Svenska krav ledde till Europas mest energieffektiva kylar och frysar

1994 var kyl och frys de största elslukaren i svenska hem och förbrukade nästan en tredjedel av hushållselen. I dag är förbrukningen drygt en femtedel av hushållselen. Men hur har vi kommit dit?

Ett avgörande steg blev när dåvarande Statens energiverk 1990 genomförde en helt ny form av teknikupphandling, för att få fram eleffektiva och miljövänliga kyl/frysar. Det företag som kunde uppfylla upphandlingens krav var garanterade att få leverera minst 500 skåp. Men kraven var tuffa skåpen fick inte dra mer än 1 kWh per liter och år och inte innehålla freon i isolering och kylsystem. Dessutom skulle det vara energideklarerat. Electrolux blev företaget som fick fram det vinnande skåpet, men det blev ingen succé i Sverige. Elpriset var för lågt och skåpen för dyra.

EU sätter upp ny standard

1996 började nya regler gälla inom EU där vitvaror skulle energiklassas från A till G, där A var bäst. Plötsligt gick utvecklingen i rasande fart och kylskåp och frysar förbättrades med över 30 procent mellan 1996 och 2000. Electrolux hade fortsatt att utveckla sitt vinnarskåp och det var nu så energisnålt att 2003 var märkningen A till G tvungen att kompletterades med A+ och A++.

– I förhandlingarna med EU användes skåpet som riktmärke för vad som gick att uppnå. Det var den enda kombinerade kyl/frysen som klarade A++. Vi fick en del kommentarer från konkurrenterna, berättar dåvarande laboratoriechef Per Wennerström på Electrolux, som deltog i förhandlingarna på EU-nivå som representant för branschen.

Miljöproblem krävde nya lösningar

Under Electrolux arbete med sitt vinnande bidrag fanns ett stort problem, klorflourkarboner som i folkmun kallas freoner. Dessa användes som kylmedium men var skadliga för ozonlagret. I sitt vinnande skåp hade inte Electrolux helt fått bort dessa, man bytte ut dem till ett alternativ som inte längre förstörde ozonlagret men de hade fortfarande en viss växthuseffekt. Greenpeace var inte heller nöjda med Electrolux som fortfarande använde freoner i sina kylskåp och 1993 dumpade de kylskåp utanför Electrolux huvudkontor.

Andra lösningar än freoner för att kyla fanns men det visade sig att dessa ökade energiförbrukningen med 15-20 procent. Andra företag hade börjat experimentera med att använda propan och isobutan som köldmedium och Electrolux började snart göra det samma. Det fanns bara ett problem dessa ämnen var lättantändliga och explosiva. Per Wennerström vittnar om testdramatik när kylskåpsdörrar flög upp och iväg.

Lösningen blev att bygga om skåpen och lägga allt elektriskt utanpå, och utveckla gastäta termostater för isobutan som blev det köldmedium som kom att användas.

KTH en viktig samarbetspartner

Electrolux och KTH har haft nära samarbeten sedan första stund. Teknologerna Baltazar von Platen och Carl Munter uppfann ett absorptionskylskåp för hemmabruk som ett examensarbete på KTH i början av 20-talet. 1923 sålde de licensrätten till AB Artic som två år sedan köptes av Electrolux som förde ut kylskåpet på världsmarknaden.

Efter det fortsatte samarbetet mellan Electrolux och KTH som haft egen institution för forskning inom kylteknik och fram till 2000-talet gjordes många kylskåpsrelaterade examensjobb på KTH. 2002 flyttades Electrolux forskning till Italien och intresset för ämnet svalnade i Sverige.

Istället har framstegen inom kylteknik kunnat överföras på värmepumpsforskningen och de program som stöttar den, bland annat med hjälp av statliga pengar från Energimyndigheten.