Elcykelpendling ledde till mer vanlig cykling – ett av resultaten i Hållbart resande väst

Projektet HRV Växer har gett kommuner i Västra Götaland verktyg och nätverk som kan inspirera dem att testa nya sätt att få till mer hållbart resande i deras kommuner. Och det är också vad som skett, fler har fått testa nya sätt att resa exempelvis genom vintercykling och elcykelpendling till och från jobbet.

Elcyklar till utlåning. Bild: Lena Hesselroth

– Förutsättningar att jobba med frågor som rör hållbart resande ser olika ut i olika kommuner. Dels ser infrastrukturen olika ut, dels ser strukturen olika ut för de som arbetar med frågorna kring mobilitet inom kommunorganisationen. Inom HRV Växer har därför ett antal olika projekt genomförts för att bidra till ökat hållbart resande, säger Karin Ryberg som varit projektledare för HRV Växer.

Hållbart resande berör många olika områden

I flera kommuner sitter de som arbetar med hållbarhet ensamma. Genom att ta del av andra kommuners lärdomar och aktiviteter ökar möjligheterna att driva arbetet i sin egen kommun. En viktig del av arbetet inom projektet var därför att utgöra en plattform för kommuner att lära av och inspirera varandra.

– Det är också viktigt att ta vara på de möjligheter som finns i kommunen. Oavsett vilka resurser som finns kan alla kommuner i någon form arbeta med hållbart resande, men ibland måste kommunen vara extra kreativ. Hållbart resande inkluderar en bredd av olika områden där såväl folkhälsa, miljö, klimat och trängsel ingår. Personer med olika kompetenser kan verka för att skapa beteendeförändringar hos kommuninvånarna, säger Karin Ryberg.

Olika förutsättningar på landsbygd och i städer

Hållbart resande ser inte likadant ut i staden som på landsbygden. I storstäderna kan det finnas ökade möjligheter för hållbara resval på grund av en utbyggnad av infrastruktur och nya mobilitetstjänster. Landsbygden har dock andra fördelar som skapar andra möjligheter, bland annat finns en stark gemenskap. Där finns i regel en hög tillit till sina grannar, vilket ökar förutsättningarna för exempelvis samåkning.

För kommunernas del är det viktigt att vara lyhörd gentemot sina invånare och lyssna in vilka behov som finns, och hur de kan möjliggöra för beteendeförändringar.

Att våga testa ger effekt

Två projekt som genomförts inom ramen för HRV Växer är Elcyklist och Vintercyklist som båda haft som syfte att minska bilresandet och öka cykelpendlingen. Båda projekten har gett goda resultat.

– Ju mer man provar desto mer positiv blir inställningen till att fortsätta. Man ser att det går att cykla i olika väder och sammanhang, svepskälen försvinner, menar Karin Ryberg, projektledare för HRV Växer.

Delprojektet Elcyklist startades först i Skövde där ett hundratal anställda på Volvo Powertrain fick testa att elcykla till och från jobbet under fem veckor. Det var framförallt vanebilister med 5–12 kilometer till arbetsplatsen som bjöds in att delta i projektet.

– De personer som ingick i projektet kände sig piggare och gladare av den motion som de fick, och tyckte det var kul att cykla, säger Karin Ryberg.

Resultatet av Elcyklist visar att när fler fick möjligheten att testa på elcykling ökade även vanlig cykling. Samtidigt minskade bilresorna med ett genomsnitt på 37 procent till 24 bil-kilometer per person och dag. Som kontext kan nämnas att 22 km per person och dag är estimerad hållbar nivå för att nå 2030-målet om 70 procent minskad klimatpåverkan från transportsektorn (Winslott Hiselius, Smidfelt Rosqvist, 2018).

Delprojektet har nu löpt i tre omgångar och tagits vidare till både Stenungssund och Trollhättan. Alfred Söderberg, doktorand inom Trafik och väg vid Lunds universitetet, studerade projektets resultat och i sina slutsatser poängterar han vikten av att pröva.

Utmaning att hitta cykelleverantörer

För kommuner som vill starta upp egna projekt är Elcyklist ett projekt med hög effekt och goda resultat. Det har varit gynnsamt att inkludera företag för att nå ut till invånare och för att få fler att arbetspendla med cykel. Däremot kräver Elcyklist en del resurser i form av administration, att det finns en struktur för utlämning och inlämning av cyklar, kontroll av deltagarnas hemförsäkring, samt att säkerställa skattemässiga frågor som förmånsbeskattning. En ytterligare utmaning är tillgången på elcyklar.

När HRV Växer drivit projekten har de valt att leasa cyklar, men det har varit utmanande att hitta cykelleverantörer och eftersom elcyklar är relativt dyra är det svårt för en kommun att täcka kostnaderna för ett stort antal deltagare.

Lena Hesselroth och Linnéa Andersson som arbetat med HRV. Foto: Lena Hesselroth

– Även med ett fåtal cyklister kan kommuner skapa stor uppmärksamhet och nå ut med budskapet att cykelpendling är ett fungerande alternativ till fossila färdmedel. Med ett fåtal deltagande kan det dock vara svårt att bedöma projektets effekter och dra tydliga statistiskt säkra slutsatser, säger Karin Ryberg.

543 kilometer vintercykling per person i projektet Vintercyklist

I delprojektet Vintercyklist har sommarcyklister uppmuntrats att fortsätta att cykla under vintermånaderna. Utrustade med vinterdäck och reflexväst åtog de sig att cykla till arbetet minst tre dagar per vecka under en period om tre månader.

Under vintersäsongen 2019–2020 cyklade 311 deltagare i 16 olika kommuner i genomsnitt 3,3 dagar per vecka och 543 km/person. Därtill angav 80 procent av deltagarna att de kommer att cykla även påföljande vinter, vilket liksom projektet Elcyklist, visar på vikten av att pröva. När kommuninvånarna uppmuntras att testa att ändra sina beteendevanor, är det stor chans att de kommer fortsätta med den nya vanan.

– Vintercyklist är enkelt för fler kommuner att ta efter och kräver jämfört med Elcyklist mindre resurser eftersom deltagarna använder sina egna cyklar. Kommunerna behövde endast bistå med lite extra pepp, och dubbdäcken såklart, säger Karin Ryberg.

Deltagarna i projektet har svarat på veckovisa enkäter och gett kommunen input på vinterväghållning och belysning.

– Det leder till att det även skapas ett stort internt intresse av satsningen hos kommunen och fler som blir engagerade i cykling. Många win-win alltså, fortsätter Karin Ryberg.

Att skapa hållbara resmönster behöver inte vara resurskrävande

Andra mindre resurskrävande sätt att möjliggöra för hållbara resmönster är genom informationsspridning och kunskapsdelning till allmänheten. Att aktivt arbeta med utbildning om hälso- och klimatfördelarna med hållbart resande på exempelvis skolor, eller att starta upp tävlingar för att uppmuntra kommuninvånarna till beteendeförändringar.

Ett exempel är delprojektet ”På egna ben” som vände sig till elever i årskurs 4–6. Tävlingen pågår mellan skolklasser i Västra Götaland under fem veckor. Upplägger är en poängjakt som uppmuntrade till att gå, cykla, åka skolskjuts eller kollektivt till skolan. Eleverna fårsamtidigt lära sig mer om bland annat trafiksäkerhet och hållbarhet.

Projektet uppskattas ge en direkt koldioxidbesparing på 18 ton för omgången som genomfördes år 2019, och 24 ton för omgången år 2020. Den reella besparingen i projektet kan dock vara ännu större, eftersom elever uppmuntrades att inkludera syskon, grannbarn och föräldrar att också ta sig mer hållbart till skolan eller jobbet. Förhoppningen är att eleverna efter projektets slut fortsätter att hållbart transportera sig till skolan, och ger en bestående vana och besparing.

Bakgrund

Projektet, HRV Växer, startade med målsättningen att få fler kommuner i Västra Götaland att bedriva ett arbete med hållbara resor och hitta aktiviteter som passar olika typer av kommuner. Innan projektet deltog främst kommunerna i Göteborgsregionen i arbete med att få fler att resa hållbart. Trots ett starkt engagemang fanns sällan ett motsvarande arbete i de mindre kommunerna. Resursbrist och svåra förutsättningar angavs vara en avgörande orsak.

Genom projektet HRV Växer har det skapats projekt som passar även mindre kommuner med andra förutsättningar, och de personella resurserna i HRV Växer har kunnat hjälpa fler mindre kommuner att komma igång med projekt och stöttat i genomförandet.

Kontaktpersoner och mer information

Karin Ryberg, Projektledare: Karin....@vasttrafik.se

Mer om projektet finns också på Västra Götalandsregionens webbplats.

Energimyndighetens roll

Energimyndigheten har gett ekonomiskt stöd till projektet via programmet Lokal och regional kapacitetsutveckling för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Programmet ska underlätta samverkan, metodutveckling och spridning av erfarenheter kring lokal och regional energi- och klimatomställning för att öka aktörers organisatoriska kapacitet att arbeta med frågorna.