En solfångare var sjätte minut ger världsledande position

Affärsidén är att sälja robotiserade produktionslinor som kan massproducera koncentrerande solfångare. Robotarna tillverkar en solfångare var sjätte minut.

Joakim Byström, vd och grundare av Absolicon Solar Collector AB, har alltid haft matematik och fysik som ett stort intresse. Som 12-åring upptäckte han att ekvationen y=x*x kunde användas för att tillverka en solkoncentrator och konstruerade, tillsammans med sin slöjdlärare, sin första solfångare som fokuserar ljuset.

Engagemanget för solenergi höll i sig, och med ett ökat engagemang för miljöfrågor startade han 2002 ett ambitiöst projekt byggt på tidigare svensk forskning som visade att det gick att bygga en solfångare som radikalt kunde sänka kostnaden för solenergi.

– Solvärme på höga temperaturer till industrier kan värma processer och därigenom ersätta fossila bränslen. I fjärrvärmenät och för stora byggnader kan koncentrerande solfångare generera både värme och solkyla, säger Joakim Byström.  

Absolicon har valt att arbeta med koncentrerande solfångare. Precis som namnet antyder så koncentreras solljuset i konstruktionen som kan liknas vid ett långsträckt tråg som följer solen under dagen. Den senaste modellen av solfångaren T160, som nyligen certifierats med solvärmebranschens kvalitetsstämpel Solar Keymark, är konstruerad för solvärme och för att kunna leverera ånga med temperaturer på upp till 160 grader till industriella processer. Vid en jämförelse med traditionella, plana solfångare för fjärrvärme levererar T160 solfångaren 50 procent mer energi per år.  

Energimyndighetens stöd gav internationell skjuts

Energimyndigheten såg att solfångarna hade stor potential på en internationell marknad och Absolicon blev ett av de första företag som beviljades villkorslån. Lånet var på 4 miljoner kronor och skulle betalas när verksamheten gick med vinst. Efter det har Energimyndigheten i flera omgångar gett finansiellt stöd till Absolicon i deras forsknings- och utvecklingsverksamhet. För Jörgen Sjödin, handläggare vid Energimyndigheten är Joakim Byström välbekant.

– Joakim Byström är en sann entreprenör och han har funnits med i flera forskningsprojekt och utlysningar. Totalt har de fått forskningsstöd vid sex tillfällen från 2011 till 2018, säger Jörgen.  

Tillverkningen av solfångarna har under 10 år skett för hand i Härnösand, men år 2016 tecknade Absolicon ett avtal på 25 miljoner kronor med ett kinesiskt konsortium i Sichuanprovinsen om att leverera en robotiserad produktionslina. Linan tillverkar en solfångare var sjätte minut, vilket innebär att den kan producera 100 000 kvadratmeter solfångare per år.

– Vi har redan tecknat ramavtal om ytterligare två produktionslinor, en som ska etableras i Sydafrika och en i Kenya. Varje produktionslina kostar cirka 4 miljoner euro och har i länder som Sydafrika eller Kenya en återbetalningstid på två år, säger Joakim Byström.  

När investerare är intresserade av att köpa en produktionslina bjuder Absolicon in dem till sin visningsanläggning i Härnösand.

– Vi visar upp hela den robotiserade produktionslinan och våra solfångarinstallationer. Vi kan visa hur man kan värma industriella processer i till exempel mejerier, bryggerier och textilproduktion. Vad många inte vet är att i textilindustrin är det 15 procent elektricitet och 85 procent värme, i ett mejeri 30 procent el och 70 procent värme. Idag genererar de värmen till sina processer genom att elda kol, olja eller gas men om världens industrier vill ställa om till nettonollutsläpp av koldioxid så behöver de få sin värme från solfångare, säger Joakim Byström.  

Men redan nu börjar det hända saker i multinationella företag, menar Joakim Byström.

– Om 30 år är vi tio miljarder människor på jorden och medelklassen har ökat från en miljard människor till fyra miljarder. Det innebär att det då måste tillverkas fyra gånger fler kavajer, fyra gånger fler soffor och fyra gånger så mycket schampo. Samtidigt får tillverkningen inte generera några koldioxidutsläpp. Tunga namn bland de multinationella företagen som Carlsberg, Unilever, HM och IKEA har bestämt att all tillverkning ska ske med nettonollutsläpp av koldioxid år 2030. En rejäl omställning behövs för att klara detta klimatmål.