Höga ambitioner i det regionala klimat- och energiarbetet

I rapporten Utveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier 2010-2014 har länsstyrelsernas arbete med strategisk samordning, vidareutveckling och genomförande av de regionala klimat- och energistrategierna summerats. Länsstyrelserna fick under perioden 2010-2014 ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för att arbetet som skulle bidra till att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan.

– Arbetet har gett goda resultat som på ett konkret sätt bidragit till måluppfyllelse på både regional och nationell nivå, säger Carin Karlsson, tillförordnad enhetschef på Energimyndigheten.

Utmanande mål i många regioner

Länsstyrelserna antar, ofta i samarbete med regionala och lokala aktörer, generellt sett utmanande målsättningar för det regionala klimat- och energiarbetet. I vissa fall går några län före och antar långsiktiga mål till 2050 som exempelvis Dalarna, Jönköping, Västmanland och Västra Götaland. Dalarna och Jönköpings län har dessutom satt upp mål specifikt för energihushållning till 2050.

Sedan har Dalarna och Kronoberg satt upp mål om att försörja länets energianvändning med 100 procent förnybar energi till 2050. Detta är en målsättning som inte finns på riksnivå och som därmed anses inspirerande för andra län. Fyra län har långsiktiga klimatmål till 2050. Det är Dalarna, Jönköping, Västmanland och Västra Götaland. Värmland har som mål att redan 2030 bli klimatneutralt. Men målen är ibland många och otydliga, vilket kan göra det svårt att bedöma hur regionala mål bidrar till nationella mål inom klimat- och energiområdet. Detta är ett förbättringsområde enligt rapporten.

Hundratals åtgärder inom flera olika områden

Arbetet med regionala klimat- och energistrategier har resulterat i en mängd åtgärder, i genomsnitt 400 åtgärder årligen. Åtgärderna handlar till stor del om metodutveckling, etablering av regionala samverkansstrukturer, kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring.

Exempel på åtgärder är framtagning av planeringsverktyg för ökad biogasproduktion, metodutveckling för att beakta energi- och klimataspekter i fysisk planering och energieffektiviseringsnätverk för olika aktörer såsom industri och kommunala miljöstrateger. Andra åtgärder är framtagning av kunskapsunderlag för att visa potentialen för ökad solenergiproduktion, utbildningar om ruttoptimering och samordnad varudistribution inom kommunal verksamhet och seminarier om återbruk och konsumtion.

Läs mer i rapporten som finns i sin helhet i Energimyndighetens webbshop.