Effektiv energianvändning ger framgångsrik industri

Bravikens pappersbruk utanför Norrköping är ett exempel där man tillsammans med Energimyndigheten jobbat för att minska energianvändningen. Detta har varit avgörande för fortsatt lönsamhet och för att industrin ska stanna i Sverige.

Att producera papper är i grunden enkelt. I ena änden stoppas ved in, den flisas, tvättas och värms för att därefter malas sönder i gigantiska kvarnar. Vatten tillförs och så är massan klar för att gå till pappersmaskinen. För att förvandla ved till fibermassa krävs stora mängder energi. Bravikens pappersbruk förbrukar lika mycket energi som all annan industri och alla hushåll i Östergötland gör tillsammans.

Energieffektivisering ger ökade vinster

Ett stigande elpris har lett fram till ett allt större behov för massabruken att minska sin energianvändning. För Sverige är god lönsamhet i skogsindustrin viktig eftersom branschen årligen producerar varor för 215 miljarder kronor, varav hälften kommer från massa- och pappersbruken. Braviken har aktivt jobbat för att minska sin energiförbrukning.

Energianvändningen kommer att minska med 30 procent.

– Totalt har vi minskat elanvändningen med 140 GWh per år. Det är knappt en tiondel av brukets totala elanvändning. Räknar man bara på den aktuella processlinjen kommer energianvändningen att minska med 30 procent, säger Christer Sandberg projektledare för en mer energieffektiv produktionslinje vid Bravikens pappersbruk.

Stödet från Energimyndigheten har enligt Christer Sandberg också varit avgörande för att projektet kunde genomföras. För att få offentligt stöd krävs också att andra företag kan ta del av de nya kunskaper den leder till, och på så sätt kan energiförbrukningen minskas i fler liknande industrier.

Minskad energianvändning gav en bättre produkt

En annan industri som kräver stor energianvändning är stålindustrin. Ett viktigt moment är när stålämnen värms upp för att kunna valsas till produkter med önskade egenskaper. För att göra detta krävs att valsverkens värmningsugnar kan styras med stor precision. De är också nyckeln till att kunna minska energianvändningen. Men att få kontroll över vad som händer i valsverkets värmeverk är inte lätt, eftersom traditionell mätutrustning inte fungerar.

– För 30 år sedan började vi ett utvecklingsarbete med målet att vi skulle kunna styra och kontrollera värmen i ugnarna. Inledningsvis var tanken att öka produktiviteten men i takt av allt större krav på kvalitet och behov av att minska energianvändningen har projektet fått fler ben, säger Göran Andersson på branschorganet Jernkontoret.

Arbetet med att optimera värmningsugnarnas energianvändning har också lett till en större kontroll över stålämnets uppvärmning. Detta har lett till att stål med bättre kvalitet kunnat tas fram. Samtidigt som man kunnat se en energieffektivisering på mellan 5 och 30 procent beroende på förutsättningarna som fanns vid start.

Sedan 2006 har Energimyndigheten varit huvudfinansiär för ett antal energiforskningsprojekt. Det långsiktiga stödet har varit en av anledningar till en lyckad energieffektivisering och utvecklandet av nya material. Efter fem års forskning uppnåddes en energieffektivisering på 14 GWh per år hos de deltagande företagen inom stålindustrin. Spridningen av kunskapen till andra företag och effekterna av detta utbyte beräknas ge besparingar på totalt 110 GWh per år.

Med hjälp av nya stålsorter kan också Svensk stålindustri överleva i en värld med tuff konkurrens. Stålindustrin är viktig för svensk ekonomi med ett totalt exportvärde på 70 miljarder kronor.

Foto. Per Westergård