Riskberedskap inom elsektorn
Sedan 5 januari 2020 är Energimyndigheten behörig myndighet enligt EU:s riskberedskapsförordning för elsektorn (2019/941). Den syftar till en bättre samordning inom EU kring elkriser.
Förordningen kräver att medlemsländerna samarbetar och har bestämmelser för hur länderna tillsammans bör förebygga, förbereda sig inför och hantera elkriser.
Som behörig myndighet har Energimyndigheten en rad åtaganden enligt förordningen. Flera ska utföras i nära samarbete mellan Energimyndigheten och systemansvarig för överföringssystemen, det vill säga Svenska kraftnät.
Det handlar bland annat om att ta fram relevanta scenarier för eventuella elkriser och redovisa åtgärder för att hantera en kris samt att upprätta en riskberedskapsplan. Den första versionen av riskberedskapsplanen antogs 15 december 2021.
Energimyndigheten ska också i samråd med Svenska kraftnät, tillkännage ifall det föreligger en elkris, eller utfärda en tidig varning om det är risk för elkris. Myndigheten ska även informera EU-kommissionen och andra behöriga myndigheter i samma region (Danmark och Finland) och i direkt anslutna länder (Polen, Litauen och Tyskland).
Planen för riskberedskap har tagits fram genom ett nationellt remissförfarande där angränsande behöriga myndigheter samt EU-kommissionen haft möjlighet att komma in med synpunkter. Arbetet med att implementera EU-förordningen fortsätter och synpunkter utreds för att se om planen behöver uppdateras.
Energimyndigheten fastställde 14 december 2022, version 0.4 av den nationella riskberedskapsplanen för elsektorn i enlighet med EU-förordningen 2019/941. Den ska enligt samma förordning uppdateras senast vart fjärde år.
Energimyndigheten betraktar rollen som behörig myndighet som en övergripande och samordnande roll där vi fungerar som nationell kontaktpunkt och samordnare gentemot EU och de behöriga myndigheterna i andra EU-länder. Utöver uppgifterna i förordningen behåller Energimyndigheten befintliga operativa roller och direkta ansvar som vi har idag.
