Enkelt att öka värdet och klimatnyttan från skogens restprodukter

Foto: Mostphotos

När skog avverkas är huvudmålet att få ut timmer för virke- och massaproduktion, medan restprodukter i form av grenar, bark och rötter oftast ses som en biprodukt. De har dock ett värde, framförallt som biobränsle. Trots det är skogsresterna ofta lite styvmoderligt behandlade och läggs ofta på hög i väntan på att det ska användas. Oftast i månader men inte sällan i flera år.

Forskningsprojektet ”Kostnadseffektiv och hållbar lagring av flisad skogsråvara och fasta biprodukter” har därför studerat vad som händer när allt från grovt sönderdelad skogsflis till finfördelad bark blir liggande. Och vilka värden som försvinner när materialet, bokstavligen, tillåts avgå i form av klimatgaser.

– Vi har i vår studie kunna visa hur man kan utnyttja tillgängliga resurser mer effektivt, och på så sätt göra hanteringen mer hållbar, säger projektledaren Erik Anerud, forskare på Sveriges lantbruksuniversitets institution för skogens biomaterial och teknologi.

Slöseri med viktig resurs

Projektet har utvärderat metoder för kostnadseffektiv, hållbar och brandsäker hantering av skogsrester från skogsbruket. För att kunna göra det har forskargruppen gjort omfattande lagringsförsök i industriell skala i olika delar av landet och under skilda förutsättningar.

– Skogsbolagen lägger mycket tid och kraft på att plocka ut den här råvaran från skogen men lagrar den därefter på ett bristfälligt sätt. Det är inte försvarbart, varken sett ur ekonomiskt perspektiv eller hållbarhetsperspektiv, säger Erik Anerud.

Utvärderingen visar att det som händer när blandade och fint sönderdelade skogsrester får ligga är att temperaturen i stacken stiger till följd av naturliga processer vid nedbrytning. Och ju mer finfördelat materialet är desto snabbare går den mikrobiella nedbrytningen. Detta leder i sin tur leder till att energirikt material förloras. Redan efter några månader har det ekonomiska värdet minskat betydligt. Exakt hur mycket varierar och beror på en rad olika faktorer men att den totala massan, och därmed dess värde, har halverats efter en längre tids lagring är inte ovanligt.

– Nedbrytning kan likställas med förlust av energi, vilket minskar klimatnyttan, säger Erik Anerud.

För att minska värmeförlusterna har projektet undersökt vad som händer om man sållar skogsresterna för att få fram fraktioner där materialet har mer enhetlig storlek.

– Det vi kan se är att det i fraktioner med större bitar nästan inte sker någon nedbrytning alls medan det i högar med mer finfördelat material går snabbt. Det betyder att grövre material går att lagra under en längre tid medan de finare fraktionerna bör användas direkt, säger Erik.

Minskad brandrisk efter sållning

Problemet med lagring av flis är inte bara att värdet försvinner sakta men säkert. Förlusten kan även komma farligt snabbt eftersom den höga temperaturen som uppstår i skogsrester gör att materialet kan självantända. Även här är sållning en effektiv metod eftersom den nedbrytningsprocess som alstrar värmen blir lägre när de mer finfördelade delarna är borta.

Stora bränder är ett stort problem vilket gör att värdet av att sålla blir större än om man bara tittar på de minskade materialförlusterna.

En annan infallsvinkel för projektet har varit att studera vad som händer när man täcker flishögar med antingen plast eller med ett halvgenomsläppligt material.

– Idag täcks många högar med plast men det betyder bara att den fukt som finns i materialet från början kommer att stanna där, vilket påskyndar nedbrytningsprocessen. Om man stället använder ett halvgenomsläppligt täckmaterial kan fukten försvinna ut vilket gör att värdet i flisen består. Det betyder i och för sig mer arbete och högre kostnad men vi har kunnat visa att det är en kostnadseffektiv metod, säger Erik.

Skogsnäringens respons på studien har varit positiv och flera företag har nu börjat att använda sig av lärdomarna från projektet.

– Att en bättre hantering av flis dessutom är bättre för klimatet är ett minst lika viktigt resultat, säger Erik.

Projektet har fått stöd av Energimyndigheten, något som Erik Anerud menar har haft stor betydelse.

– Det handlar inte bara om att vi har fått ett ekonomiskt stöd, lika viktigt har varit att de har trott på våra idéer. Det har även bidragit till att vi – akademin, branschen och Energimyndigheten – har arbetat tillsammans för att ta fram bättre metoder för skogsnäringen.

Imponerande resultat

Enligt Kalle Svensson, handläggare på Energimyndigheten, är resultaten från projektet imponerande.

– Vi har fått ut mycket resultat av de pengar vi har satsat. Inte minst eftersom vi nu ser att många företag i branschen tar till sig resultaten. Projektet har dessutom fått allt större aktualitet i takt med att frågor om energiberedskap har blivit allt viktigare under de senaste åren, och i det perspektivet är metoder för en mer brandsäker hantering av flishögar avgörande, säger han.