Så sparar Stockholmskommuner effekt
Under de kallaste vinterdagarna ökar effektbehovet av el då stora delar av bebyggelsen är eluppvärmd. Dessa timmar belastas elnäten så hårt att det kan komma att bli effektbrist. Kommuner kan, tillsammans med övriga aktörer, hjälpas åt att förhindra detta.
Under hösten 2020 fick fem kommuner hjälp med att kartlägga och analysera hur elanvändningen varierar per timme. Syftet var att identifiera möjligheter att sänka effektuttagen.
Resultatet blev bland annat en metodbeskrivning för kartläggningens tillvägagångssätt och en verktygslåda med tips på vad som kan göras för att minska effektuttaget under timmar med hög belastning.
Jämn och låg effektnivå
Brist på eleffekt i många kommuner föranledde ett arbete där en metodbeskrivning togs fram med syfte att lyfta effektfrågan. Att kartlägga kommunens egna anläggningar och effektuttag är en viktig del i en effektanalys. Det ger upphov till möjliga åtgärdsförslag för att minska kommunens del i effektbelastningen av elnätet.
Målet som fastighetsägare eller driftansvarig med ett elavtal, är att inte bara tänka energi utan att även se till att effektuttaget hålls på en så jämn och låg nivå som möjligt. Detta är en utmaning inför framtiden.
Viktig del av lösningen
Det handlar om att hitta metoder, åtgärder och lösningar för att minska effekttoppar. Orsaken kan vara att minska kostnaden för effekt och abonnemang. Effekt är även en begränsning i delar av elnäten. Det medför svårigheter att bygga ut samhället på det sätt man önskar och att få plats med den ökande andel elfordon som kräver laddning.
Att sänka effekttoppar i fastigheter genom att styra elanvändning och värmesystem och andra laster i och omkring fastigheten på ett smart sätt är en del av lösningen. Räcker inte detta finns möjligheten att förskjuta laster med hjälp av olika energilager. Ofta ser man möjligheten att effekteffektivisera och energieffektivisera på samma gång och kan då dra nytta av besparing från båda åtgärder.
Analysen av effektuttaget i en byggnad är viktig för att kunna utvärdera potentialen med effektreduktion. Timvärden som ligger till grund för detta får man antingen av sin nätägare eller elleverantör.
Metoden bygger på att filtrera fram de timmar, dygn och veckor där det gör störst skillnad att reducera effektuttaget med hjälp av lämpliga diagram. För att sedan hitta passande åtgärder togs en verktygslåda fram. Den innehåller tips på vad som kan göras för att minska effektuttaget under timmar med hög belastning.
I projektet deltog Danderyd, Haninge, Norrtälje, Upplands Väsby och Vaxholms kommuner. Läs mer om projektet på Energikontor Storstockholms webb.
En sammanfattning med metodbeskrivning som beskriver hur analysen gått till hittar du här:
Verktygslåda - effektreduktion
Sänka installerad effekt
Byte av belysning, ventilation, elmotorer, torkskåp och utrustning i skolkök ger minskat effektbehov.
Laststyrning
Genom att nyttja en byggnads värmetröghet för att lagra in energi, eller använda isen i ishallar till att lagra in energi, kan effekttoppar flyttas i tid. Ett annat är att styra laddningen av elfordon.
Energilagring
Energilagring kan ske i anslutning till byggnaden i batteri eller i vätgas.
Byta från elvärme
Genom att byta till fjärrvärme eller biobaserad uppvärmning kan stora uppvärmningslaster reduceras helt.
Effektstyrningstjänster
Tjänster som nyttjar temperaturen i och utanför byggnaden samt värmetrögheten för att minska effektbehovet.
