Värme och kyla
Värme och kyla utgör en betydande andel av världens och Sveriges energianvändning. 2020 stod industriers behov av värme och kyla för drygt 70 procent av deras slutliga energianvändning inom EU.
Behovet av uppvärmning och varmvatten står för ungefär 80 procent av den slutliga energianvändningen i Sveriges bostäder. Mängden energi som används till att värma både bostäder och lokaler befinner sig i nedåtgående trend i samband med att klimatskalen renoveras, uppvärmningssystemen effektiviseras och att nyproducerade byggnader får allt tuffare energikrav.
Vad gäller efterfrågan på kyla ser vi en motsatt trend. Vad som tidigare sågs som en produkt för kontor och affärslokaler har genom olika typer av värmepumpslösningar även gjort ett intåg i bostäder.
Antalet luftkonditioneringsanläggningar i världen förväntas flerfaldigas de kommande decennierna till följd av ett varmare klimat och vår önskan om ett mer behagligt inomhusklimat. Att effektivisera elanvändningen samt minska utsläpp av klimatpåverkande köldmedier från dessa anläggningar kommer att vara en viktig del i arbetet med klimat-och energiomställningen.
Systemperspektivet blir allt viktigare
Värme och kyla kan bidra till energiomställningen i stort genom effektivt nyttjande av resurser. Resurser som solvärme och geotermisk energi har kvarvarande potential i Sverige och många befintliga och nya industrier bildar överskottsvärme som kan ge nya nyttor, till exempel för uppvärmning i staden eller användning i en närliggande industri. Detta kan ersätta andra resurser som används för uppvärmning eller avkylning om systemet byggs på ett smart sätt.
De termiska näten som förser samhällen med värme kan gå mot lägre temperaturer så att nya outnyttjade värmekällor kan användas, till exempel värmeöverskott från byggnader, livsmedelsbutiker eller datacenter. Genom energilagring kan värmen eller kylan också lagras under dygnet eller mellan säsonger och användas när den behövs.
För att få till ett effektivt system där många olika resurser och lösningar samspelar behöver samverkan ske mellan aktörer för att undvika att systemet suboptimeras. Värme och kyla kan på olika sätt bidra till såväl industrin och byggnaders klimat- och energiomställning som för att underlätta för ett flexibelt och robust energisystem i stort.
Energimyndighetens satsningar på området
Energimyndigheten bedriver aktiviteter för att utveckla nya lösningar och för att ta fram ny kunskap och kompetens kring värme och kyla. Detta gör vi i huvudsak genom två initiativ:
Resultat
Utvärdering av Energimyndighetens forsknings- och innovationsstöd till värmepumpar och kylteknik
