Bebyggelse
Idag är i stort sett all uppvärmning av byggnader känslig för längre avbrott i elförsörjningen. Även byggnader som värms upp med fjärrvärme kan drabbas eftersom det i regel finns elektriska pumpar som driver fram vattnet både ute i fjärrvärmesystemet och i fastigheten. Kunskap om hur olika fastigheter värms upp och kyls ner underlättar därför beredskapsplaneringen.
Kartläggning av bebyggelsen
Börja med att göra en kartläggning av bebyggelsen i kommunen för att ta reda på var de mest köldkänsliga bostäderna och arbetsplatserna finns. Försök uppskatta hur fördelningen ser ut mellan flerbostadshus, småhus och fritidshus i kommunen. Diagrammet nedan från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att över hälften av Sveriges befolkningen bor i egenägd villa.
Hur det ser ut specifikt i en viss kommun går att få fram i Statistikdatabasen.
Fler småhus i glesbygd
Sökningar i databasen visar generellt att ju mer glesbygd som finns i en kommun, desto större är andelen som bor i småhus. Det kan vara en viktig aspekt att ta med i beredskapsplaneringen eftersom småhus kyls ut fortare än flerbostadshusen.
Inventera förekomsten av lokaleldstäder i kommunen
Människor som har tillgång till boenden med fungerande lokaleldstäder har goda förutsättningar för att inte behöva evakueras vid en allvarlig värmekris. Kaminer och kakelugnar kan nämligen användas för att hålla ett rum i bostaden någorlunda varmt och resten av bostaden på vistelsebar temperatur (+5 grader Celsius) för friska och välklädda människor, så att evakuering inte behövs. Inventera därför förekomsten av fungerande lokaleldstäder i kommunen.
- Dela upp lokaleldstäderna i de som är elberoende men som kan fungera hjälpligt med småskalig reservkraft och de som är helt eloberoende. Braskaminer av plåt och moderna vedpannor har ofta fläktar som kräver el för att fungera. Kakelugnar är däremot i regel helt eloberoende.
- Sotarväsendet i kommunen samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har information över fungerande lokaleldstäder som är inspekterade och godkända för användning.
- Inventeringen kan eventuellt kompletteras genom att tala med braskaminförsäljare och sotare samt genom att skicka ut enkla enkäter till invånarna för att få en bild av hur det ser ut i kommunen.
Det verkliga antalet är i regel större då det även innefattar de lokaleldstäder som inte är godkända. Risken är stor att dessa används ändå vid en värmekris. Följden kan bli att brandtillbuden ökar varför kommunen kan behöva informera om detta särskilt till invånarna, det vill säga att endast använda godkända lokaleldstäder.
Gör en inventering av vilka uppvärmningsformer som används för olika byggnader i kommunen
Bostäder och byggnader som är anslutna till fjärrvärmenätet är i regel mer motståndskraftiga i händelse av ett långvarigt elavbrott så länge det finns tryck i systemet så att varmvattnet kan cirkulera. Ta därför reda på vilka bostäder och byggnader i kommunen som är ansluta och vilka som inte är det. Känsliga människor som bor i icke fjärrvärmeanslutna bostäder kan nämligen behöva evakueras tidigare. Ta även reda på vilken beredskap som finns för fjärrvärmedistributionen i händelse av ett långvarigt elavbrott. Finns det till exempel reservkraft för de elektriska pumpar som får vattnet att cirkulera i fjärrvärmesystemet? Är fastighetsägare för flerbostadshus medvetna om konsekvenser vid längre elavbrott eller behöver kommunen informera dem?
Ta reda på utkylningsegenskaperna hos de olika byggnaderna som finns i kommunen, uppdelat på olika typer av hus
Faktorer som påverkar utkylningshastigheten är bland annat isolering, stomkonstruktion, byggnadsmaterial, ventilationssystem och utsatthet för vindar. Det går att få en bra uppfattning om utkylningsegenskaper hos en byggnad med kunskap om byggnadstyp och byggnadsår genom att byggnadstyper, byggregler och byggsätt har varierat under årens lopp.
Utkylningsegenskaper för olika byggnader.
Inventera möjligheten att hyra eller låna reservelverk och teckna avtal i förväg
För att säkerställa värmeförsörjningen i en byggnad vid ett långvarigt el- eller värmeavbrott behövs någon form av reservkraft eller reservvärmesystem. Detta är särskilt viktig för samhällsviktiga funktioner som t.ex. äldrevård eller tillfälligt upprättade trygghetspunkter dit människor kan behöva ta sin tillflykt.
En lösning kan vara inkoppling av mobila dieseldrivna reservkraftaggregat. För att säkerställa tillgången till dessa när de väl behövs är det viktigt att kontakter är tagna och att avtal skrivna i förväg. Elverk kan t.ex. ägas av andra kommuner, företag, fastighetsbolag eller privatpersoner.
- Förbered inkoppling av elverk i byggnaderna och eventuellt gör omkopplingar i byggnadernas elsystem.
- Informera fastighetsägarna i kommunen om deras ansvar för sina hus och de människor som bor där.
Evakuering av boenden bör undvikas i den mån det går då det både är kostsamt och arbetskrävande samt att byggnaderna mår bäst om människor bor kvar. Annars kan t.ex. vattenledningar i byggnader behöva tömmas för att inte frysa sönder vid kallt väder. Vatten som står stilla fryser nämligen lättare.
- Planera för logistiklösningar för att under en pågående kris kunna försörja reservkraften med drivmedel, service och reservdelar.
Kommunen är ansvarig för reservkraftförsörjning för egen kommunal verksamhet som t.ex. äldreboenden, viktigare tekniska system som vatten- och avloppssystem samt egen fjärrvärmeproduktion. Flera kommuner kan med fördel samarbeta kring reservkraftförsörjningen och distributionen av drivmedel.
- Informera ansvariga för andra viktiga samhällsfunktioner om behovet av reservkraft och var reservkraft kan hyras eller lånas vid en krissituation.
Energimyndigheten har tillsammans med flera andra myndigheter tagit fram en vägledning för anskaffningsprocessen för reservkraft. Till vägledningen finns även checklistor och mallar. Materialet förvaltas av MSB.
