Uppdaterad vindkartering
Vindarna på höjder ovan mark som är lämpliga för vindkraftverk har kartlagts genom en så kallad vindkartering. Den har gjorts för att öka tillförlitligheten i bedömningen av den svenska vindenergipotentialen.
Uppsala universitet har genomfört en ny, mer detaljerad vindkartering på uppdrag av Energimyndigheten. Arbetet har letts av Hans Bergström vid institutionen för geovetenskaper.
Dataunderlaget består av medelvindar på sju för vindkraft intressanta höjder, 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meter ovan mark och har en rumslig upplösning på 0,25 kvadratkilometer. Med vindkartering menas alltså modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer.
Relevant för handläggare och vindkraftsbranschen
Resultatet av vindkarteringen ska användas som underlag i vindkraftsplaneringen vid länsstyrelser och kommuner. Det ska även ge projektörer och kraftbolag ett bra underlag för lokalisering av vindkraft.
Om att bygga i skog eller på öppet fält
Medelvinden är inte det enda viktiga vid lokaliseringen av vindkraftverk. På en plats med platt landskap och låg vegetation är turbulensen (vindens korta tidsvariationer sekund från sekund) låg och vindhastighetens ändring med höjden (vindgradienten) liten.
I skogen kan medelvindhastigheten för en viss höjd vara samma som medelvindhastigheten i ett slättlandskap för en (möjligen annan) höjd. Turbulens och vindgradient kommer emellertid att vara olika mellan slätt- och skogslandskapet. Detta påverkar de laster som ett vindkraftverk utsätts för, men även hur mycket energi som verket fångar. Vid en turbulent och varierande vind blir vindkraftverket helt enkelt inte lika effektivt.
Karteringen ger uppskattningar av medelvinden, men inte av hur mycket energi man får från ett vindkraftverk. Enkelt utryckt kan sägas att samma medelvind i navhöjd i ett slättlandskap är bättre än samma medelvind i navhöjd i ett skogslandskap. Detta är viktigt att beakta vid projektering och uppskattning av årsproduktionen i skogslandskap.
Vindkarteringen med 0,25 kvardratkilometers upplösning visar medelvinden ovan mark (i skillnad mot den tidigare vindkartering som visade medelvinden ovan nollplansförskjutning).
Frågor kring resultatet besvaras av projektledare Hans Bergström vid Uppsala universitet eller Anders Björck på Vindforsk.
Forskningsmodell
Vindkarteringsprojektet syftar också till att bekräfta och anpassa den så kallade MIUU-modellen som utvecklats vid Uppsala universitet och som används för karteringen. Modellen har mycket goda förutsättningar att ge ett tillförlitligt resultat både i komplex terräng och över öppet hav. Rapporten ”Wind Resource Mapping of Sweden using the MIUU-Model ”, innehåller en beskrivning av modellen. Läs mer om forskningsmodellen MIUU här.
