Stockholms kommuner samverkar för att minska kapacitetsbristen

Stockholm från ovan.

Kapacitetsbrist kan påverka regionens tillväxt

Elnätet i Stockholm har under de senaste åren blivit allt mer ansträngt. Dels på grund av kapacitetsbrist i elnätet som förser länet med el, dels eftersom den lokala elproduktionen är så pass låg att den bara täcker ungefär 10 procent av behovet. Detta leder i sin tur till att risken för effektbrist ökar – alltså att efterfrågan på el blir större än utbudet. Särskilt stor är risken under vintertid, något som kan leda till att nyanslutningar blir nekade eller försenade.

Det ansträngda läget i Stockholms elnät kan få konsekvenser för både nyetableringar av verksamheter och bostadsutbyggnad, vilket förstås också påverkar regionens tillväxt. Samtidigt tvingar situationen fram nya lösningar och ett ökat fokus på effekt istället för enbart energi. Ett fokusskifte som kan bli allt mer relevant i takt med att vi ställer om energisystemet i Sverige.

I och med att vi ökar produktionen från sol- och vindkraft kan energi komma att bli en resurs som finns i överflöd på årsbasis, medan effekten blir en bristvara. Den typen av scenario innebär att vi behöver förbereda oss på en energimarknad där man värdesätter effekt betydligt högre än energi.

Projektet ska bidra med kunskap och verktyg

Syftet med projektet Eleffektiva kommuner – regional samverkan mot kapacitetsbrist var att ge kommunerna i Stockholm kunskap och verktyg för att kunna möta de utmaningar som kapacitetsbristen medför hos de kommunala aktörerna.

Kommunerna i länet berörs nämligen av bristen på flera olika sätt, det är både en planerings- och en energisystemfråga. Vilket i sin tur har präglat hela projektet, eftersom projektdeltagarna har varit antingen energi- och klimatstrateger eller fysiska planerare.

– Fokus har varit kunskapshöjningen hos målgruppen. Att få upp frågan på agendan hos kommunerna, säger Johan Nyqvist, projektledare på Storsthlm.

En bra guide för kommuner

Att förstå vad effektbristen beror på, vad den kan innebära för samhället och vad en kommun kan göra är grundläggande för själva arbetet med att hitta och sätta in rätt åtgärder. Ett av resultaten från projektet var därför ett tiopunktsprogram, som både hjälper kommunerna att få en överblick över problemet och att börja hantera det.

De tio punkterna var följande:

1. Skapa överblick och förståelse
2. Etablera dialog med elnätsägaren
3. Samverka med andra
4. Inkludera elförsörjningsperspektiv i planering
5. Inkludera effektfrågan i strategiskt energiarbete
6. Inventera och styr eget effektbehov
7. Arbeta strategiskt med laddinfrastruktur
8. Värna energismart uppvärmning
9. Informera och inspirera
10. Delta aktivt i energiomställningen

Att sprida kunskap, arbeta tillsammans och föra dialog har varit viktiga hörnstenar under projektets gång, vilket också genomsyrar programmet.

– Tiopunktsprogrammet är en användbar slutprodukt. Men vi har mycket kvar att lära om detta, konstaterar Johan Nyqvist.

Fördjupande rapport

Även rapporten Eleffektiva kommuner, som blev klar sommaren 2020, har fungerat som ett viktigt kunskapsunderlag för projektets deltagare. Där konstaterar man bland annat att

• kapacitetsbristen är ett problem som sannolikt kommer att kvarstå fram till slutet av 2020-talet, då kapaciteten i stam- och regionnät har utökats
• hög elanvändning samvarierar tydligt med låg utomhustemperatur, men sambandet ser olika ut i olika lokalnätsområden
• det finns ett flertal tekniska åtgärder som kan lindra problemet med effektbrist.

Projektets fem delar

För att få ut mesta möjliga av projektet delade man upp det i fem olika delar:

1. Projektmöten med deltagare från länets kommuner, elnätsbolag och andra relevanta regionala aktörer. Eftersom ett av målen med projektet var att deltagarna skulle lära sig mer om effekt- och kapacitetsbristen har projektmötena haft många kunskapshöjande inslag.

2. En fördjupande regional eleffektstudie om hur elanvändning och effektbehov har utvecklats i de lokala nätområdena, hur effektsituationen kommer att utvecklas framöver samt hur elanvändningen samvarierar med utomhustemperaturen. Studien resulterade i rapporten Eleffektiva kommuner – regional samverkan mot kapacitetsbrist.

3. Handledningen Tiopunktsprogram mot trängsel i elnätet som sammanfattar tio konkreta fokusområden för kommuner att använda i sitt åtgärds- och policyarbete.

4. En kartläggning av elanvändningen i fem kommunala fastighetsbestånd. Kartläggningen byggde på timvis elanvändning i utvalda fastigheter med syfte att analysera när, var och hur man använder mest el.

5. Samverkan med elnätsföretag samt representanter för länsstyrelse, region och kommun i Uppsala, som också har stora utmaningar med effektbrist. Här har projektledaren Johan Nyqvist fungerat som en regional eleffektsamordnare.

Nöjda projektdeltagare

Efter projektets slutseminarium genomförde man också en utvärderingsenkät bland deltagarna. Den visade att en majoritet var nöjda med projektets aktiviteter. De flesta uppskattade att få mer insikt och kunskap om problematiken med effektbrist, men hade samtidigt insett att de behövde arbeta mer med åtgärderna inom den egna organisationen.

– Det går inte att börja med tekniska åtgärder utan att ha förståelse för problemet och hur det påverkar den egna kommunen, säger Johan Nyqvist. 

Samverkan och nya nätverk

Även om projektet nu är avslutat så är ambitionen att hålla liv i några av de nätverk och samverkansgrupper som funnits under projekttiden. I flera av grupperna finns mötesdatum inbokade under 2021.

Men eftersom effektproblematiken inte tidigare haft en tydlig plats på kommunernas agenda, är det många som varken vet hur eller när de ska jobba med den. Startsträckan blir med andra ord lång och har lett till att de har behövt dela upp frågorna och arbeta på flera olika fronter parallellt.

– Att minska effektutmaningarna i regionen är ett långsiktigt mål. Vi har knuffat stenen i rätt riktning nu, tack vare att vi har fått upp frågan på agendan. Vi fortsätter att hålla kontakterna med regionen och elnätsföretagen, säger Johan Nyqvist.

Kontaktpersoner och mer information

Johan Nyqvist, projektledare Storsthlm

Läs mer om projektet Eleffektiva kommuner på Storsthlm.se. 

Energimyndighetens roll

Energimyndigheten har gett ekonomiskt stöd till projektet via programmet Lokal och regional kapacitetsutveckling för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Programmet ska underlätta samverkan, metodutveckling och spridning av erfarenheter kring lokal och regional energi- och klimatomställning för att öka aktörers organisatoriska kapacitet att arbeta med frågorna.