Grundprinciper för en trygg energiförsörjning
Det är våra gemensamma behov av el och energi som styr vad som är en trygg energiförsörjning. Men vad som är tryggt i varje enskilt läge varierar över tid. Det här är Energimyndighetens definition av vad som är trygg energiförsörjning.
Trygg energiförsörjning handlar om att förebygga och lindra negativa konsekvenser för samhälle och energianvändare som uppstår på grund av störningar och avbrott i energiförsörjningen.
En trygg energiförsörjning får vi genom att ha robusta försörjningskedjor och förmåga att hantera kriser i vardagen samt inför och under höjd beredskap. Trygg energiförsörjning är en sak under fred och normala förhållanden och en annan under kris eller krig. Energimyndigheten arbetar för att el och drivmedel används där den gör mest nytta, för samhällsviktig verksamhet, vid både normalt läge och vid kris eller krig.
Som individ kan du förbereda dig för kortare stunder av brist på el eller drivmedel. Du kan också göra förberedelser för att klara av om till exempel elen skulle bli frånkopplad under en längre tid. Under höjd beredskap eller krig är det större risk att du blir utan el och värme under lång tid.
Elavbrott på grund av väder brukar normalt vara kortvariga. Myndigheten för samhälle och beredskap, MSB, uppmanar alla att ha beredskap för elavbrott upp till sju dagar, med vatten, mat och värme.
Avvägningar mellan områden
Tre målområden utgör grunden i EU:s och Sveriges energipolitik, där försörjningstrygghet är en del:
- konkurrenskraft
- miljö och
- försörjningstrygghet
I arbetet för ett hållbart energisystem finns det mål som står i konflikt med varandra. Därför behöver lagstiftare, marknadsaktörer och energianvändare hela tiden väga målområden mot varandra. Det gäller till exempel klimatpolitiska mål och målen för samhällets krisberedskap och försvar. Med mer oroligheter i världen och extremare väder behövs ett robust energisystem. Beredskap och reservkraft är en del av den robustheten.
Väl fungerande energimarknader
Ansvaret för att vi har en väl fungerande energimarknad är fördelat på många olika aktörer. Det är väl fungerande energimarknader som ser till att tillgodose samhällets och näringslivets behov av energi och en trygg energiförsörjning.
Energimarknaderna är i allt större utsträckning internationella och ska kunna förebygga och lindra avbrott och bristsituationer. De aktörer som tillhandahåller energi bör ha ett långtgående ansvar för att förebygga och lindra störningar och avbrott som kan uppstå.
Om energimarknaderna inte kan förebygga och lindra konsekvenser av störningar som inträffar, måste det finnas förberedda åtgärder. I första hand ska de bygga på och förstärka befintliga marknadsfunktioner. Det gäller både för kriser i fredstid och om Sverige befinner sig i krig eller om krig pågår i närområdet.
Som en sista utväg, när marknaden inte klarar av att upprätthålla sin funktion, kan åtgärder användas som kraftigt påverkar marknadens funktion. Ransonering är exempel på en sådan åtgärd.
Alla energianvändare har ett ansvar
Det är inte möjligt att anpassa energisystemet så att alla kan förvänta sig en trygg energiförsörjning i alla lägen. Det måste hela tiden göras avvägningar mellan samhällets och användarnas behov när det gäller trygghet, kostnadseffektivitet och låg miljöpåverkan.
Alla energianvändare har ett ansvar att kunna hantera eventuella konsekvenser vid störningar och avbrott i energiförsörjningen. För att kunna bidra till en väl fungerande energiförsörjning behöver ansvars- och rollfördelningar vara tydligt definierade och väl kända. Det innebär från myndighet och elproducenter till den enskilda individen och beredskap i det privata näringslivet, både hos stora industrier och små företag.
Totalförsvarsplanering - samlad planering för hela hotskalan
Sveriges totalförsvarsplanering är en samlad planering för hela hotskalan, där säkerhet, skydd och förmågor måste byggas integrerat med kris- och höjd beredskap. Det innebär bland annat krav på robustare energisystem som är dimensionerade för att tillgodose samhällets och försvarets behov av energi både i vardagen och vid höjd beredskap.
Energisystemen är potentiella måltavlor för antagonistiska handlingar. Energi-marknadernas aktörer bedriver i många fall verksamheter som är viktiga för samhällets funktionalitet och för totalförsvaret. Därför finns ett ökat behov av samverkan med, och stöd av, staten.
Stöd till arbetet med beredskap
Stöd som staten kan ge marknadsaktörerna är till exempel lägesbilder och information om nya hotbilder, utvecklade verktyg och regelverk kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt förmedla kunskap om hur de kan arbeta med egna riskförebyggande åtgärder.
Totalförsvarsplaneringen innebär även att enskilde energianvändare behöver ha beredskap för att kunna hantera konsekvenser av störningar i energiförsörjningen både i vardagen, vid höjd beredskap och vid krig.
Skillnaden att vara förberedd och ha beredskap för sju dagar och om ett krig skulle inträffa är främst hur stor uthållighet du har.
Vid ett väpnat angrepp kan en helt ny vardag snart vara det vanliga, där elen kanske är påkopplad en timme åt gången tre gånger per dag. Sannolikheten att det skulle inträffa är dock låg. Att vara förberedd på ett väderberoende elavbrott räcker långt.
