Svenska kraftnät ser över den egna energianvändningen

Foto: Svenska kraftnät

Svenska kraftnät är en statlig myndighet som ansvarar för det svenska stamnätet för el. Deras uppdrag är att se till så att elen kan föras vidare från produktionsanläggningen, via stamnätet till regionala nät, ut till elanvändaren via det lokala elnätet. I Sundbyberg finns huvudkontoret och även det nationella kontrollrummet från vilket stamnätet styrs och kontrolleras.

För att kunna styra elen krävs en rad olika anläggningar såsom transformatorstationer och kopplingsstationer. Runt om i landet finns närmare 80 stycken sådana anläggningar som ägs av Svenska kraftnät. Dessutom finns ett antal teknikbodar och förråd. Nu har Svenska kraftnät påbörjat ett arbete med att kartlägga energianvändningen av dessa. Dels på grund av egna miljömål men också på grund av införandet av lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Då det rör sig om många anläggningar har man valt att dela upp arbetet på tre år.

Idag är man klar med kartläggningen av de första 10 anläggningarna och resultatet har visat på möjligheter för minskad energianvändning både i nuvarande anläggningar men kanske framför allt vid byggandet av nya.

Utökade mätningar gav positivt resultat

För att genomföra kartläggningarna upphandlades en energikartläggare från företaget Solvina. Svenska kraftnät valde också att ta in en elkrafttekniker från samma företag för att genomföra mätningar.

– Vi hade två konsulter ute vid varje kartläggning. Det blev förstås dyrare men det gav oss otroligt mycket ny information. Tidigare har vi aldrig vetat exakt var energin används i våra anläggningar, då vi inte har några undermätare, säger Karolina Viksten, projektledare för energikartläggningen hos Svenska kraftnät.

Mätningen av energianvändningen har tagit cirka ett dygn per anläggning. Från Svenska kraftnät är man mycket nöjd med det arbete som genomförts och också med beslutet att ta in extra resurser för noggrannare mätningar.

Anläggningarna i fokus

Totalt har Svenska kraftnät en energianvändning på drygt 20 gigawattimmar i sina anläggningar. En siffra som motsvarar hushållselen för cirka 5 000 villor.

Ett välkänt faktum är att det blir stora förluster vid överföring av el över långa avstånd. Inom ramarna för lagen om energikartläggning har Svenska kraftnät dock inte inkluderat den energiförlust som uppstår vid transport av el - där cirka 3,2 terawattimmar per år går förlorat. Att arbeta med att minska stamnätsförlusterna är en utmaning Svenska kraftnät ständigt arbetar med.

Liten energianvändning blev tillsammans stor

Resultatet av energikartläggningen har överraskat även de mest kunniga hos Svenska kraftnät som haft sina aningar om var energin använts. Självklart har energianvändningen sett annorlunda ut från anläggning till anläggning, men den största gemensamma nämnaren var också den minsta.

I anläggningarnas ställverk finns diverse utrustning för att styra elen, bland annat ett stort antal effektbrytare. Till varje brytare finns en manöverlåda med elektronik samt två små värmare. Det visade sig att det var dessa värmare som tillsammans bidrog till den största energianvändningen.

– Varje värmare i sig drar inte många watt. Men tillsammans innebar det att varje anläggning i snitt använt 50 megawattimmar (MWh) per år. Då värmarna stod på året om och lådorna var dåligt isolerade, säger Karolina.

För övrig energianvändning står kylningen till reaktorer och krafttransformator för en stor andel. De byggnader som finns på anläggningarna behöver också el för värme, kyla och ventilation. Kontroll- och kommunikationsutrustningen är en annan stor post.

– Varje värmare i sig drar inte många watt. Men tillsammans innebar det att varje anläggning i snitt använt 50 megawattimmar (MWh) per år. Då värmarna stod på året om och lådorna var dåligt isolerade, säger Karolina.

Resultatet ska ge bättre mätning och bättre koll vid nybyggnation

Svenska kraftnät kommer nu att genomföra vissa åtgärder för att minska sin energianvändning då energikartläggningen visade på en möjlig besparing på 744 MWh per år om allt genomförs. De har till en början valt att genomföra åtgärder som beräknas minska användningen med 175 MWh per år.

Det är i dagsläget till exempel inte aktuellt att byta ut eller isolera alla de manöverlådor som stod för den största delen av energianvändningen.

– Vi kan inte isolera 60 lådor på varje anläggning så förslaget är att vi tittar på om man kan göra något vid inköp av nya lådor. Generellt är det så att nya tekniska krav tas in via våra tekniska riktlinjer, berättar Karolina.

Kartläggningen har också visat behovet av noggrannare mätningar.

– Vi kommer att utöka vårt eget mätsystem på anläggningarna, för att i framtiden ha bättre kontroll. Då kan vi också se vad andra energieffektiviserande åtgärder ger för effekt, säger Karolina.

Men i takt med att nya anläggningar byggs för att ersätta äldre eller vid utbyggnad av systemet så tar man med sig lärdomar från energikartläggningen för att bygga dessa mer energieffektivt än sina föregångare. De närmaste åren beräknas 1–5 nya anläggningar byggas per år och nya riktlinjer för dessa har redan tagits fram utifrån resultaten av kartläggningarna. Nya byggnader ska ha ett FTX-aggregat som återvinner värmen från utgående luft till att värma den ingående luften. LED-belysning är också ett självklart val i de nya byggnaderna.

Nu fortsätter arbetet med att genomföra energikartläggningar av flera anläggningar runt om i landet. Även huvudkontoret ska gås igenom för att identifiera var energin används och hur användningen kan effektiviseras.

 

Bilden visar fördelningen av elanvändning för en av Svenska kraftnäts kopplingsstationer. Stationens elanvändning på 130 MWh/år fördelar sig enligt bilden där så mycket som 40 procent kan kopplas till värmarna i manöverlådorna. En annan stor andel el går till kylning av reaktor. Reaktorer finns på vissa transformator- och kopplingsstationer och har till uppgift att sänka spänningen på nätet vid lågbelastat nät där spänningen annars kan bli för hög. Optobodar eller teknikbodar innehåller kommunikationsutrustning för fiberkommunikation, driftsövervakning och styrning av stamnätet.