Klimatkontrakt 2030
Klimatkontrakt 2030 är en överenskommelse mellan städer, myndigheter och det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Kontraktet syftar till att öka takten i klimatomställningen.
För att minska våra växthusgasutsläpp och nå upp till Sveriges klimatmål behöver samhället ställa om. I det arbetet har städer en avgörande roll.
Klimatkontrakt 2030 samlar städer, myndigheter och andra aktörer i ett missionsorienterat arbete mot klimatneutralitet. Ett missionsorienterat arbetssätt innebär att flera olika aktörer arbetar i samma riktning mot gemensamma mål. Styrkan med kontraktet är att vi samspelar på flera nivåer i samhället, vilket leder oss mot en snabbare klimatomställning.
Klimatkontraktet innebär nya sätt att leda och styra för hållbar samhällsomställning. Det synliggör även hur finansiering för omställning behöver kopplas ihop med utvecklingen av regelverk som påskyndar klimatomställningen. Klimatkontraktet är ett långsiktigt åtagande som säkrar samarbetet mellan städerna och den statliga nivån, och ska uppdateras varje år.
Idén med klimatkontrakt kommer från EU:s mission Klimatneutrala och smarta städer, där målsättningen är 100 klimatneutrala städer i Europa till 2030. Genom att vara först ut att upprätta klimatkontrakt är Sverige en föregångare som visar vägen för de övriga europeiska länderna och EU-kommissionen.
Vilka har signerat Klimatkontrakt 2030?
Första Klimatkontrakten signerades 2020 av nio städer.
Sedan 2022 är det 23 städer, som signerar: Borås, Borlänge, Enköping, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Järfälla, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Mariestad, Nacka, Skellefteå, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö, Örebro och Östersund.
På den nationella nivån signerar myndigheterna Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket och Naturvårdsverket samt Viable Cities.
December 2024 tillkom 25 städer som har signerat en avsiktsförklaring. De påbörjar sitt arbete med Klimatkontrakt 2030 inför att signering december 2025. 12 av dessa är nya pionjärstäder i satsningen och 13 av de tillkommande krokar arm med en eller två kommuner i en ny form av engagemang, som tvillingstäder* för att samverka i omställningsarbetet och komma fortare fram.
De tillkommande städerna är Arvika, Boden, Borås, Ulricehamn*, Borlänge, Avesta*, Enköping, Eskilstuna, Gävle, Sandviken*, Göteborg, Falköping*, Gotland, Härryda, Helsingborg, Höganäs*, Järfälla, Kalmar, Falkenberg*, Mörbylånga*, Karlskrona, Karlstad, Kristinehamn*, Kristianstad, Tomelilla*, Linköping, Mjölby*, Luleå, Lund, Lomma*, Malmö, Höör*, Landskrona*, Mariestad, Nacka, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Håbo*, Värmdö, Växjö, Alvesta*.
Drivande i satsningen är det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.
Vad har Energimyndigheten för roll?
Energimyndigheten har, förutom att vara finansiär tillsammans med Vinnova och Formas och att handlägga programmet Viable Cities, även en roll i Klimatkontraktet. Energimyndighetens roll som part i Klimatkontraktet handlar om att tillsammans med de andra fem myndigheterna vara en aktiv part och driva på systemtransformation.
Sedan 2021 har dessa myndigheter arbetat som ett omställningsteam med representanter från varje myndighet och Viable Cities programkontor för att möjliggöra städernas omställning. Energimyndigheten är sammankallande. Myndigheterna uppdaterar sina åtaganden i klimatkontraktet varje år. Under 2024 har Klimatkontraktet utvecklats i ett nytt och tydligare format.
Myndigheternas åtaganden är dessa:
- policyutveckling för accelererad lokal omställning
- samordnande insatser kring finansiering
- verka för svenskt deltagande i europeiska initiativ.
Gemensamma åtagande för alla kontraktsparter är:
- Governance - fortsatt utveckling av styrning, ledning och policy
- finansiering av insatser och utveckling av nya finansieringsmodeller
- lärande och innovation - att göra, dela och skala.
Hur ser myndigheternas gemensamma arbete ut?
Myndigheterna fortsätter sitt arbete från tidigare år och fördjupar det inför 2025. Mellan 2022 och 2024 genomfördes sex policylabb där städer och myndigheter samarbetade för att lösa problem med regler kring markanvändning, energieffektivisering och mobilitet. Insikter och lärdomar från dessa labb kommer att användas i framtida arbete.
Under 2025 och framåt kommer myndigheterna och städerna bland annat fokusera på upphandling och klimatberäkningar på kommunal nivå. Arbetet med samordnande insatser och stöd som underlättar för kommunerna att hitta finansiering fortsätter. Myndigheterna medverkar även i de forum och på de arenor som Viable Cities arrangerar såsom Transition Lab Forum, klimatfrukostar och City Lab.
