Driftåtgärder

Att injustera värmesystemet innebär att man värmer lagom mycket på rätt ställen i byggnaden.

En lyckad injustering innebär att byggnadens medeltemperatur sänks, vilket kan minska energianvändningen för uppvärmning betydligt.

Injusteringen leder även till jämnare inomhustemperatur och bättre inomhusklimat.

Energioptimering är ett löpande arbete som bland annat innebär att byggnadens befintliga värme- och ventilationssystem är korrekt inställda utifrån byggnadens förutsättningar och de boendes behov.

När det gäller värme krävs styrning via termostater och innegivare (sensorer), övervakning och larm vid fel samt en korrekt inställning och placering av dessa parametrar:

• utegivare
• värmekurva
• flöden       
• framledningstemperatur till radiatorerna  
• temperatur för tappvarmvatten      
• temperatur för varmvattencirkulation, VVC.

För ventilation krävs att inställning av ventilationssystemens flöden är korrekta och optimerade utifrån byggnadens förutsättningar och de boendes krav på luftkvalitet.

Reglering kan göras utifrån:

• närvaro    
• temperatur       
• fukt         
• tryck.

Teckna avtal om energioptimering

För att underlätta för bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare att upphandla energioptimering finns ett avtal/kontrakt för Teknisk förvaltning energi och stöddokument som följer Aff-forums branschstandard för driftavtal. För de som vill veta mer om energioptimering finns en guide.

Avtal, instruktionsfilm och guide hos Aff-forum 

Temperaturgivare, som ska hjälpa värmesystemet att reglera rätt, ska sitta så att de inte störs för mycket av sol och regn. De ska inte heller sitta nära avluftsventiler där det strömmar ut varm luft från huset.

Kontrollera även temperatur- och tryckgivare för ventilationssystemet och givare för värmesystemet i undercentralen.

En mer korrekt reglering minskar energianvändningen för uppvärmning.

Klagomål från boende på för höga eller för låga temperaturer, kan bero på att termostater har slutat fungera.

En modern termostat som tar hänsyn till rummets temperatur är en energieffektiv lösning. När temperaturen är tillräcklig i rummet stryps vattenflödet automatiskt. Då ökar också skillnaden mellan till- och frånflödestemperaturen i radiatorn rejält.

Via sensorer kan styrning av till exempel värme och ventilation ske i realtid utifrån byggnadens förutsättningar, boendes behov och energipriser.

Sensorer installeras i utvalda (eller samtliga) lägenheter och kopplas till undercentral och luftbehandlingsaggregat. Styrning via sensorer bidrar till jämnare inomhustemperatur och luftkvalitet.

Via uppkoppling till internet blir det lättare att övervaka:

• krav på rumstemperatur och luftkvalitet     
• larm vid fel      
• energianvändning     
• kostnader för energi.

Byggnadens varmvattencirkulation (VVC) tillför värme till byggnaden och anses därför räknas till värmeanvändningen. Energianvändningen är främst beroende av rörens längd, mängden isolering och temperaturen i systemet.

Se över om det är möjligt att enkelt åtgärda bristande isolering. Kontrollera därefter temperaturen i systemet (som inte får understiga 50°C på systemets retur).

Brister i VVC-systemet kan leda till hög energianvändning, risk för legionella och andra olägenheter.

För att värmesystemet ska fungera optimalt behöver värmeväxlare och eventuella filter rengöras. Kontrollera styrventiler, så att de är lättrörliga vid manuell drift och inte läcker.

För att hålla radiatorsystemet fritt från syre kan avgasare installeras. Hög syrehalt orsakar nämligen både energiförluster, korrosion och ljudproblem.

Ventilationen behöver fungera korrekt för att bidra till ett gott inomhusklimat. Ofta kan ventiler vara igensatta på grund av bristande rengöring, eller så kan boende, på grund av missförstånd, själva försökt stänga ventilerna.

Kontrollera även att filter för ventilationssystemen är rena och byts med korrekta intervall samt att kanaler och eventuella värmeväxlare är rena.

Smutsiga filter, kanaler och igensatta värmeväxlare leder till dåligt inomhusklimat, ökar elanvändningen och minskar verkningsgraden för värmeväxling om sådan finns.

Luftvärmare kan exempelvis finnas i anslutning till garageportar. De kan tillföra stor nytta, men också använda mycket energi. Undersök om ridåvärmare finns och om de behövs.

Självklart ska energieffektiviseringen inte äventyra inomhusklimatet. Kontrollera även att styrningen fungerar korrekt så att de inte används i onödan.

I trapphus, förråd, garage och andra biutrymmen kan det ibland vara onödigt varmt.

Om isoleringen mot bostäderna är bra kan temperaturen vara ganska låg, det är dock viktigt att se till att en sänkt temperatur inte försämrar inomhusmiljö för de boende.

Kanske finns det utrymmen som inte behöver värmas alls? Innan värmen helt stängs av till sådana biutrymmen är det viktigt att fastställa att byggnaden och dess system inte kan ta skada av låga temperaturer.

Stänger entrédörrarna ordentligt – eller läcker det in luft? Varje otät dörr kan innebära ett oönskat luftflöde som ökar energianvändningen för uppvärmning. Ofta behöver man inte byta dörren utan det kan räcka med justering av hängning och/eller översyn av tätningslister.

Garageportar ska naturligtvis vara stängda när ingen behöver passera, men det är inte alltid det är så. Bristande styrning eller obefintlig styrning gör att de kan stå öppna långa stunder helt i onödan vilket kan medföra stora energiförluster.

Tak och rökluckor står ibland öppna helt i onödan. Det innebär att regn och snö kan komma in och skapa fuktproblem, men även att energianvändningen ökar.

För att fördela samhällets effektbehov mer jämnt över dagen är det bra om fastighetens energianvändning kan hållas nere vardagar klockan 8–11 och klockan 16–19.

Med exempelvis effektvakt eller varmvattenprioritering är det möjligt att minska de maximala effektuttagen av värme.

Är tvättmaskiner kopplade till varmvatten, utvärdera om tvättiderna kan förskjutas för att minska effekttopparna.

Inför rutiner för att kontrollera att det inte finns läckage som orsakar onödig vattenanvändning. Vanligaste källorna är droppande kranar och rinnande toalettstolar.

Om möjligt, kontrollera hur mycket kallvatten som används i huset mellan klockan 03–05. 

Se över och åtgärda bristande isolering av varma och kalla rör och ventilationskanaler.

Se särskilt över isoleringen i :

• undercentral
• varmvattencirkulationen för huset
• eventuella kulvertar och ventilationskanaler (särskilt om de går i kalla utrymmen, exempelvis vind).

För att fördela samhällets effektbehov mer jämnt över dagen är det bra om fastighetens elanvändning kan hållas nere vardagar klockan 8–11 och klockan 16–19.

Icke fungerande belysningsstyrning kan innebära att belysning i trapphus, vid entréer, i tvättstugor och liknande är tända när de inte behöver vara tända.

Genom att kartlägga hur många timmar belysningen är tänd på ett år kan du få värdefull kunskap som i ett senare skede kan användas för att minimera onödig belysningsrelaterad energianvändning.

Kontrollera att släckta lysrör inte är trasiga. Är bara lysröret trasigt kan drivdonet fortfarande använda energi även om lysröret inte lyser.

Kontrollera pumparna i undercentralen. En högljudd eller varm pump kan indikera att den går på för höga varv.

Genom byte till varvtalsreglerade pumpar kan det åtgärdas utan att inomhusklimatet påverkas. Då går pumpen endast när det finns ett värmebehov.

Det kan finnas mycket att spara på ventilationsaggregaten. Det är inte ovanligt att hus ventileras för mycket, förutom att det ökar värmebehovet så ökar energianvändningen för fläktarna.

Om ventilationen är av typen FTX kan du undersöka om för- eller eftervärmning är installerad, om denna är elektrisk och hur den styrs. Se till att sådan värmare inte går i onödan.

Kontrollera även att filter för ventilationssystemen är rena och byts med korrekta intervall samt att eventuella värmeväxlare är rena. Smutsiga filter kan öka elanvändningen betydligt.

Luftvärmare kan exempelvis finnas i anslutning till garageportar. De kan tillföra stor nytta, men också använda mycket energi.

Undersök om ridåvärmare finns och om de behövs. Självklart ska energieffektiviseringen inte äventyra inomhusklimatet.

Kontrollera även att styrningen fungerar korrekt så att de inte används i onödan.

Hissar har blivit mer och mer energieffektiva, men det finns en hel del äldre hissar kvar runt om i landet. I hissar står belysningen typiskt för en stor del av energianvändningen.

Säkerställ att effektiva armaturer används och undersök om belysningsstyrning finns och om den fungerar som avsett. Finns det ingen styrning alls så kan det undersökas om det går att installera.

Värmekablar finns ofta i stuprör och hängrännor för att förhindra isbildning. Ibland står de på dygnet runt, året runt och slösar energi.

Undersök om dessa kan förses med styrning eller kopplas så att det ges en driftsindikering när de är igång.

I tvättstugor kan några enkla åtgärder spara mycket energi. Det handlar dels om att informera de boende och dels att se över den tekniska utrustningen.

Kontrollera att centrifugering fungerar som den ska, att belysningsstyrningen fungerar och att filter i ventilation och torktumlare inte är igensatta.

Ett bra sätt att möjliggöra minskad energianvändning i tvättstugor är att ordna möjligheter för att hänga tvätten på lufttorkning där det finns god ventilation (gärna utomhus).

Finns det någon som använder fastighetens el utan lov? Ibland kan det vara så. Exempelvis mobilmaster eller annan utrustning som inte borde bekostas av en hyresvärd.