas och fördjupas men även helt nya typer av kompetenser behövs i takt med att nya tekniklösningar kopplas samman och helhetslösningar efterfrågas.

Även ett ökat inslag av IT och digitalisering är en återkommande kompetensprofil och efterfrågas för allt fler yrkeskategorier.

Bristande attraktivitet och låga examinationsgrader hos relevanta utbildningsvägar för flera bristyrken

Flera av de utbildningsgrupper som kopplar till de bristyrken som identifieras präglas av bristande attraktivitet och låga examinationsgrader. Detta gäller oavsett utbildningsnivå.

Dimensionering, attraktivitet och genomflöde av studerande är tre samverkande faktorer som är avgörande för att möta kompetensbehovet för samhällets elektrifiering.

Större arbetsgivare har i regel enklare att hitta, rekrytera och utbilda arbetskraft än mindre arbetsgivare

Utmaningar att rekrytera kompetens kan, förutom brist på kompetenta arbetssökande, bero på att enskilda arbetsgivare inte är attraktiva, synliga för arbetssökande eller att de inte kan formulera sina kompetensbehov. Samtidigt kommer förutsättningarna att hantera denna brist att skilja sig åt.

Stora företag och även stora myndigheter har på grund av sin synlighet, attraktivitet och resurser för strategiskt HR-arbete betydligt bättre förutsättningar att rekrytera och internutbilda efterfrågad kompetens jämfört med mindre företag, kommuner och myndigheter. Hur mindre företag och myndigheter kan tillgodose sina kompetensbehov bör därför analyseras vidare.

Stor konkurrens om arbetskraft mellan branscher påverkar förutsättningar att lyckas med elektrifieringen

Rapporten indikerar att rekryteringar till största del sker inom branschen med ett begränsat inflöde av ny kompetens. Det årliga tillskottet av nyutbildade är begränsat och det finns dessutom en högst begränsad arbetskraftsreserv med gymnasial utbildning för arbetsgivare att hämta kompetens ifrån.

Insatser för ökad attraktivitet för de utbildningar och yrken som krävs för samhällets elektrifiering bör ses i sammanhanget att nästintill samtliga branscher genomför liknande insatser i samma syfte vilket skapar en konkurrens mellan branscher. Det finns även en global konkurrens om arbetskraften och de nationella förutsättningarna att attrahera kompetens från andra länder bör analyseras vidare.    

Sysselsättningseffekterna av elektrifieringen skiljer sig åt inom olika sektorer. Här har vi sammanfattat i vilken fas (produktion, etablering, drift och underhåll, eller avveckling) som behov av arbetskraft uppstår inom de olika sektorerna.   

Vindkraften förväntas byggas ut kraftigt under de kommande åren. Sysselsättningseffekterna uppstår framför allt i etablering, drift, underhåll och utveckling. För havsbaserad vindkraft är tjänsterna inom bygg och anläggning inte lika lokalt kopplade som för landbaserad vindkraft och möjligheten finns att anlita specialiserade arbetslag från andra länder. Havsbaserad vindkraft kommer även att kräva stora driftorganisationer, skapa behov av att bygga ut hamnar och säkerställa specialiserad infrastruktur.  

Solkraften i Sverige förväntas öka på såväl kort som lång sikt. De stora sysselsättningseffekterna sker i huvudsak vid etablering av nya solcellsanläggningar eller solcellsparker – inklusive projektering, nätanslutning, installation och kontroll. Det behövs en initial arbetsinsats för installationen av solcellerna men när solcellsanläggningen är på plats krävs minimalt med underhåll.  

Vattenkraften står främst inför miljöanpassningar och effektiviseringar av befintliga anläggningar och sysselsättningseffekterna till följd av elektrifiering är relativt små. Exakt hur sysselsättningseffekten ser ut är osäkert men det uppkommer troligtvis ett ökat behov av arbetskraft i relation till underhåll och drift i takt med att vattenkraftens roll som reglerkraft förstärks ytterligare och avbrott och stopp blir vanligare.  

Kärnkraften har under lång tid varit under avveckling men bedöms nu komma utgöra en betydande del av Sveriges framtida elproduktion. Då inga beslut om nybyggnad är fattade ännu är sysselsättningseffekterna på kort sikt små. Dock ses en viss sysselsättningseffekt i relation till långtidsdrift, avveckling och avfallshantering. På lite längre sikt står kärnkraften inför ett stort kompetensbehov både vid en potentiell utveckling av nya anläggningar, samt vid drift av befintliga kärnkraftverk i Sverige. På grund av att kärnkraften varit under avveckling i Sverige har kompetens utbildats i begränsad omfattning.  

Elnätet står inför stora uppgraderings- och utbyggnadsbehov. Kompetensbehovet är stort på alla nivåer – för lokalnät, regionnät och transmissionsnät. Det allra största kompetensbehovet går att härleda till produktion och etablering av nya kraftledningar. Storskaliga rekryteringar för utbyggnad av näten kan få konsekvensen att det i förlängningen blir svårare att anställa inom drift och underhåll, eftersom det ofta rör sig om samma personer. Förändringarna i sektorn innebär att det totalt sett behövs en större mängd personer med kunskaper om elkraft och energisystem, ofta med ett allt större inslag av IT-kunskaper.  

Energilagring kommer bli en allt viktigare del av våra elsystem och utgörs framför allt av pumpkraftverk och batterier. De huvudsakliga sysselsättningseffekterna i Sverige på kort sikt uppstår vid produktion av batterier i och med nyetablering av batteriindustrier. I viss utsträckning uppstår även sysselsättningseffekter vid installation av batterier och vid drift och underhåll av lösningar för energilagring. Vätgas utgör en viktig pusselbit i omställningen och är en källa till flexibilitet som förväntas få stor betydelse under kommande år, dock på något längre sikt. Inom ramen för föreliggande analys har därför sysselsättningseffekter från vätgasen inte inkluderats.  

Laddinfrastruktur är avgörande för att möjliggöra elektrifiering av fordonsflottan. Utbyggnaden av laddinfrastruktur får framförallt sysselsättningseffekter vid etablering, projektering, installation och underhåll. Viss påverkan på sysselsättning sker även inom produktion av laddinfrastruktur i Sverige. Industrisektorn genomgår en transformation mot ökad elektrifiering i sina processer samtidigt som stora och små industriaktörer levererar produkter som efterfrågas i det elektrifierade samhället. Den analys som görs i rapporten bygger på ett urval investeringar som görs i industrisektorn.  

Järn- och stålindustrin står inför en stor omställning där processerna ska elektrifieras. För att hantera denna utveckling planerar och genomför järn- och stålindustrin mycket stora investeringar med fokus i norra Sverige. För att bygga, driva och utveckla de verksamheter som nu planeras för kommer behovet av arbetskraft vara omfattande och bestående. Samtidigt kommer en del verksamheter att avvecklas, varför det också finns ett stort behov av om- och fortbildning av befintlig personal. Det finns en konkurrens om arbetskraft och kompetens mellan olika industrier. 

Batteriindustrin präglas av den snabbt framväxande batterivärdekedjan som leder till att produktionskapaciteten byggs upp i snabb takt. I Sverige finns aktörer i samtliga steg av batterivärdekedjan. Europa och Sverige behöver utbilda och omskola en betydande mängd personer för att möta den förväntade efterfrågan. Med en rad planerade batterifabriker runt om i Europa förväntas branschen skapa nära 100 000 europeiska arbetstillfällen, vilket gör den till en av de snabbast växande industrierna i regionen. Konkurrensen om kompetens är därför stor i Europa. 

Fordonsindustrin står inför stora omställningskrav och utgör en nyckelbransch i elektrifieringen av samhället. Elektrifieringen skapar en ökad efterfrågan på specialiserade tekniska kunskaper och kompetenser inom områden som batterihanteringssystem, energihantering, elnätverk och eldrivna fordonskommunikationssystem. Fordonsbranschen är dessutom beroende av många närliggande branscher så som exempelvis batterier och utbyggnad av laddinfrastruktur. 

Tillstånds- och analysmyndigheter fyller en viktig funktion vid nyetablering och utveckling av elnät, kraftslag och industriella anläggningar. Kompetensbrist och ökad arbetsbörda i detta led riskerar att skapa flaskhalseffekter i tillståndsprocessen eller bristande kvalitet på underlag som tas fram inför prövning.  

En av de viktigaste förutsättningarna för att omställningen ska lyckas är att fler väljer jobb inom energibranschen.

I kartläggningen pekas 35 bristyrken ut som särskilt viktiga att förstärka för att elektrifieringen ska fungera, bland annat ingenjör, forskare, vindkrafttekniker och solcellsmontör. Yrkeskategorierna präglas i dag av hög medelålder och stora könsskillnader med en majoritet av män som redan är aktiva inom yrket.

Yrkena skiljer sig inom antal anställda, utbildningsnivå, rekrytering, och koppling till olika sektorer. Vissa är generella, medan andra är nischade, och rekrytering kan ske lokalt eller internationellt. Dessa bristyrken spelar en avgörande roll för att främja elektrifiering och undvika fördröjningar.

Bilden visar var brist uppstår och uppskattar behovet av yrkespersoner. Elnätsområdet och vindkraftsområdet har många bristyrken, medan andra områden har färre. Benämningen följer SSYK, ibland branschspecifika titlar.

Klicka på bilden för att förstora

För att möta kompetensbehovet krävs en målinriktad satsning på utbildning och kompetensutveckling. I dag finns ett tydligt gap mellan tillgängliga utbildningar och de behov som branschen står inför. Det är därför nödvändigt att öka utbudet av relevanta utbildningar och se till att fler studenter examineras för att säkerställa en stabil och kunnig arbetskraft inom branschen.  

Gymnasieutbildningar

Kartläggningen visar att det inom gymnasieskolan och vuxenutbildningar är brist på relevanta program och kurser för att förbereda eleverna för jobb inom energisektorn. Bland annat har antalet studenter på el- och energiprogrammet samt industriteknikprogrammet minskat sedan gymnasiereformen 2011, då behörigheten till universitets- och högskolestudier för yrkesprogrammen togs bort.  

YH-utbildningar

På yrkeshögskolenivå finns ett brett utbud av utbildningar vilka till stor grad är adekvata för kompetensförsörjningen, men många platser förblir outnyttjade. Särskilt inom energiområdet är examensgraden låg. För få sökande gör att hälften av platserna till utbildningar till driftstekniker, och nästan tvåtredjedelar av platserna till vindkraftstekniker, står outnyttjade.  

Högre utbildningar

På högskolenivå dyker allt fler utbildningar och olika forskningsinriktade centrumbildningar upp som kan kopplas till identifierade bristyrken. Civil- och högskoleingenjörsutbildningar är mest relevanta då efterfrågan på ingenjörer i branschen ökar. Antalet som söker sig till utbildningen har stigit de senaste tio åren men endast hälften av studenterna fullföljer examen. Dessutom minskar antal studerande som påbörjar en forskarutbildning, och just forskarutbildade är viktiga för att trygga kompetensförsörjningen.

Pågående initiativ

I stort visar kartläggningen att det pågår och genomförs ett stort antal initiativ och satsningar för att stärka förutsättningarna för Sverige att möta det kompetensbehov som uppstår för samhällets elektrifiering. Somliga insatser har ett direkt och uttalat syfte som rör kompetensrelaterade frågor kopplat till elektrifieringen, medan andra har ett bredare syfte exempelvis att få fler unga att söka naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.  

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen. 

Som ett första steg i utredningsarbetet har Energimyndigheten genomfört en kartläggning och analys av kompetensbehoven. Kartläggningen utgör en kunskapsbas och en överblick som kommer ligga till grund för prioriteringar och inriktningar i det fortsatta utredningsarbetet.

Den är vidare baserad på en sammanställning av existerande kunskapsunderlag samt intervjuer och ger en ögonblicksbild av elektrifieringens förväntade sysselsättningseffekter i ett kortare tidsperspektiv.