Test av reservelverk från 2015
Tillverkare | Defenda |
Pris (med moms)
Priset är ett ungefärligt pris med moms, varierar mellan olika inköpsställen. |
15 350 kr |
Drivmedel
Vilket slags bränsle som reservelverket behöver, diesel eller bensin med eventuell oljeblandning. |
Diesel |
Max kontinuerlig effekt
Den maximala effekt som elverket klarat av att leverera kontinuerligt under provningen, anges i Watt. Har reservelverket enfasuttag och trefasuttag finns det två mätvärden för effekten. För att mäta upp maxeffekten har belastningen på reservelverken gradvis ökat tills något av följande fem alternativ inträffat:
|
|
Uppmätt | 1-fas: 1 600 W 3-fas: 5 000 W |
Uppgiven | 1-fas: saknas 3-fas: 5 500 W |
Elkvalitet | |
Sammanfattning
Kort beskrivning av hur elverkets elkvalitet var under provningarna. Ett reservelverk med hög elkvalitet levererar en spänning på 230 volt och 50 Hz med små distortioner och påverkas relativt lite när den belastas med olika typer av apparater. Sämre elkvalitet betyder bland annat större distortioner i spänningen (THD). Höga distortioner kan skada känslig ansluten utrustning (tex elektronik som datorer, inverterstyrda värmepumpar eller Tv apparater). Höga distortioner kan också förkorta livslängden på viss utrustning (tex lysrör). Om ett aggregat har problem med spänningshållningen betyder det att spänningen blir för hög eller för låg i vissa förhållanden, vilket kan skada känslig utrustning. |
Genomsnittlig elkvalitet. Har problem med spänningshållning vid ojämn belastning av faserna. |
Storlek på elmotor som elverket klarar av att starta
Storleken på den största motorn som elverket klarade av att starta under testet. Här anges både elmotorns effekt i Watt och motorns startström i Amper. Som motorer användes i testet bland annat elektriska handverktyg och kompressorer. Om du vill driva en elmotor bör du kolla upp att startströmmen på den inte överstiger testvärdet. Ingen av tillverkaren anger själva vilken startström elverket klarar av. |
2 000 W (16 A startström) |
Spänningskurva vid drift av elektronik
Figuren visar spänningskurvan när elverket driver elektronisk utrustning (tex datorer och bildskärmar) med en effekt på 10-40% av elverkets max effekt. En bra spänning (tex som i det vanliga elnätet) med få distortioner ser ut som en ren sinuskurva. Högre distortioner ger en mer kantig kurva. Höga distortioner kan skada känslig ansluten utrustning (tex datorer, inverterstyrda värmepumpar eller Tv apparater). Höga distortioner kan också förkorta livslängden på viss utrustning (tex lysrör). |
|
Spänningsdistortioner vid drift av elektronik
Spänningsdistortioner (THD eller övertoner) är ett mått på hur "ren" sinuskurvan är och anges i procent. Höga värden ger en mer kantig sinuskurva. Värdet kan jämföras med distortioner i det vanliga elnätet, som är som högst 6%. |
17 % |
Användningsområde
Beskriver vad för utrustning som är lämplig att ansluta till elverket. Höga distortioner och problem med spänningshållningen skadar eller förkortar livslängden på känslig utrustning. Exempel på känslig utrustning: elektronik som datorer och Tv-apparater, elektronisk styrning av uppvärmning, lysrör. Exempel på utrustning som inte är så känslig: elverktyg, belysning (förutom lysrör), värmefläktar. |
Mindre lämplig för känslig utrustning pga relativt höga distortioner. |
Långtidstest | |
Långtidstest (150 timmar)
Reservelverken kördes med märkeffekt under totalt 150 timmar. Provet avbröts kortvarigt två till tre gånger per dygn för att kontrollera oljenivå och för att tanka. Underhåll på elverken utfördes enligt vad som stod i bruksanvisningar för respektive elverk. Provningen avbröts om elverket gick sönder, slog av upprepade gånger under kort tid eller slutade fungera korrekt |
Eldslågor slog ur avgasröret efter 16 timmar. Testet avbröts. |
Drift och hållbarhet | |
Drivmedel
Vilket slags bränsle som reservelverket behöver, diesel eller bensin med eventuell oljeblandning. |
Diesel |
Drifttid per tank
Hur många timmar reservelverket kan gå på full effekt utan att du behöver fylla på tanken. |
5 timmar per tank |
Bränsleförbrukning
Förbrukningen av bensin eller diesel i liter per kilowattimme vid uppmätt maximal effekt. Densiteten för bensin är beräknad på 0,75 och för diesel på 0,80. Förbrukning av dieselmotorer är lägre eftersom diesel innehåller mer energi per liter än bensin. |
0,19 liter/kWh |
Drivmedelskostnad per kWh el
Ungefärlig kostnad för bensin/diesel per kilowattimme producerad el, beräknad på 14 kronor per liter bensin/diesel. Kostnader för drift och underhåll är inte medräknade. Detta pris kan jämföras med "vanlig el" som kostar runt 1 krona per kWh |
2,70 kr/kWh |
Miljöutsläpp
Uppmätta nivåer av utsläpp från de avgaser som reservelverken släpper ut vid uppmätt maximal effekt. Har provats enligt standarden ISO 8178-1 före 150 timmar långtidsprovning och en bestämd driftcykel. I maskindirektivet finns gränsvärden för utsläppen, som utgår från effektbelastning av motoraxeln, ju större cylindervolym på motorn desto mindre får de släppa ut per kilowattimme. Inget av de testade reservelverken kan användas inomhus eller på annan plats där avgaser måste ledas bort. Kolväten (HC): Kolväten frigörs vid ofullständig förbränning och har en negativ påverkan på hälsan. Kväveoxider (NOx): Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och att marknära ozon bildas. Kolmonoxid (CO): Är en lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Den kan till exempel förvärra besvären för hjärt- och kärlsjuka. I testtabellen framgår det om reservelverket håller sig inom eller överstiger gränsvärdet för utsläpp. |
Kolmonoxid: 7 g/kWh Kolväten+kväveoxid: 10,5 g/kWh Inga krav för diesel |
Ljudeffektnivå
Elverkets ljudnivå i dB(A) vid 75% av max effekten. En höjning med 10 dB(A) uppfattas som en fördubbling. Inte bara antal decibel, utan även ljudets karaktär har betydelse för om det upplevs som störande eller inte. I tabellen framgår även om uppmätta värden överskrider de gränsvärden som finns i maskindirektivet. |
107 dB(A)Överskrider gränsvärdet |
Hanterbarhet och säkerhet | |
Start i kyla
Anger den kallaste temperaturen som aggregaten gick att starta i. Alla aggregat provades först vid -18. De aggregaten som inte startade efter 30 försök vid -18 provades sedan vid -10 grader, därefter vid -5 och till sist vid 0 grader. |
Startade vid -10 på 1a försöket |
Får kopplas till fast elinstallation
Anger om reservelverket enligt tillverkaren får kopplas till en fast elinstallation. Det krävs alltid en behörig elektriker för att utföra inkopplingen till en fast elinstallation. |
Nej |
Hanterbarhet
Visar bland annat hur man startar och förflyttar elverket. |
◦ Startsnöre och elstart. Mölighet till fjärrstart
◦ Har 4 mindre hjul för förflyttning på tex asfalt och två större hjul plus handtag för tex grusunderlag ◦ Kontrollpanel som visar bl.a. spänning och körtid |
Bruksanvisning
Visar om det finns bruksanvisning på svenska samt en kort sammanfattning av innehållet. |
+ På svenska + Märkningar, indikeringar och reglage är förklarade + Innehåller anvisning för skötsel och underhåll - Saknar förklaring till varningssymboler |
Säkerhet
Alla reservelverk ska vara CE-märkta. Normalt ska du kunna lita på att en CE-märkt produkt uppfyller kraven, men i detta test finns det flera modeller där dokumentation som styrker detta saknas. Det ingår inte i testet att prova om modellerna uppfyller kraven för att vara CE-märkta. Däremot ingår det en översiktlig granskning av produktens utförande med avseende på säkerheten och de brister som upptäckts finns nämnda i tabellen. |
+ Säkerhetsanvisningar finns - Saknar märkning om max belastning på 230 och 400 V uttagen - Saknar medföljande EG-försäkran - Bristfällig isolering av kablar till generatorn |
Övrigt | |
Frekvensomriktare
Anger om elverket har en frekvensomriktare (inverter). En inverter är en elektronisk komponent som ska se till att den producerade elen har rätt spänningen och frekvens. Testet visar att de elverk med inverter har generellt sätt bättre elkvalitet. |
Nej |
IP-klassad
IP-klass anger skydd mot inträngande föremål och skydd mot inträngande vatten. Några modeller är IP-klassade, det är inget krav på att reservelverk ska vara klassade och det finns olika klasser för olika användningsområden. Ju högre siffror desto bättre. Alla reservelverk i testet har IP23 och går inte att använda i regn eller snö. |
Nej |
Motortyp
Anger om reservelverket har en två, fyrtakt eller dieselmotor. |
Diesel |
Vikt
Reservelverkets vikt utan bränsle |
105 kg |
Yttermått (höjd x bredd x djup)
Reservelverkets mått, höjd x bredd x djup anges i centimeter. |
67 x 47 x 74 cm |
Kommentarer
Kort beskrivning av hur bra elverket höll sig under provningarna |
|
Webbadress
Tillverkarens/generalagentens egen webbplats där du hittar kontaktuppgifter. |
www.defenda.com |
Tabellguide
Modell
Pris (med moms)
Priset är ett ungefärligt pris med moms, varierar mellan olika inköpsställen.
Drivmedel
Vilket slags bränsle som reservelverket behöver, diesel eller bensin med eventuell oljeblandning.
Max kontinuerlig effekt
Den maximala effekt som elverket klarat av att leverera kontinuerligt under provningen, anges i Watt. Har reservelverket enfasuttag och trefasuttag finns det två mätvärden för effekten. För att mäta upp maxeffekten har belastningen på reservelverken gradvis ökat tills något av följande fem alternativ inträffat:
Sammanfattning
Kort beskrivning av hur elverkets elkvalitet var under provningarna. Ett reservelverk med hög elkvalitet levererar en spänning på 230 volt och 50 Hz med små distortioner och påverkas relativt lite när den belastas med olika typer av apparater. Sämre elkvalitet betyder bland annat större distortioner i spänningen (THD). Höga distortioner kan skada känslig ansluten utrustning (tex elektronik som datorer, inverterstyrda värmepumpar eller Tv apparater). Höga distortioner kan också förkorta livslängden på viss utrustning (tex lysrör). Om ett aggregat har problem med spänningshållningen betyder det att spänningen blir för hög eller för låg i vissa förhållanden, vilket kan skada känslig utrustning.
Storlek på elmotor som elverket klarar av att starta
Storleken på den största motorn som elverket klarade av att starta under testet. Här anges både elmotorns effekt i Watt och motorns startström i Amper. Som motorer användes i testet bland annat elektriska handverktyg och kompressorer. Om du vill driva en elmotor bör du kolla upp att startströmmen på den inte överstiger testvärdet. Ingen av tillverkaren anger själva vilken startström elverket klarar av.
Spänningskurva vid drift av elektronik
Figuren visar spänningskurvan när elverket driver elektronisk utrustning (tex datorer och bildskärmar) med en effekt på 10-40% av elverkets max effekt. En bra spänning (tex som i det vanliga elnätet) med få distortioner ser ut som en ren sinuskurva. Högre distortioner ger en mer kantig kurva. Höga distortioner kan skada känslig ansluten utrustning (tex datorer, inverterstyrda värmepumpar eller Tv apparater). Höga distortioner kan också förkorta livslängden på viss utrustning (tex lysrör).
Spänningsdistortioner vid drift av elektronik
Spänningsdistortioner (THD eller övertoner) är ett mått på hur "ren" sinuskurvan är och anges i procent. Höga värden ger en mer kantig sinuskurva. Värdet kan jämföras med distortioner i det vanliga elnätet, som är som högst 6%.
Användningsområde
Beskriver vad för utrustning som är lämplig att ansluta till elverket. Höga distortioner och problem med spänningshållningen skadar eller förkortar livslängden på känslig utrustning. Exempel på känslig utrustning: elektronik som datorer och Tv-apparater, elektronisk styrning av uppvärmning, lysrör. Exempel på utrustning som inte är så känslig: elverktyg, belysning (förutom lysrör), värmefläktar.
Långtidstest (150 timmar)
Reservelverken kördes med märkeffekt under totalt 150 timmar. Provet avbröts kortvarigt två till tre gånger per dygn för att kontrollera oljenivå och för att tanka. Underhåll på elverken utfördes enligt vad som stod i bruksanvisningar för respektive elverk. Provningen avbröts om elverket gick sönder, slog av upprepade gånger under kort tid eller slutade fungera korrekt
Drivmedel
Vilket slags bränsle som reservelverket behöver, diesel eller bensin med eventuell oljeblandning.
Drifttid per tank
Hur många timmar reservelverket kan gå på full effekt utan att du behöver fylla på tanken.
Bränsleförbrukning
Förbrukningen av bensin eller diesel i liter per kilowattimme vid uppmätt maximal effekt. Densiteten för bensin är beräknad på 0,75 och för diesel på 0,80. Förbrukning av dieselmotorer är lägre eftersom diesel innehåller mer energi per liter än bensin.
Drivmedelskostnad per kWh el
Ungefärlig kostnad för bensin/diesel per kilowattimme producerad el, beräknad på 14 kronor per liter bensin/diesel. Kostnader för drift och underhåll är inte medräknade. Detta pris kan jämföras med "vanlig el" som kostar runt 1 krona per kWh
Miljöutsläpp
Uppmätta nivåer av utsläpp från de avgaser som reservelverken släpper ut vid uppmätt maximal effekt. Har provats enligt standarden ISO 8178-1 före 150 timmar långtidsprovning och en bestämd driftcykel. I maskindirektivet finns gränsvärden för utsläppen, som utgår från effektbelastning av motoraxeln, ju större cylindervolym på motorn desto mindre får de släppa ut per kilowattimme. Inget av de testade reservelverken kan användas inomhus eller på annan plats där avgaser måste ledas bort. Kolväten (HC): Kolväten frigörs vid ofullständig förbränning och har en negativ påverkan på hälsan. Kväveoxider (NOx): Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och att marknära ozon bildas. Kolmonoxid (CO): Är en lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Den kan till exempel förvärra besvären för hjärt- och kärlsjuka. I testtabellen framgår det om reservelverket håller sig inom eller överstiger gränsvärdet för utsläpp.
Ljudeffektnivå
Elverkets ljudnivå i dB(A) vid 75% av max effekten. En höjning med 10 dB(A) uppfattas som en fördubbling. Inte bara antal decibel, utan även ljudets karaktär har betydelse för om det upplevs som störande eller inte. I tabellen framgår även om uppmätta värden överskrider de gränsvärden som finns i maskindirektivet.
Start i kyla
Anger den kallaste temperaturen som aggregaten gick att starta i. Alla aggregat provades först vid -18. De aggregaten som inte startade efter 30 försök vid -18 provades sedan vid -10 grader, därefter vid -5 och till sist vid 0 grader.
Får kopplas till fast elinstallation
Anger om reservelverket enligt tillverkaren får kopplas till en fast elinstallation. Det krävs alltid en behörig elektriker för att utföra inkopplingen till en fast elinstallation.
Hanterbarhet
Visar bland annat hur man startar och förflyttar elverket.
Bruksanvisning
Visar om det finns bruksanvisning på svenska samt en kort sammanfattning av innehållet.
Säkerhet
Alla reservelverk ska vara CE-märkta. Normalt ska du kunna lita på att en CE-märkt produkt uppfyller kraven, men i detta test finns det flera modeller där dokumentation som styrker detta saknas. Det ingår inte i testet att prova om modellerna uppfyller kraven för att vara CE-märkta. Däremot ingår det en översiktlig granskning av produktens utförande med avseende på säkerheten och de brister som upptäckts finns nämnda i tabellen.
Frekvensomriktare
Anger om elverket har en frekvensomriktare (inverter). En inverter är en elektronisk komponent som ska se till att den producerade elen har rätt spänningen och frekvens. Testet visar att de elverk med inverter har generellt sätt bättre elkvalitet.
IP-klassad
IP-klass anger skydd mot inträngande föremål och skydd mot inträngande vatten. Några modeller är IP-klassade, det är inget krav på att reservelverk ska vara klassade och det finns olika klasser för olika användningsområden. Ju högre siffror desto bättre. Alla reservelverk i testet har IP23 och går inte att använda i regn eller snö.
Motortyp
Anger om reservelverket har en två, fyrtakt eller dieselmotor.
Vikt
Reservelverkets vikt utan bränsle
Yttermått (höjd x bredd x djup)
Reservelverkets mått, höjd x bredd x djup anges i centimeter.
Kommentarer
Kort beskrivning av hur bra elverket höll sig under provningarna
Webbadress
Tillverkarens/generalagentens egen webbplats där du hittar kontaktuppgifter. |