Konsten att lyckas med ett projekt för hållbara skolresor

Projekten har nått flera olika goda resultat. Ett av projekten visar exempelvis att andelen elever som reste med hållbara färdmedel gick från 59 till 80 procent och för personalen från 63 till 79 procent. Utsläppen av koldioxid per personkilometer minskade därmed med hela 28 procent.

Så hur gick det till? Jo såhär:

Fokus på beteendeförändring

När det kommer till att skapa långsiktiga förändringar av våra resvanor är barn och unga en oerhört viktig målgrupp att nå. Genom att lära sig om vikten av att resa hållbart redan i skolåldern kan de ta med sig dessa goda vanor och värderingar in i vuxenlivet.

Kampanjer med fokus på beteendeförändringar i barn och ungas resande har också visat tydliga resultat – det går att göra stora förändringar på relativt kort tid. 

Fotograf: Emma Lidell, Framtida cyklister i Huddinge kommun

I de tre projekten Klimatsmarta skolresor, På egna ben till skolan samt Hållbara transporter till och från skolor har man fokuserat på yngre barn som får skjuts till och från skolan med bil. På de deltagande skolorna har man i första hand velat öka kunskapen om problemet för att på sikt kunna åstadkomma ett ändrat beteende.

Kommunikationsplan för att lära känna målgrupperna

Kommunikationsplanen har hjälpt projekten att skapa struktur och ordning. Gemensamt för de tre projekten har varit att man gjort ett omfattande målgruppsarbete för att ta reda på vilka aktiviteter som krävs för att nå fram med budskapen till respektive målgrupp. För projekten blev det då tydligt att man borde betona det lustfyllda i kommunikationen med eleverna, medan säkerheten var viktigare för föräldrarna. Det märktes också att det krävdes mer för att nå ut till föräldrarna, än till eleverna och pedagogerna.

– Det handlar om olika sätt att kommunicera, beroende på om vi pratar med barnen eller vårdnadshavarna. De engageras av olika saker, konstaterar Emma Lidell, projektledare på Huddinge kommun.

Nulägesbeskrivning för att hitta utgångspunkten

Projektledarna betonar även vikten av en nulägesbeskrivning. Underlag till den kan komma från:

• Att låta eleverna undersöka sin resväg, exempelvis genom att fotografera platser de tycker fungerar bra eller som känns otrygga.
• En resvaneundersökning bland såväl vårdnadshavare som pedagoger och elever. För att kunna se effekterna av aktiviteterna bör man även genomföra en undersökning efter projektets slut.
• Startmöten med de deltagande skolorna för att få deras bild av nuläget.

– Det var bra att få med eleverna redan från start, vi fick en tydlig uppfattning om hur de upplevde sin skolväg, säger Emma Lidell.

Aktiviteter baserade på målgruppernas behov

Vilka aktiviteter som sedan ska genomföras kan man exempelvis basera på den framtagna nulägesbeskrivningen. Ett tips är även att anordna fokusgrupper som kan bidra med förslag.

– Tack vare fokusgrupperna har vi fått en bättre förståelse för varför föräldrar skjutsar sina barn. Och vi upptäckte att barnen själva ofta tyckte att det var roligare att gå eller cykla till skolan, säger Lisa Dahlström, projektledare på Kalmar kommun.

En aktivitet de testade för att involvera barnen var att anordna olika uppgifter för de olika årskurserna. Förskolebarnen kunde till exempel få testa på att cykla, medan de i låg- och mellanstadiet fick lära sig trafikregler och i högre klasser fick de räkna ut koldioxidminskning.

Fotograf: Lomma kommun, Fantasin flödar vid invigningen av Min smarta väg till skolan i Lomma kommun

Återkoppling för att se effekt

Själva uppföljningsfasen är förstås lika viktig som uppstarten. I det här läget börjar det bli dags att göra en ny resvaneundersökning och kanske även hålla avslutande workshops med fokusgrupperna för att få in deras tankar och reflektioner. 

– Det är oerhört viktigt att kommunicera resultaten också, såväl för eleverna som för deras föräldrar och skolpersonalen. Det kan till exempel handla om att visualisera hur många bilvarv runt jorden vi har sparat in, säger Åsa Cornander, projektledare på Lomma kommun.

Goda resultat och högt engagemang

Generellt sett angav en stor andel elever, föräldrar och skolpersonal att de fått ökad kunskap om transporters klimatpåverkan efter projektens slut. Många hade även motiverats till att ändra sina resvanor.

I ett av projekten visade resvaneundersökningarna att resor med hållbara färdsätt ökade markant från 2019 till 2020. För eleverna gick andelen från 59 till 80 procent och för personalen från 63 till 79 procent. Utsläppen av koldioxid per personkilometer minskade från 0,102 till 0,073 kg CO2/km, det vill säga med hela 28 procent.

I ett annat projekt engagerade aktiviteten Cykelskola många barn i förskoleklasserna. Tack vare den lyckade kommunikationen som spreds via flera olika kanaler deltog nästan 1 700 barn från 21 av totalt 35 skolor i kommunen under de två år som cykelskolan pågick.

Projektledarnas bästa tips för att lyckas med ett liknande projekt:

• Fokusera på fördelarna med att gå och cykla, hellre än att prata om trafiksäkerhet. Det farliga får inte överskugga det positiva!
• Inkludera målgrupperna så tidigt som möjligt för att skapa engagemang och delaktighet.
• Det tar tid att förändra ett beteende, och det är dessutom svårt att göra förändringen beständig. Planera därför gärna in återkommande aktiviteter. Skolor gillar rutiner och har ofta kalendarier där det blir tydligt när en ny aktivitet, som till exempel läggs in.
• En festlig invigning är ett bra sätt att skapa uppmärksamhet och börja prata om utmaningen. På samma sätt är det klokt att ha någon form av avslutningsceremoni. Om det har funnits tävlingsinslag kan man ha en prisutdelning. Det är viktigt att fira!
• Att från början ha en långsiktig plan i flera steg ger de bästa förutsättningarna för att genomföra ett projekt. Det är också viktigt att planen inte är beroende av en viss person, utan att det finns en arbetsgrupp som kan agera även om någon individ faller ifrån.
• Se till att ha stöd uppifrån så tidigt som möjligt under processens gång. Genom att förankra planerna med de aktörer i kommunorganisationen som kommer att beröras kan ni förhoppningsvis trygga att initiativet kan leva vidare även efter att projektet är slut.
• Ha med representanter från till exempel samhällsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen, samt rätt personer från förvaltningarna. Verksamhetsutvecklare är exempelvis bra att ha med redan från början. Även rektorerna från de deltagande skolorna är viktiga deltagare, eftersom de kan bidra med en helhetssyn på verksamheten.
• Det kan vara klokt att starta i lite mindre skala, med en eller ett par skolor, för att sedan skala upp. På så sätt kan man skapa goda exempel i kommunen, som andra skolor sedan vill ta efter.

Kontaktpersoner och mer information

Emma Lidell, Klimatsmarta skolresor, Huddinge kommun

Lisa Dahlström, På egna ben till skolan, Kalmar kommun

Åsa Cornander, Hållbara transporter till och från skolor, Lomma kommun

Olov Åslund, Energimyndigheten