Isolering av ytterväggar, golv och källare

Tilläggsisolering av ytterväggar och fasad lönar sig sällan som enskild åtgärd, men kan vara idé att göra om man ändå renoverar fasaden. Samma utgångspunkt gäller för golvisolering.

Tilläggsisolering av ytterväggar

Tilläggsisolering av ytterväggar och fasad kan ge en betydande energibesparing med lönar sig sällan som enskild åtgärd. Som en generell regel gäller därför att man endast bör tilläggsisolera om fasaden ändå behöver bytas. När byggnadsställningarna väl är uppe så är inte den extra kostnaden för tilläggsisolering lika stor.

Det är vanligast att tilläggsisolera ytterväggar utifrån och det är också det som är att rekommenderat ut fuktsynpunkt och för att minska köldbryggor i väggkonstruktionen. Isolering av ytterväggar inifrån är ett alternativ, men väldigt riskfyllt då det kan ge fuktproblem. Det kan vara aktuellt om man inte kan göra det utifrån. Det kan till exempel vara ett äldre hus med en vacker, detaljrik fasad i gott skick eller en kulturhistoriskt värdefull byggnad som inte får förvanskas.

Om husets utseende riskerar att påverkas negativt av tilläggsisoleringen kan en måttlig isolertjocklek (5–15 cm) och lufttätning räcka långt. I samband med tilläggsisolering kan även fönstren flyttas ut så de ligger i linje med fasaden, speciellt om de ändå ska bytas.

Tilläggsisolering av golv och källare

Tilläggsisolering av golv och källare kan vara ekonomiskt lönsamt, speciellt om det finns behov av ny dränering och om källaren är uppvärmd. Isoleringen kan också ge en bättre inomhuskomfort.

Vid installation av golvvärme, elektrisk eller vattenburen, bör man alltid göra en tilläggsisolering utföras, särskilt i markvåning. Isoleringen ska göras för alla grundtyper, även platta på mark. Elektrisk golvvärme med otillräcklig underliggande isolering har betydande energiförluster. 

Liksom vid tilläggsisolering av andra delar i ett hus kan fukt vara ett problem i källaren. Fukt kommer i huvudsak utifrån genom golv och väggar som en följd av dålig dränering. Vilken dränerings- och isoleringsmetod man ska välja beror på vilken typ av grundläggning huset har.

Utvändig tilläggsisolering fungerar generellt bäst eftersom grundkonstruktionen då hålls varm och därmed torrare.

Isolering av krypgrund

Krypgrunder är vanligt förekommande och ventileras med hjälp av utomhusluften. Vid tilläggsisolering av golvbjälklaget blir luften i kryputrymmet kallare och därmed ökar också risken för kondens och fuktskador. Fuktproblem kan motverkas med hjälp av dränering och tätning mot markfukt, samt av tilläggsisolering av kryprumsväggar och markytan i kryputrymmet.

Isolering av platta på mark

Om huset står på platta på mark kan man göra en utvändig dränering och tilläggsisolera med kantbalksisolering runtom huset. Det finns också system för att isolera plattan och källaren invändigt men det kräver att man tar särskild till fuktriskerna. Isoleringen kan bidra till mindre boyta och ett arbete med att bygga om innerväggar.

Ta hjälp av ett proffs

Ta hjälp av en erfaren hantverkare för att få hjälp med att isolera rätt och energitätt. Företag som säljer isolering brukar också ha information om hur du bäst går till väga.

Om du är osäker på vilken lösning som är bäst för ditt hus kan det vara värt att kontakta en sakkunnig, till exempel medlem i Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR) eller något företag i nätverket byggdoktor.com.

Ett sätt att avgöra husets behov av isolering är termografering med värmekamera. Det är också ett bra sätt att kontrollera att arbetet gjorts ordentligt efter isoleringen.

Under den första vintersäsongen efter att arbetet utförts är det också bra att kolla att husdelarna som isolerats ser bra ut, utan dålig lukt eller synbara tecken på mögel.

Du kan behöva bygglov

Inom detaljplanelagt område krävs det ofta bygglov för att ändra en byggnads yttre utseende. Det kan till exempel gälla att byta fasadbeklädnad, fönster eller att byta taktäckningsmaterial. Om en sådan åtgärd planeras i samband med tilläggsisolering kan kommunen meddela om bygglov behövs. Vänd dig till kommunens byggnadsnämnd för att få reda på vad som gäller.

  • Tänk på!

  • Ett välisolerat hus tar längre tid att kylas ut vid elavbrott. Men tänk på att vädra om du har mekanisk ventilation.
    Läs mer om elavbrott.
  • Bevara kulturhistoriska värden

  • En byggnads kulturhistoriska värde kan ligga i dess byggnadsteknik, arkitektur, ålder, eller dess samhällshistoriska betydelse. Ändringar av hus ska alltid utföras varsamt och man är alltid skyldig att tillvarata en byggnadskvalitet. Byggnader som är särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt får inte förvanskas.

  • Ibland är sådana hus utpekade i olika typer av bevarandeprogram eller inventeringar. En del detaljplaner innehåller också ett skydd för byggnaders kulturvärden. Är du osäker på vad som gäller för ditt hus är det bra att prata med byggnadsnämnden i din kommun. 
  • Boverkets information om att renovera varsamt