Vindkraft i landskapet

Det finns olika tekniker för att visa hur ett landskap förändras av vindkraftverk. Några exempel är fotomontage, panoramabilder, VR-teknik och animationer. Med hjälp av dessa tekniker får man fram bilder som används i tillståndsprocesser och som brukar ingå i en miljökonsekvensbeskrivning.

Bilderna gör det lättare att föreställa sig hur landskapet kommer att förändras och påverkas av vindkraftverk. Det blir också möjligt att prova olika alternativa placeringar inom samma yta. Genom visualiseringarna får man en uppfattning om hur placeringen av vindkraftverk exempelvis påverkar:

• vyer
• värdefulla kulturmiljöer
• rekreationsområden
• turistmål 

Upplevelsen av ett landskap styrs dock inte enbart av våra visuella intryck. Landskap definieras som en sammanhängande meningsskapande helhet som kräver alla våra sinnen för att upplevas. Ett fotomontage kan ses som en pusselbit, inte som svaret på frågan om hur landskapet påverkas.

Är det farligt att vistas under eller i närheten av vindkraftverk?

Ibland förs det fram önskemål om inhägnad runt vindkraftverk på grund av faran för nedfallande föremål och iskast. Risken för att en människa ska skadas av ett iskast eller andra nedfallande föremål från ett vindkraftverk har bedömts vara försvinnande liten. Ytterst få olyckor har inträffat på grund av iskast från vindkraftverk och det finns inga fall där människor har skadats. Det finns därför inga krav på inhägnad av vindkraftverk i Sverige. Mer information om säkerhetsavstånd och inhägnader finns hos Arbetsmiljöverket.

Det är verksamhetsutövaren som har ansvar för vindkraftverken. Hen ska underhålla verken och se till så att verken inte medför olägenheter för människors hälsa. Verksamhetsutövaren avgör om varningsskyltar med information om risken för iskast behövs. Sådana skyltar ska sättas upp på väl synliga platser och på lämpligt avstånd. Vilket avstånd som är lämpligt bedöms från fall till fall eftersom det beror på flera olika faktorer, bland annat de lokala nedisningsförhållandena för platsen och vindkraftverkets navhöjd. Lämpligt avstånd kan i vissa falla vara upp till flera hundra meter. Forskningsföretaget Energiforsk har tagit fram en rekommendation om bedömning av riskavstånd vid risk för iskast i en rapport som heter Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat.

Det pågår forskning om nedisning av vindkraftverk sedan många år. Det handlar om att utveckla olika tekniker som förhindrar att is bildas, till exempel olika typer av bladuppvärmning och smarta detektions- och driftstrategier. Många tillverkare har idag någon form av avisningsteknik för rotorbladen.

Allemansrätten gäller i vindkraftsparker

Allemansrätten gäller i vindkraftsparker när verken är installerade och i drift. Men under byggtiden är området en byggarbetsplats och då gäller speciella regler. Bland annat behöver man rapportera sin närvaro för att få vistas på området.

Flyghinder markeras med hinderbelysning

Enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd ska alla föremål som är högre än 45 meter ha så kallad hinderbelysning. Anledningen är att dessa byggnader utgör ett flyghinder. Det finns olika sorters hinderbelysning för vindkraftverk:

• Totalhöjd på 45-150 meter: rött, fast, medelintensivt ljus
• Totalhljd över 150 meter: vitt, blinkande, högintensivt ljus

I vindkraftsparker ska de vindkraftverk som är placerade ytterst i parken markeras med rätt ljus. De övriga vindkraftverken inom parken markeras med ett rött, fast, lågintensivt ljus.

Om nacellen har en höjd över 150 meter över mark- eller vattenytan ska tornet även markeras med lågintensiva ljus på halva höjden upp till nacellen.

Mer information hittar du i Transportstyrelsens allmänna föreskrifter och råd TSFS 2020:88 (pdf)

Störande skuggor kan förebyggas

Det går att förebygga störande skuggor från vindkraftverk. Det enklaste sättet är att placera verken i ett väderstreck och på ett sådant avstånd att skuggorna inte stör. Ett annat att sätt är att använda tekniska lösningar. Vindkraftverk har idag avancerade styr- och reglersystem som gör det möjligt att styra och begränsa skuggutbredning genom att verken automatiskt stängs av under vissa tider på dygnet.

Sverige har inga regler om hur mycket skuggeffekter ett vindkraftverk högst får åstadkomma, men en domstolspraxis har etablerat att skuggbildningen inte får överskrida åtta timmar per år och 30 minuter om dagen vid bostäder. Om denna praxis kan följas, exempelvis genom automatisk avstängning under vissa perioder, kan tillståndsmyndigheten ge tillstånd till att bygga vindkraftverk.