Krigsplacering av personal

2015 återupptogs totalförsvarsplaneringen i Sverige. Det är många områden som behöver ses över för att utveckla totalförsvaret.

Nu har arbetet kommit till krigsplacering av energisektorn. I och med kriget i Ukraina har tempot i planeringen ökat. 

Vägledningen rör företag som inte är offentligägda, varken helt eller delvis. Det är det privata näringslivet eller ekonomiska föreningar, samfälligheter eller liknande som kan anses bedriva samhällsviktig verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret.

Det är Svenska kraftnät eller Energimyndigheten som får göra framställan till Plikt- och prövningsverket för energibranschen, om vilka företag som får krigsplacera enligt definitionen ovan.

Offentligägda bolag har, via sina ägare (stat, kommun eller region), möjlighet att anmäla vilken personal som ska krigsplaceras till Plikt- och prövningsverket.

I vägledningen finns en urvalsprincip för vilka företag som får krigsplacera. Vissa företag är självklara och andra som underleverantörer behöver pekas ut efter dialog med berörda företag. I framtiden kan ytterligare företag blir föremål för krigsplacering eller plockas bort från ansvaret att krigsplacera om verksamheten ändras.

Sverige behöver kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret under krig eller höjd beredskap. Då måste företagen på myndighets uppmaning säkerställa personal för drift och underhåll av verksamheten.

Det görs genom att den enskilde personen registreras hos Plikt- och prövningsverket för tjänst på utpekat företag och kan då följaktligen inte tas i anspråk av annan, till exempel Försvarsmakten.

Krigsplacering är en administrativ åtgärd i fred för att veta att det finns tillgång till personal i händelse av höjd beredskap.

Det finns inget datum för när krigsplacering ska vara klar utan den kan påbörjas när som helst.

Även när företaget krigsplacerat första omgången behöver listan ses över regelbundet och ändringar skickas till Plikt- och prövningsverket. Förändringar kan till exempel bero på personalomsättning.

Det finns inte ett rätt svar på det. Det viktiga är att funktioner kan upprätthållas vid höjd beredskap. Det är förstås bättre med fast anställd personal över tid, men även korttidsanställda kan krigsplaceras.

En krigsplacering kan också kvarstå även efter avslutad anställning om det behövs för att säkerställa funktioner. 

Vägledningen är till för att förklara processen. Om det fortfarande finns oklarheter, efter genomgång av vägledningen, går det bra att kontakta Energimyndigheten eller Svenska kraftnät.

Ja, det finns en hotbild mot Sverige som MUST och SÄPO analyserar och redogör för. Men det finns ingen förändrad hotbild som gör att energisektorn ska krigsplacera nu.

Svenska kraftnät har tagit fram en öppet redovisad hotbild med olika typer av antagonister, omvärldsbevakning och bedömning av terrorhotnivåer samt de antagonistiska hot som Svenska kraftnät anser vara mest relevanta för verksamheter i elförsörjningen. Den finns att ta del av här: Den antagonistiska hotbilden | Svenska kraftnät (svk.se)