Energieffektivisering – från tanke till handling

Som regel har de flesta företag fullt fokus på kärnverksamhetens kostnader. Det vill säga materialkostnader, förädlingskostnader och kostnaden för leverans till kund, installation och service. Samtidigt gömmer sig stora belopp i företagens stödprocesser. Det vill säga kostnader för belysning, tryckluft, ventilation och de kostnader man brukar sammanfatta i en anläggnings klimatskal.

Tranåsmodellen visar vägen

I Tranås kommun finns genom det stora och lokala bergvärmeföretaget IVT en gedigen kompetens kring energi- och uppvärmningsfrågor. Här finns också ett fastställt politiskt mål att kommunen ska växa genom satsningar på miljö och välbefinnande. Tranåsmodellen föddes under 2011, då energipriserna sköt i höjden och energifrågan blev brännhet.

Det började med att Tranås kommun tog fram en plan för hur de skulle sänka kostnaderna för kommunens egen energianvändning. Enligt  beräkningar använde kommunen energi för 25 miljoner kronor årligen.

Med en 20-procentig energieffektivisering skulle vi spara fem miljoner, istället för att elda för kråkorna. När vi fick klart för oss att samma potential finns inom flertalet företag föddes tankarna att stötta det lokala näringslivet genom ett projekt för energieffektivisering, berättar Magnus Andersson som är miljöstrateg i Tranås kommun.

Projektgruppen i Tranås analyserade och diskuterade hinder och drivkrafter vilket sedan utmynnande i den så kallade Tranåsmodellen där företag erbjuds stöd i tre enkla steg:

1. Energikartläggning inklusive åtgärdsförslag på lönsamma investeringar
2. Matchning av åtgärds- och investeringsförslag mot leverantörer som kan tillhandahålla teknik och lämpliga lösningar
3. En investeringsplan med kostnader, besparingar och lönsamhetskalkyl för realisering av de föreslagna åtgärderna.

Syftet med Tranåsmodellen är att möta företagen på deras villkor med ett konkret erbjudande. För att hjälpa företagen ta de nödvändiga stegen finns koordinatorer med energikompetens. I och med att energikartläggningarna görs enligt samma mall och åtgärdsförslagen matchas mot samma grupp leverantörer kan processen med dess investeringar göras kostnadseffektiv.

Energikartläggning för samordning och upphandling

Energikartläggningen i Tranås har tydliggjort en besparingspotential på 12,5 miljoner kWh per år, vilket är 20 procent av de 60 deltagande företagens årliga energianvändning.

Tranåsmodellen håller nu på att exporteras till andra kommuner runtom i landet. En stor del av modellens framgångar ligger i samarbetet mellan projektledarna och de lokala företagens produktions- och ekonomichefer. En annan framgångsfaktor är att energieffektivisering, förutom att spara pengar, stärker bilden av att både företagen och kommunerna konkret gör någonting för miljön.

Energieffektiva Eskilstuna

Eskilstunamodellen lanserades redan 2009 som ett samverkansprojekt mellan kommunen, företagarföreningen och Eskilstuna fabriksförening. Modellen bygger på en väldefinierad process som ägs av respektive företag och stöttas av kommunen. Innan företagen blir antagna säkerställer kommunen att energifrågorna är strategiskt prioriterade i respektive företag. Förutom att processen är bindande åtar sig varje företag att dokumentera vilka åtgärder som görs och mäta energianvändningen vid processens start och slut.

Den tio månader långa processen initieras med att kommunen bjuder in ett antal företag till en utbildningsdag. Sedan sker en energikartläggning hos varje deltagande företag där möjliga åtgärder identifieras. Därefter görs en handlingsplan. De medverkande företagen ses en gång per månad för gemensamma föreläsningar, coaching och "hemläxor". Med denna samverkan i ryggen kan varje företag driva processen vidare utifrån varje företags unika förutsättningar. I dagsläget ingår 27 lokala företag samt ytterligare 19 stycken i Köping och Flen.

– Det handlar om att ge företagen bästa förutsättningar att minska sin energianvändning. Jobbar man med tillverkningsindustrin måste man ställa allt i relation till producerade enheter eller antal timmar produktion. Därför måste varje företag välja sitt nyckeltal, säger Svante Sundquist, projektledare i Eskilstuna kommun.

Förutom nyckeltal bygger Eskilstunamodellen också på mätningar av företagens tomgångsanvändning, det vill säga energianvändningen under den tid då maskinerna står still, exempelvis under nätter och helger. Här brukar företagen kunna spara mellan 25 och 30 procent av sin energianvändning.

En kommunal strategi för en hållbar industri

Från kommunens sida är syftet med Eskilstunamodellen att bygga ett brett och kompetent stöd för det lokala näringslivet, i första hand tillverkningsindustrin. Stödet inriktas på att minimera energianvändning och klimatpåverkan. Målet är också att stödet ska generera nya produkter, tjänster och företag inom kommunen.

De deltagande företagen har genom samverkansmodellen totalt minskat tomgångsförbrukningen* med 33 procent, genomfört 72 förbättringsåtgärder och identifierat 64 ytterligare.

För att åstadkomma en hållbar förändring krävs en intern kommunal koordinering som omfattar yrkesutbildning, akademisk utbildning och forskning. När arbetet bedrivs koordinerat är möjligheterna större att utveckla ett samordnat kommunalt erbjudande till det lokala näringslivet, där klimatsmart och energieffektiv teknik är en viktig del av paketet.

*energianvändning de timmar fabriken vilar

Som kommun är det viktigt att kunna visa trovärdighet genom kunskap och kompetens mot företagen. En kompetens som är viktig för att locka företagen att delta i programmet är projektledning och processtyrning - att man vet hur man får saker att hända, säger Svante Sundqvist, projektledare i Eskilstuna kommun.

– Tranåsmodellen och Eskilstunamodellen kompletterar varandra genom att de lockar olika typer av företag. Med Tranåsmodellen behöver företagen inte bidra med mycket resurser medan Eskilstunamodellen ställer högre krav redan från början, säger Magnus Andersson, miljöstrateg i Tranås kommun.

Energimyndighetens roll

Tranås och Eskilstuna deltog i Energimyndighetens program Uthållig kommun. Energimyndigheten har bidragit med kunskap, metoder, verktyg och nätverk. Tranåsmodellen har även prövats i Linköping, Norrköping, Nybro/Emmaboda samt av region Halland. Eskilstunamodellen har bland annat introducerats i Örnsköldsvik.

Kontakt/mer information

Kontaktpersoner Tranås kommun

Magnus Andersson

Tel. 0140 - 688 16

Fredrik Skaghammar
Tel. 0140-681 92

Kontaktperson Eskilstuna kommun

Svante Sundquist
Tel. 016-710 26 09

Kontaktpersoner Energimyndigheten

Albin Carlén
Tel. 016-544 24 48