Framtidsscenarier hjälper värmländska kommuner att planera klimatsmart

För att minska vår klimatpåverkan krävs det stora förändringar av både bebyggelse, transporter och energisystem. Efter en genomgång av de värmländska kommunernas översiktsplaner visade det sig att de flesta saknade en beskrivning av hur en sådan omställning kan komma att påverka kommunen. Länsstyrelsen insåg att utan en analys om vad energi- och klimatmålen faktiskt kan innebära så har kommunerna en begränsad förmåga att förebygga, eller dra nytta av, omställningens konsekvenser.

– Vi märkte att kommunerna hade svårt att i praktiken föreställa sig hur det kan komma att se ut i framtiden ur ett energi- och klimatperspektiv. De är mer vana att tänka långsiktigt på hur de vill utveckla bebyggelse, infrastruktur och näringsliv. Att tänka på energi- och klimatfrågorna och inkludera dem i översiktsplanerna är nyare för dem, säger Jörgen Persson, energi- och klimatstrateg på Länsstyrelsen Värmland.

Länsstyrelsen bestämde sig för att underlätta kommunernas arbete med att integrera omställningen till förnybar energi och minskad klimatpåverkan i de framtida översiktsplanerna. Detta genom att ta fram olika framtidsscenarier. Med inspiration från Energimyndighetens studie Fyra framtider - Energisystemet efter 2020, valde man att arbeta fram fyra olika regionala scenarier för Värmland fram till år 2045.

Med hjälp av scenarier som beskriver och visualiserar möjliga, men inte nödvändigtvis sannolika, framtider ska kommuner lättare kunna ta beslut om frågor och utmaningar kopplat till klimatförändringarna.

Arbetssätt

För att ta fram scenarierna anordnade Länsstyrelsen inledningsvis en workshop med experter från olika områden för att göra en omvärlds- och trendanalys. Deltagarna fick spåna fritt kring vilka trender de såg inom kategorierna bebyggelse och boende, transporter, tekniska försörjningssystem, handel och service samt naturresurser och areella näringar.

Resultatet från workshopen analyserades sedan, dels utifrån trendernas påverkan på fysisk planering och energi- och klimataspekter, och dels utifrån huruvida trenderna var osäkra eller säkra. Säkra trender och trender med låg påverkan valdes bort och två grundläggande osäkra trender valdes ut som drivande för scenarierna.

Foto: Länsstyrelsen Värmland

Trender användes i ett scenariokors

De två trenderna som valdes ut användes för att skapa spännvidd i ett så kallat scenariokors, eller fyrfältsmatris. De fyra fälten som avdelas av korsets axlar bildar de fyra olika scenarierna. På axlarna valde Länsstyrelsen låg kontra hög grad av offentlig styrning, och på den andra axeln fokus på individuella lösningar kontra fokus på kollektiva lösningar.

–Varje fält i matrisen beskriver en framtid, ungefär som en samhällsberättelse för fyra olika framtider, som talar om vilka normer och drivkrafter som är styrande i samhället, vilka de dominerande trenderna är, och vilka omvärldsfaktorer som påverkar energi- och klimatfrågorna, säger Jörgen Persson.  

Bildkälla: Länsstyrelsen Värmland

Utbildning med hjälp av värmlandsmetodiken

Länsstyrelsen tog sedan fram en vägledning för att stödja kommunerna i användandet av scenarierna i deras nya översiktsplaneringar. Planeringsmodellen bygger på en metodik som togs fram inom Energimyndighetens program Uthållig kommun. Modellen kom att kallas Värmlandsmetodiken och har fem tydliga steg:

1. Identifiera nyckelfrågor
2. Utveckla scenarier
3. Gestalta framtidsbilder 
4. Välja framtidsbild
5. Ta fram strategi och handlingsplan  

Utöver planeringsmodellen ville Länsstyrelsen också utbilda kommunerna i hur de kunde använda scenarierna i sin översiktsplanering. Utbildningen följde stegen i Värmlandsmetodiken och deltagarna fick använda sig av sin egen kommuns översiktsplan för att öva på de olika momenten i metodiken. Den primära målgruppen för utbildningen var samhällsplanerare och andra tjänstemän från kommunerna som ansvarar för eller är involverade i framtagande av översiktsplaner.

– Vi trodde först att det skulle vara en utmaning att få så många kommuner att vara intresserade och förstå vad det handlade om, men vi fick jättebra gensvar och ett större deltagande än vad vi hade hoppats på. Hela 13 av 16 kommuner tog del av utbildningen, säger Jörgen Persson.

Ökad kunskap och spridning

Utbildningen följdes upp med enkäter. Dels en nollmätningsenkät innan det första utbildningstillfället och dels en uppföljningsenkät efter sista tillfället. 71 procent angav att utbildningen gav dem ökad kunskap om att hantera energi- och klimataspekter i översiktsplaneringen.

– Det är redan en kommun som parallellt med projektet har tagit fram en ny översiktsplan och har använt sig av i princip samma upplägg som oss. De har varit väldigt nöjda med att arbeta med energi- och klimatscenarier och har fått god respons även från övriga delar i kommunen, säger Jörgen Persson.

Samverkan med regionen

Ett annat resultat av projektet är att Länsstyrelsen samverkar med Region Värmland som nu har påbörjat ett arbete med att ta fram regionala utvecklingsscenarier för år 2060. Fokus kommer ligga på utveckling av infrastruktur och bebyggelse. Region Värmland använder i princip samma grundstruktur (scenariokors) som energi- och klimatscenarierna, vilket man upplever underlättar för kommunikationen om scenarierna.

– Det är bra att Region Värmland arbetar på samma sätt. Det underlättar för oss att nå ut med metoden i och med att igenkänningsfaktorn ökar. Det ökar också möjligheterna att använda scenarierna i flera olika typer av planering och låta dem komplettera varandra, säger Jörgen Persson.

Erfarenheter

Jörgen påpekar att det är processen fram till målet som är det viktiga och inte de färdiga scenarierna.

– Det mest värdefulla har varit diskussionerna som uppstått i och med framtagningen av scenarierna. Scenarierna ger inte svar på alla frågor utan fungerar mer som ett diskussionsunderlag. Förut diskuterade vi mest nuläge och historia, men scenarierna ökar värdet på diskussionerna och tillför ett framtidsperspektiv också, säger han.

Fortsatta planer

Länsstyrelsen Värmland kommer fortsätta hjälpa kommunerna när de tar fram sina nya översiktsplaner och påminna om det underlag som tagits fram och hur det kan användas. De har också bidragit med möjligheten till en ökad interaktion mellan samhällsplanerare och arkitekter i de olika kommunerna.  

Just nu håller Länsstyrelsen också på att ta fram ett kommunikationsverktyg för energi- och klimatscenarierna, som bland annat kommer att bestå av korta filmer och presentationsbilder. Kommunikationsverktyget är tänkt att användas när de tar fram den nya energi- och klimatstrategin för länet. En av filmerna kan ses här.

–Det känns jättekul att arbeta vidare med resultatet från det här projektet och få en chans att vidareutveckla det. Ofta när man är klar med ett projekt släpper man det bara och börjar på nästa, säger Jörgen Persson.

Energimyndighetens roll

Energimyndigheten har varit med och delfinansierat projektet via programmet Lokal och regional kapacitetsutveckling, men har också bidragit med inspiration till framtidsscenarierna från utredningen Fyra framtider och metodiken från programmet Uthållig kommun när Länsstyrelsen har utvecklat sin Värmlandsmetodik.

Kontaktpersoner och mer information

Kontaktperson på Energimyndigheten
Rebecka Marklund - rebecka....@energimyndigheten.se  

Projektledare Länsstyrelsen Värmland
Jörgen Persson - jorgen.s...@lansstyrelsen.se

Mer information

Vägledning – Värmlandsmetodiken