Drivmedelslagen
Syftet med drivmedelslagen är att säkerställa att drivmedel på den svenska marknaden uppnår en viss miljömässig standard samt att drivmedel som används inom EU är av likvärdig kvalitet.
Drivmedelslagen (2011:319) är implementerad i svensk lag och kommer av EU-direktivet Fuel Quality Directive 2009/30/EG (FQD) (fortsättningsvis bränslekvalitetsdirektivet. Lagen innehåller specifikationer för olika bränslen samt krav på minskade växthusgasutsläpp från drivmedel.
Det är drivmedelslagen som bland annat ställer krav på att drivmedelsleverantörer ska minska växthusgasutsläppen på levererade drivmedel med 6 procent jämfört med dess fossila motsvarighet. Det innebär i praktiken att drivmedelsleverantören som högst ska uppnå ett genomsnittligt utsläpp på 88,5 gram CO2eq/MJ för allt bränsle de levererar.
Minskningen av växthusgasutsläpp kan uppnås exempelvis genom att biodrivmedel blandas in i vanlig diesel och bensin eller genom försäljning av drivmedel med högre andel biogena komponenter eller drivmedel bestående av enbart biodrivmedel. FAME och HVO är exempel på flytande biodrivmedel med 100 procent biogen andel.
Biogas är ett annat exempel och försäljning av el som drivmedel är också tillåtet i syfte att uppnå utsläppsminskningsmålet om 6 procent.
