Varmvattenberedare

Hur mycket vatten du får, värmeförluster och temperaturen

Vi har mätt upp hur mycket 40-gradigt vatten som elberedarna klarar att producera och hur stora förlusterna är när inget varmvatten behövs. Dessutom har vi mätt upp den maximala temperaturen på vattnet som kommer ut ur beredaren.

Tre volymer för olika hushåll

Volymen är på 100, 200 eller 300 liter. 100 liter är vanligast i fritidshus och 200 liter finns vanligtvis i hushåll med fyra till fem personer och 300 liter i familjer som använder mycket varmt vatten.

Värme till spillo för att få varmt vatten

Bland modellerna på 100 liter har Cabinet från MetroTherm lägst förluster med 339 kilowattimmar per år medan varmvattenberedaren Nemi Emalj från samma tillverkare har mer än dubbelt så höga förluster med 745 kilowattimmar per år, en skillnad på 400 kilowattimmar per år. Även för varmvattenberedarna på 200 liter är skillnaderna i förluster mellan de testade modellerna nästan 400 kilowattimmar per år. I pengar betyder det en skillnad på 600 kronor per år, räknat på ett elpris på 1,50 kronor per kilowattimme. Störst förluster har varmvattenberedarna på 300 liter, där ungefär 1 000 kilowattimmar per år går till spillo. Det blir 1 500 kronor om året.

Detta kallas ibland för tomgångsförluster och är den elenergi som behövs för att hålla vattnet varmt när ingen spolar i kranar och duschar. Höga förluster är inte bra, men du måste dessutom se om beredaren klarar att leverera tillräckligt med varmt vatten.

Temperaturen och volymen avgör hur mycket vatten du får

I testet har vi mätt upp volymen och det vanligaste är att den är något mindre än vad tillverkaren själv angett. Ju varmare vatten och ju större volym som elvarmvattenberedaren har, desto mer 40-gradigt vatten kan du få ut.

Mest varmvatten bland 100 liters beredarna ger Hajdu som kan producera 196 liter 40-gradigt vatten och minst ger Tesy som ger nästan hälften så mycket, 100 liter. Bland beredarna på 200 liter ger Nibe 268 liter och OSO 343 liter, vilket är en skillnad på 75 liter. Lägst temperatur på utgående vatten har i detta test beredarna Cabinet från MetroTherm med 45-grader och Eminent från Nibe med 47-grader och högst temperatur har ES 300 från Nibe med 59-grader följt av Compact från samma tillverkare.

Alla varmvattenberedarna har testats med de inställningar som de hade när de levererades från fabriken.

Första testet med ny provningsmetod

Testet är det första i sitt slag där vi använt den nya internationella provningsmetoden som finns föreslagen för kommande ekodesignkrav och energimärkning av varmvattenberedare. En bra provningsmetod behövs för att främja en sund produktutveckling för elberedarna. Varmvattenberedare kommer att få effektivitetskrav enligt ekodesign och obligatorisk energimärkning från och med 26 september 2015. Läs mer om detta i Bra att veta.

Testad enligt den preliminära provningsmetoden prEN 50440:2012.

Tomgångsförluster har mätts enligt provningsmetod EN 16147:2011.

Förslaget gäller separata varmvattenberedare som värms med el, olja, gas eller värmepump. Elvarmvattenberedare måste med förslaget bli energieffektivare.

Energimärkning av ett helt system

För första gången energimärks även ett system, som förutom varmvattenberedaren kan innefatta till exempel en solpanel. Dessa särskilt effektiva system gynnas av energimärkningen och är bra för konsumenter som vill ha så energieffektiv vattenuppvärmning som möjligt.

Större elvarmvattenberedare kommer behöva sol eller värmepump

Elvarmvattenberedare måste med förslaget bli energieffektivare. De allra största elvarmvattenberedarna, som används i större fastigheter än bostäder, kommer efter år 2018 att behöva kompletteras med till exempel värmepumpar eller solpaneler för att klara kraven. Ekodesignförslaget har förutom krav på energieffektivitet också gränser för utsläpp av kväveoxider och buller.

Vattenkvaliteten avgör vilket material beredaren ska ha

Vattenkvaliteten där du bor avgör vilket material varmvattenberedaren bör vara gjord av. Fråga din kommun vilken typ av vatten det är där du bor. Vänd dig till kommunens miljökontor eller tekniska kontor. Har du egen brunn kan du lämna in ett vattenprov och för att vara säker på att du får rätt typ av varmvattenberedare.

Offeranod skyddar mot rost

Emaljerade varmvattenberedare måste ha en så kallad offeranod, en stav av exempelvis magnesium, som skyddar plåten i beredaren mot rost genom att den förbrukas i stället för plåten. Har du surt vatten förbrukas den snabbare och måste kontrolleras och bytas oftare. Kontrollera anoden minst en gång per år.

Välisolerad och lagom stor

En ny varmvattenberedare bör uppfylla flera krav. Först och främst ska den vara anpassad för hushållets behov. I de flesta fall räcker en beredare som rymmer 200 liter för en familj. Har du badkar måste kanske beredaren vara större.

Varmvattenberedaren ska vara välisolerad. Då blir det små värmeförluster. Äldre varmvattenberedare är ofta dåligt isolerade. Det är bra om varmvattenberedaren kan kopplas till olika energikällor för att öka flexibiliteten. Solvärme är ett bra komplement och kan stå för omkring hälften av en familjs årliga varmvattenbehov.

Minst 60 grader i beredaren

Temperaturen på vattnet i beredaren bör enligt Boverkets byggregler vara minst 60 grader inuti tanken för att minimera risken för skadliga legionellabakterier.

Legionellabakterien finns naturligt i dricksvatten och förökar sig i temperaturer på 30-40 grader och den dör vid högre temperaturer. Bakterien är ofarlig att dricka men kan orsaka lunginflammation om den andas in genom till exempel vattenångor i duschen.

Temperaturen bör vara som högst 60 grader vid kranen, inte mer för då kan man bränna sig.

Smart kontroll anpassar sig till familjens vanor

Det finns varmvattenberedare som har en inbyggd reglering som programmeras efter familjens vanor. Om en varmvattenberedare med smartkontrol sparar minst 7 procent så får man en bonus i ekodesignkraven, som innebär att den får en högre verkningsgrad.