Ett bilfritt år ger insikter som kan förändra staden

Foto: Viktor Gårdsäter

Projektet Ett bilfritt år – Vardagslivet med lätta elfordon drivs av forskare vid Green Leap vid KTH i Stockholm och finansieras av Energimyndigheten. Syftet är att ta reda på hur det är att byta från bil till lätta elfordon som elcykel och elskoter i Stockholm, och sedan ge förslag på vad staden kan göra för att få fler att ta steget. I projektets första fas använde tre familjer i Stockholm lätta elfordon istället för bil under ett år. I alla familjerna fanns tre barn eller tonåringar.

En viktig lärdom är att familjerna blev överraskade av hur lätt det var att ställa om till bilfritt.

− En viktig lärdom är att familjerna blev överraskade av hur lätt det var att ställa om till bilfritt. De trodde att det skulle vara mycket svårare att ändra sina vanor än det faktiskt var, säger projektledaren Teo Enlund som är industridesigner vid Green Leap.

Familjen i Örnsberg hyrde en eldriven lådcykel och en elcykel. Familjen på Gärdet valde två lådcyklar och kompletterade med vanliga cyklar. Familjen i Tallkrogen hyrde både elcykel, elskoter och en fyrhjulig elmotorcykel.

− Alla familjerna hade umgåtts med tanken att leva utan bil redan innan, men projektet gjorde att det blev av. Det är också en viktig lärdom för framtiden – att det kanske behövs någon sorts sporre, en morot, för att få människor att ta steget. Ganska enkla insatser betydde mycket för familjerna, som att de fick provköra fordonen innan och att vi hjälpte dem att hitta lämpliga kläder, säger Teo Enlund.

Mer kvalitetstid men svårt med återvinning

Det bilfria året har gett många insikter. Till exempel att lådcykel är ett bra alternativ till bil eftersom den har stor plats för last. Familjerna tyckte att det gick bra att storhandla och skjutsa två−tre barn med lådcykeln. Nackdelen var att lådcykeln är stor och tung, vilket märktes när den skulle parkeras och vid punktering.

En del ganska väntade fördelar med att leva bilfritt rapporterades – familjerna uppskattade att de fick mer frisk luft, motion och tyckte att det kändes bra att göra en insats för miljön.

– Mer förvånande är att familjerna upplevde att de fick mer tid och stressade mindre utan bil. Vi tror att det kan bero på att de planerade bättre och inte försökte klämma in de sista bitarna i livspusslet. Familjerna talade också om bättre kvalitet på tiden tillsammans, att de pratade mer med varandra när de åkte kollektivt än de gjort när de åkt bil.

Även nackdelar noterades. Familjerna saknade ibland att ha ett fordon som alla fick plats i och återvinning var krångligt.

− Folk som säljer saker är väldigt villiga att leverera till dig, men det som blir över vill ingen ta i. Utan bil är det svårt att ta sig till återvinningsstationer och vi ser att det finns behov av andra transportlösningar för avfall, säger Teo Enlund.

Normer spelar roll

När familjerna tog sig fram med sina lätta elfordon väckte de en del uppmärksamhet. Människor gjorde tummen upp och många hade frågor och åsikter. Det upplevdes inte bara som positivt av familjerna.

− Tonåringar tyckte att det var pinsamt att bli skjutsad på elskoter till träningen. Och föräldrarna blev trötta på att ständigt försvara sig mot fossilgänget när de parkerade vid alla SUV:ar, säger Teo Enlund.
Samhällets normer märktes också när familjerna valde att låta barnen åka själva med kollektivtrafik.

− Barnen växte av ansvaret att resa själva i kollektivtrafiken, men omgivningen visade tveksamhet. Det hände att andra föräldrar skjutsade hem barnen för att de ansåg att barnen inte skulle åka själva.

Nya koncept för en bilfri stad

Nu pågår den andra fasen av projektet – att ta fram koncept för en bilfri stad.

− Bilfria familjer ska känna sig välkomna och uppleva att de som planerat staden tänkt på dem. Det ska vara lätt att välja rätt och vi kommer att fokusera mycket på infrastrukturen för cyklar. Studier visar att ett helt års pendling med elcykel har lägre klimatpåverkan än en dags pendling med bil, säger Teo Enlund.

Han talar om mer genomtänkt skyltning för cyklister och cykelvägar med två filer i vardera riktningen, så att snabbcyklare enkelt kan cykla om lådcyklare. En annan idé är att ge cykelpendlare en premie, som biltullar fast tvärtom. Premien skulle till exempel kunna användas för att anlita mobila cykelreparatörer, som lagar punkteringar medan cykelpendlarna är på jobbet.

− Ett koncept handlar om att integrera cykeln med andra trafikslag. Vi föreslår till exempel att tunnelbanorna har en vagn där man får ha med sig cykel.

Idéer finns också för hur kollektivtrafiken kan anpassas för barn som reser ensamma, till exempel med reserverade sittplatser i bussen nära chauffören. I tunnelbanan kan en del av tågen vara utformade för barn och ha särskilda tågvärdar.

Teo Enlund hoppas på stor uppslutning kring förslagen när de är färdiga.

− Vårt arbetsnamn är "Move Stockholm" och vi tänker oss att många parter skulle engagera sig, ungefär som inför ansökan om ett OS. Om Stockholm Stad tog ledningen och rullade ut Move Stockholm skulle effekten kunna bli stor.