Svensk innovation kan revolutionera textilbranschen

Foto: Patrik Lundström vd på Re:newcell. Fotograf Alexander Donka

Med den stigande populariteten hos second hand-försäljning är det lätt att föreställa sig att alla gamla kläder som vi gör oss av med får nytt liv i någon annans garderob. Faktum är dock att det bara är en försvinnande liten del av de plagg som vi gör oss av med som går till nya ägare. Bara i Sverige slänger vi i genomsnitt åtta kilo kläder per person och år, enligt Naturskyddsföreningens beräkningar.  

Parat med en stigande konsumtionstakt och en global textilindustri som enligt FN:s handelsorgan Unctad står för större koldioxidutsläpp än flyget, kan man snabbt räkna ut att vår nuvarande textilekonomi är ohållbar.  

Tack vare en svensk innovation finns det i dag hopp om att kunna minska textilindustrins miljöpåverkan och uppnå en hållbar materialförsörjning med hjälp av kemisk återvinning.  

– Re:newcell är ett ungt bolag som kan revolutionera en smutsig bransch. Vi måste få till en förändring inom den globala textilproduktionen som både är energikrävande och står för stora föroreningar, säger Sasan Shaba, affärsutvecklare på Energimyndigheten.  

Målet - storskalig klädesåtervinning

Allt började med att några forskare på KTH intresserade sig för att hitta nya, mer effektiva sätt att producera bioetanol på. Under forskningen upptäckte de att metoden även lämpade sig väl för att bryta ned cellulosan i bomull och viskos – något som tidigare inte hade varit möjligt utan stora kvalitetsförluster.  

Kort därefter, under 2012, startade man därför företaget Re:newcell med siktet inställt på att förändra klädesindustrin inifrån. Genom att bryta ned cellulosan i gamla kläder framställde man så kallad dissolvingmassa, en råvara som kan användas för att tillverka nya kläder på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart vis.  

Vägen från en spännande innovation till en beprövad produkt som marknaden är redo att investera i är dock lång inom textilindustrin. 2017 fick Re:newcell ett stöd från Energimyndigheten på 4,9 miljoner kronor som möjliggjorde att företaget kunde driftsätta en demofabrik i Kristinehamn, med en produktionskapacitet på 7 000 ton återvunnen textilmassa per år.  

– Det som skiljer oss från startups som sysslar med exempelvis appar och mjukvara är att vi behöver bygga hårdvaran innan vi har en produkt som vi kan sälja. Energimyndighetens stöd var avgörande för att vi skulle kunna framställa en produkt som det gick att verifiera gentemot marknadens krav, säger Harald Cavalli-Björkman, kommunikationschef på Re:newcell.

Enormt intresse från modeindustrin

Tack vare ett nytt stöd från innovationsarenan RE:Source, där bland andra Energimyndigheten ingår, kunde Re:newcell finjustera tillverkningsprocessen ytterligare under 2018 och 2019. I dag har man uppnått en kommersialisering av den kemiska återvinningsprocessen – något som bland andra modejätten H&M var tidiga att dra nytta av.  

– Vi har i dag producerat hundratals ton dissolvingmassa som vi har sålt till kunder inom textilindustrin världen över. I mars 2020 kom de första kläderna gjorda på vår massa ut i H&M:s butiker. Det är en blå viskosklänning, som utgör en del av deras återkommande Conscious Exclusive-kollektion där man har fokus på nya, hållbara material, säger Harald Cavalli-Björkman.  

Re:newcells kemiska återvinning av kläder uppvisar i dag en stor potential att påskynda omställningen till ett mer resurs- och energieffektivt samhälle. Nu handlar företagets utmaningar främst om att skala upp produktionen.  

– Nästa steg är att expandera vår kapacitet, vi ska bygga en helt ny anläggning inom kort. Efterfrågan på vår produkt är stor och i stort sett alla internationella modeproducenter är intresserade av vår innovation, säger Harald Cavalli-Björkman.