Hantering av rötrest vid biogasproduktion

Efter rötning för att producera biogas återstår det en rötrest som består av svårnedbrytbart organiskt material, inert oorganiskt material, växtnäring, mikrober och en hel del vatten. Tack vare det höga näringsinnehållet används rötresten med fördel som gödsel på åkermark och kallas då biogödsel. Idag används nästan all rötrest från matavfallsrötning som biogödsel. Ett särskilt certifieringssystem SPCR 120 kontrollerar att biogödseln håller tillräckligt hög kvalitet för att användas som gödsel.

Biogödsel från vanlig matavfallsrötning innehåller mycket vatten (cirka 95 procent). Dels tillsätts vatten till substraten för att få det pumpbart och dels ökar vattenhalten under rötningsprocessen i takt med att den organiska substansen omvandlas till biogas. När biogödseln sedan transporteras till lantbrukaren har lastbilen nästan bara vatten i tanken. Den höga vattenhalten i biogödseln ökar även risken för packningsskador på åkerjorden vid spridning på grund av de tunga lassen.

Två projekt fick stöd i Biogasutlysningen för att installera ny teknik för att ta bort vatten från rötresten och därmed radikalt minska behovet av transporter.

Biogödsel kan koncentreras med liten energianvändning

Strax utanför Falkenberg har en lantbrukare i samarbete med företaget Ensy AB installerat en anläggning för avvattning av flytgödsel och biogödsel. Gödseln avvattnas i flera steg, först mekaniskt och sedan kemiskt i anläggningen, som har en kapacitet på 15 000 ton per år. Förutom avvattning av svingödsel har anläggningen testats för att avvattna biogödsel från tre biogasanläggningar i södra Sverige.

Resultaten visar att gödsel kan koncentreras med mycket hög återvinning av växtnäringen, och med en låg energiinsats. Efter fällning av växtnäringen ligger innehållet i vätskefasen under gällande gränsvärden för kväve, fosfor och organiskt material och kan släppas till recipient till exempel en å eller sjö. Tekniken fungerar bäst för grovpartikulär biogödsel medan ytterligare utvecklingsarbete återstår innan tekniken fungerar fullt ut för finpartikulär biogödsel.

Granulerad växtnäring, torkat substrat, vätska till recipient. Foto: Ensy.

Den mekaniska separationen görs i flera steg med hjälp av filter och en skruvpress och resulterar i en relativt torr organisk del och en vätskefas. Vätskefasen behandlas vidare med kemiska metoder så att den lösta växtnäringen kan tas till vara i form av olika fällningar som torkas och granuleras.

Kontaktperson: Ulf Orrenius, Ensy

Torrare rötrest ger färre transporter

Sofielunds biogasanläggning i Huddinge invigdes hösten 2015 och rötar huvudsakligen olika typer av organiskt matavfall från hushåll, restauranger och storkök. Anläggningen beräknas producera cirka 80 000 ton biogödsel (5 procent torrsubstanshalt) om året. Möjligheterna att använda all denna biogödsel i Huddinge kommun är begränsade varför anläggningens ägare Scandinavian Biogas satsat på ny teknik för att koncentrera biogödseln.

Biogödseln går igenom flera behandlingssteg för att slutligen uppnå en torrsubstanshalt på 30 procent. Då har volymen och transportarbetet reducerats med 80 procent. Först behandlas rötresten via en trumsil som avlägsnar synliga föroreningar så som plast från förpackat livsmedelsavfall för att sedan avvattnas mekaniskt i två stycken dekantercentrifuger. Dekantercentrifugen avskiljer grövre organiskt material. Den resulterande vätskefasen går sedan till en indunstare som renar rejektvattnet och producerar två fraktioner – ett kondensat som används för spädning av matavfall vilket minskar behovet av färskvatten och ett koncentrat som innehåller höga halter vattenlösliga näringsämnen och överblivet organiskt material vilket blir biogödsel. Utan indunstningssteget hade vätskefasen behövt skickas till reningsverk där näringsämnena hade destruerats.

Kontaktperson Michael Olausson, Verkställande direktör