Nätverka för att hitta energislöseriet – en genial idé för svenskt aluminium

Efter järn är aluminium världens mest använda metall och den används i allt från matfolie till flygplanskroppar. Fördelarna med aluminium är flera: Den är lätt att forma, har hög hållbarhet och den kan återvinnas till 100 procent. För fordonsindustrin har aluminium, som bara väger en tredjedel så mycket som stål fått en allt större betydelse då lättare konstruktioner minskar bränsleförbrukningen.

En extra energikrävande industri

En av de få nackdelarna med aluminium är att produktionen är energiintensiv. Svensk aluminiumindustri använder årligen 3 TWh energi, huvudsakligen elenergi.

Lite förenklat består svensk aluminiumindustri av ett fåtal stora företag i kedjan fram till halvfabrikat, aluminiumprofiler, plåt och gjutgods. Dessa levererar till ett stort antal mindre verkstadsföretag som oftast också arbetar med andra material. Tillsammans sysselsätter svensk aluminiumindustri cirka 15 000 anställda. Med energieffektivisering i åtanke lade branschorganisationen Svenskt Aluminium grunden för ett samarbete mellan industrins största aktörer.

– Bekymret var att det inte fanns några sanningar och knappt någon statistik. Vad gäller energianvändning fick man olika svar beroende på vem man frågade, berättar Hans Frisk från Svenskt Aluminium som har varit projektledare för nätverket GeniAl.

Energifokus från första träffen

Till nätverket GeniAl bjöds de största aluminiumproducerande företagen in. Det vill säga nyckelpersoner från Kubal, Profilgruppen, Sapa Profiler, Gränges, Stena Aluminium och Linder Aluminiumbåtar. Med start 2013 träffades nätverket varannan månad för att redovisa och diskutera frågor kring företagens energianvändning. Medlemmarna började med en energikartläggning av olika processteg. Utifrån detta gjordes en lista på tio punkter som sedan prickades av efter hand. Med på listan fanns allt från olika energieffektiviseringsåtgärder till teknikträffar och sammanställning av statistik. Vad gäller nulägesanalysen insåg de snabbt att varje företag var tvungen att dela upp sin energianvändning i olika delprocesser. Hans Frisk var med och samlade in data hos samtliga medverkande företag.

Efter mätningarna kunde vi synliggöra vart energin tog vägen och diskutera lösningar för energieffektivisering.

– Ingen hade mätt energiflödena så detaljerat förut. Efter mätningarna kunde vi synliggöra vart energin tog vägen och diskutera lösningar för energieffektivisering, berättar han.

Från kartläggning till energieffektiviserande åtgärder

Med utgångspunkt från de energikartläggningar som gjorts på företagen arbetade nätverket för att genomföra de åtgärder som hittats. Bland annat genomförde de deltagande företagen ett förenklat energiledningssystem. Detta utifrån erfarenheterna från de företag i nätverket som redan var certifierade enligt ISO 50 001 för effektiva energiledningssystem. Hans Frisk påpekar att allt fler kundföretag, inte minst från fordonsbranschen, börjar kräva denna typ av certifiering från sina leverantörer.

I denna fas såg man bland annat över motordriften av pressar och hydraulik på de produktionsanläggningar som kan vara upp till hundra meter långa. Genom detta kunde Profilgruppen och Sapa profiler minska energianvändningen med 15 till 20 procent. På Kubal, som årligen omsätter närmare 2 miljarder kronor i sitt aluminiumsmältverk, står energin för cirka 30 procent av de totala kostnaderna.

Energimyndighetens roll

Energimyndigheten har delfinansierat nätverket GeniAl samt suttit med som sakkunnig under nätverksträffarna. Myndigheten har även engagerat externa specialister och ordnat undervisning inom aktuella specialområden som exempelvis motordrifter, belysning och elcertifiering.

Foto: Per Westergård