Kortsiktsprognos 2023-2027

Den totala energitillförseln ökar mot slutet av prognosperioden. Det är framför allt tillförsel av vindkraft som ökar på grund av ny landbaserad vindkraft. Även solkraft ökar kraftigt om än från låga nivåer.

De största förändringarna för den totala energianvändningen under prognosperioden finns inom industri- och transportsektorn.

Ökningen inom industrin beror på nya industrietableringar.

Inom transportsektorn är bedömningen att energianvändningen minskar. Det beror på en ökad mängd elbilar i fordonsflottan.

Största andelen av elproduktionen kommer från vattenkraft och kärnkraft. I slutet av prognosperioden är dock bedömningen att el producerad med vindkraft blir större än elproduktion från kärnkraft.

Den totala elanvändningen ökar under prognosperioden främst på grund av elektrifieringen av transportsektorn. Elanvändningen ökar också till följd av nya industrier, exempelvis industrier för vätgasproduktion genom elektrolys.  

Den totala elanvändningen inom bostads- och servicesektorn i stort sett oförändrad.

Under prognosperioden kommer elproduktionen i Sverige öka mer än användningen. Det leder till att exporten av el till andra länder ökar.

Mot slutet av prognosperioden ser vi dock att vi kommer exportera mindre el. Det beror på en minskad utbyggnad av vindkraft. Mer el kommer också att användas inom transport- och industrisektorn.

Inom prognosperioden kommer flera parallella händelser inom industrin påverka olika branscher och energibärare. Den totala energianvändningen för prognosåren präglas primärt av de industriella projekt som driftsätts men också av konjunkturläge.

Under prognosperioden sjunker industrins användning av kolbränslen. Kolbränslen väntas minska med 4 TWh till 2027, det motsvarar en tredjedel av Sveriges totala användning av kol.

Energianvändningen inom inrikes transporter minskar under prognosperioden till följd av en energieffektivisering genom elektrifiering av vägfordon.

Prognosen återspeglar också den betydande minskningen av reduktionsplikten som trädde i kraft 2024. Förbrukningen av bränslen skiftar från biobränslen till fossila bränslen.

Nästan 60 procent av energianvändningen inom bostäder och service går till uppvärmning och varmvatten.