Belöning kan ändra resvanor

Foto: Miguel Ramos

På vardagsmorgnar är det trångt i tåg, bussar och tunnelbanevagnar i Storstockholms lokaltrafik. Under cirka en och en halv timme är cirka 700 000 pendlare på väg till jobb och skolor.

− När alla ska hem på eftermiddagen/kvällen finns också en topp i resandet, men däremellan är det väldigt låg belastning på kollektivtrafiken. Syftet med vårt projekt är att undersöka om det går att uppmuntra människor att resa vid andra tidpunkter för att jämna ut belastningen, säger Olov Ståhl. Han är forskare vid RISE SICS och projektledare för forskningsprojektet Lastbalansering av resor i kollektivtrafiken som finansieras av Energimyndigheten.

Olov Ståhl säger att det finns mycket att vinna på att resandet fördelas mer jämnt. Om trängseln minskade skulle resorna bli trevligare och dessutom skulle det bli lättare att hålla tidtabellerna. Kollektivtrafiken skulle därmed kunna bli mer attraktiv för resenärerna. Kollektivtrafikoperatörerna skulle också gynnas.

− Idag utnyttjas den befintliga infrastrukturen ineffektivt. Den är dimensionerad för att klara topparna vid rusningstrafik och sedan har man bussar och tåg som står stilla resten av tiden. Om man skulle kunna jämna ut belastningen skulle operatörerna kunna klara samma antal resenärer med en mindre flotta av fordon.

Klara ett Stockholm som växer

Det finns dock en politisk vilja att en större andel av pendlarna ska resa kollektivt i framtiden. Samtidigt är inflyttningen till Stockholm stor.

− Det blir en utmaning att klara av tillströmningen av nya resenärer. Att köpa in flera fordon och bygga ut infrastrukturen kring kollektivtrafiken är dyrt, ibland också svårt. Man får helt enkelt inte plats med fler spår på vissa platser. Med jämnare belastning blir det lättare att hantera att det totala antalet resenärer växer, säger Olov Ståhl.

I det aktuella forskningsprojektet samarbetar RISE SICS med kommunikationsbyrån Artspace och kollektivtrafikoperatören Arriva. Studien utförs på tågbanan Roslagsbanan som sköts av Arriva på uppdrag av SL, Storstockholms lokaltrafik. Roslagsbanan har 38 hållplatser och går mellan Tekniska Högskolan i centrala Stockholm och kranskommuner som Täby, Vallentuna och Åkersberga norr om staden.

Studien inleddes med att resenärer på Roslagsbanan fick svara på frågor om sina resvanor i en enkätundersökning. Forskarna ville bland annat veta om resenärerna var tvungna att resa vid en viss tidpunkt, på grund av sådant som fasta arbetstider eller att barn ska lämnas vid skolan en viss tid.

En del resenärer alltid tar ett visst tåg av gammal vana, inte för att de måste vara på jobbet en viss tid.

− Två tredjedelar av de resenärer som svarade på enkäten uppgav att de kan påverka sina restider. Vissa av dem har stor flexibilitet, andra kan flytta restiden maximalt 15-20 minuter. Det framkom också att en del resenärer alltid tar ett visst tåg av gammal vana, inte för att de måste vara på jobbet en viss tid.

Alla var intresserade av priset

De som kunde påverka sina restider bjöds in att delta i diskussioner i fokusgrupper och totalt deltog cirka tjugo personer i grupperna. Diskussionerna gällde hur de reser idag, vad som skulle kunna få dem att ändra sina tider och vad de tänker om eventuell belöning för att göra det.

− Nästan alla sa att de ville ha någon form av reducerat pris eller återbäringssystem för att resa på andra tider. Det fanns också resenärer som också kunde tänka sig sådant som tysta kupéer, frukost på tåget och snabbtåg som kompensation, men reducerat pris var det som stack ut, säger Olov Ståhl.
Resenärerna diskuterade också hur stort beloppet skulle vara.

− Vi landade i att den ekonomiska kompensationen måste ligga på 200-300 kronor per månad för att resenärerna ska tycka att det är värt att ändra sina restider. Det kan jämföras med att ett månadskort för Storstockholms lokaltrafik kostar 790 kronor.

Får fler poäng utanför rusningstrafik

Den andra delen av forskningsprojektet handlar om att utveckla och testa ett IT-baserat system för att koppla ihop resors tidpunkt med olika belöningar. Under fyra månader deltar tjugofem frivilliga resenärer i ett försök. En app i resenärernas mobiltelefoner ger forskarna möjlighet att se när resorna sker och ge resenärerna poäng. Poängen kan sedan bytas till belöningar som presentkort eller att pengar skänks till välgörenhet.

− Appen använder GPS och skickar information om resenärernas positioner, vilka vi jämför med Roslagsbanans sträckning. Resor utanför rusningstrafiken ger resenärerna fler poäng än resor under rusningstrafik.

När försöket är avslutat hoppas Olov Ståhl att slutsatserna ska kunna användas av Arriva och andra aktörer kopplade till kollektivtrafik i Stockholm och andra städer. Sedan skulle han vilja genomföra en större studie, med fler resenärer.

− Då skulle vi inte använda oss av GPS för att följa resenärerna, för det systemet är för osäkert och krångligt för att använda i stor skala. Istället skulle kollektivtrafikoperatören kunna sätta upp så kallade blåtandsfyrar i vagnarna, som resenärernas mobiler skulle känna av. Det pågår en teknikutveckling i kollektivtrafiken och det är väldigt intressant att undersöka vad den kan användas till.