Fjärrvärme
Fjärrvärme har en särställning jämfört med andra uppvärmningsformer i och med sin storskalighet och dominans i huvuddelen av alla landets tätorter. Därför finns det skäl att ställa särskilda krav på försörjningstryggheten i fjärrvärmen.
Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms upp med fjärrvärme. Det gör fjärrvärmen till den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Fjärrvärmeföretagen har i regel en god förmåga att förhindra långvariga störningar i leveranserna. Men när det väl inträffar så drabbas många användare samtidigt och det kan bli stora påfrestningar på samhället.
För en enskild fastighet eller mindre grupp av fastigheter som försörjs med en egen värmepump eller pelletspanna innebär ett haveri i värmekällan främst stora olägenheter för boende och verksamheter i just den fastigheten eller gruppen av fastigheter. I regel medför det inte någon påfrestning på samhället, oavsett hur långvarig störningen är.
En långvarig störning i fjärrvärmeleveranserna riskerar däremot att drabba huvuddelen av tätortens flerbostadshus och verksamhetslokaler, där även samhällsviktiga verksamheter ofta är lokaliserad.
Fjärrvärmeleveranserna är över lag av god kvalitet och fjärrvärmeföretagen har en god beredskap. Energimyndighetens uppföljning av cirka 200 incidenter i fjärrvärme under 2011-2014 visar att oplanerade avbrott inträffar, som dock sällan blir långvariga.
