Nätverk för energieffektivisering blev gemensam framgång
Under 2009 genomfördes projektet Energieffektiva Eskilstuna, för att minska energianvändningen hos lokala företag. Projektet byggde på ett nätverk mellan företagare, kommun och energiexpertis. Inom nätverket erbjöds deltagarna utbildning, verktyg och stöd för att tillsammans göra en energikartläggning. Resultatet blev att de nio företagen minskade sin tomgångsanvändning av el med i genomsnitt 33 procent.
| Typ av stöd | Typ av stödmottagare | Slutår |
|---|---|---|
| Energieffektivisering | Lyckade Insatser - Övrigt | 2009 |
| Typ av stöd | Energieffektivisering | Typ av stödmottagare | Lyckade Insatser - Övrigt | Slutår | 2009 |
|---|
Inom ramen för en lokal oljekommission genomfördes ett moment som syftade till att inspirera näringslivet till att ta tag i sin energianvändning. Kommunen anordnade ett seminarium med Louise Trygg från Linköpings Universitet, som berättade om vilka slutsatser som dragits utifrån de energianalyser som genomfördes under pilotetappen av Uthållig kommun. Tre företag i Eskilstuna företagarförening satte tillsammans ihop ett förslag på en arbetsmodell som byggde på nätverkande och samarbete mellan företag i energieffektiviseringsfrågor.
Kommunen viktig för projektets genomförande
Med arbetsmodellen i ryggen uppvaktade företagarföreningen kommunen, som erbjöd en projektledare. Projektet har en tydlig koppling till kommunens energiplan, där det står att kommunen ska verka för en minskning av energianvändningen i näringslivet. Därför mottogs och stöttades initiativet helhjärtat.
En styrgrupp tillsattes bestående av de tre företagen samt en representant från kommunen. En av företagsrepresentanterna utsågs till projektledare tillsammans med kommunens representant. För att få projektet förankrat i företagen utsågs den lokala företagarorganisationen till projektägare. Projektet sträckte sig över tolv månader och målet var att minska företagens energiförbrukning med 30 procent.
De deltagande företagen träffades en gång i månaden på något av de nio deltagande företagen. Projektledaren på kommunen har varit sammankallande och stöttat företagen i deras arbete. En konsult deltog på mötena och utbildade företagarna i energieffektivisering och energikartläggning, och hjälpte dem i arbetet med att göra energikartläggningarna. Arbetsmodellen bygger på nätverkande mellan företagarna och de har fått samarbeta genom att gruppvis göra energianalyser på varandras företag.
Stora energibesparingar genom samarbete och konkurrens
Projektet genomfördes under 2009, då finanskrisen var som svårast. De nio deltagande industriföretagen hade alla en minskad orderingång och var därmed i behov av att minska sina kostnader. Inom projektet arbetades det med all energianvändning men att mäta den totala nedgången var inte relevant på grund av minskad orderingång i och med finanskrisen. Därför valde man att istället mäta tomgångsanvändningen.
Totalt identifierades 136 åtgärder på de deltagande företagen och 72 av dessa hade genomförts efter det första året och planer finns på att genomföra även de kvarvarande åtgärderna.
Åtgärderna för de nio deltagande företagen motsvarar en minskning av tomgångsanvändning med 33 procent. Minskningen mellan företagen varierar mellan 7-86 procent. Den totala tomgångsbesparingen var vid projektavslut värd cirka 4,5 miljoner kronor.
Just nu pågår andra projektomgången i Eskilstuna och modellen har även spridits till flera andra kommuner, bland andra Norrköping, inom ramen för Uthållig kommun.
Nätverkande är en framgångsfaktor på många sätt
Att arbeta i process tillsammans med samma projektmodell har varit en framgångsfaktor. Alla har haft samma förutsättningar och det uppstår både samverkan/hjälp och konkurrens (en vilja att vara bäst i klassen) mellan de deltagande företagen. Till nätverket av företag har knutits externa konsulter vilka varit ovärderliga. I och med att företagen har fått utbildning och stöttning från energikonsulter när de gjort sina energianalyser blir energiplanen mer integrerad i företaget och sannolikheten att de lönsamma åtgärderna genomförs ökar. Mellan företagen skapas också ett nätverk där det blir naturligt att fråga varandra om råd och förslag på lösningar.
En annan stor framgångsfaktor bedöms också vara att företagarföreningen var projektägare. Blandningen av stora och små företag har gjort att de mindre kunnat lära av de större. Projektet har varit förankrat i företagens ledningsgrupper vilket har gjort att de har haft en legitimitet att arbeta med frågorna. Den totala energibesparingen uppskattas till 2 300 megawattimmar per år, en uppskattning som baserar på att företagen skulle vara produktiva 3 840 timmar per år.
