Människa och klimat 2023 – när energilandskapet ritas om

Konferensen "Människa och klimat 2023 – när energikartan ritas om" handlar om att möta dagens utmaningar med en mångfald av forskningsbaserad kunskap, utifrån ett tekniskt och samhällsvetenskapligt perspektiv på energisystemen. Syftet är att sprida kunskap och öka förståelsen hos beslutsfattare i samhället, om vad som driver förändring. Med rätt kunskap kan vi hantera komplexa utmaningar för att öka takten i omställningen till hållbara energisystem.

Program

Det går att följa förmiddagen 09.00–12.00 digitalt.

08.30–09.00 Registrering och mingeltid

09.00–10.00 Inledning och omvärldsspaning, Mathias Normand, Energimyndigheten  

• Inledning, Energimyndigheten
• Kunskap, hopp och handling: Vad krävs av en klimatomställning värd namnet? Nina Wormbs, professor i teknikhistoria KTH

10.00–10.45 Forskningsinsikter om styrning och beslutsfattande för omställning

• Styrmedelsdesign – en avvägning mellan det bästa och det genomförbara, Bengt Johansson, docent vid Lunds universitet
• Internationellt klimatsamarbete – vilken roll har koalitioner och klubbar? Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet
• Så kan gräsrotsinitiativ spela en större roll i energiomställningen, Rikard Hjort Warlenius, universitetslektor vid Göteborgs universitet

10.45–11.00 Paus

11.00–12.00 Kommunerna och regionernas utmaningar

Aktuell forskning om kommunal och regional omställning

• Finns det rådighet att accelerera den regionala klimatomställningen? Paula Lenninger, doktorand, Uppsala universitet
• En handbok för kommunal och regional klimatomställning, Kristina Trygg, universitetslektor, Linköpings universitet

Perspektiv från kommunala och regionala politiker

• Andreas Erlandsson (S), Kommunstyrelsens ordförande Oskarshamns kommun 
• Adam Johansson (M), Kommunstyrelsens ordförande Falköping kommun
• Effie Kourlos (C), vice ordförande i kommunstyrelsen i Östersunds kommun

12.00–13.00 Mingellunch

13.00–14.15 Parallella fördjupningssessioner

Tema 1: Vilka kunskapsformer behövs i omställningen?

Moderator: Eugenia Perez-Vico, universitetslektor, Högskolan i Halmstad

• Lena Neij,professor, Lunds universitet
• Bortom möjlighetshorisonten- verktyg för att utforska lokal energiomställning, Daniel Pargman universitetslektor, KTH
• Liv och arbetsliv i industrins klimatomställning, Pernilla Hagbert, forskare i urbana och regionala studier, KTH

Tema 2: Utopisk eller dystopisk framtid?

Moderator: Malin Mobjörk biträdande chef FORMAS

• Förverkligande av framtidens bioekonomi, Barbara Hedeler doktorand, Chalmers
• Hållbar välfärd för den nya generationens socialpolitik, Jayeon Lee, universitetslektor socialt arbete, Göteborgs universitet
• Scenarieanalys av framtidens transporter: konsekvenser för människor och energisystem, Linda Warell professor nationalekonomi, Luleå tekniska universitet och Kristina Ek professor nationalekonomi, Luleå tekniska universitet

Tema 3: En rättvis klimatomställning?

Moderator: Jörgen Persson Klimat och energistrategi, Länsstyrelsen Värmland

• Att navigera rättviseanspråk: mellan upplopp, strejker och status quo, Eric Brandstedt lektor i mänskliga rättighetsstudier och docent i praktisk filosofi, Lunds universitet
• Miljöutfästelser inom energisystemet – kritiska rättsliga och retoriska perspektiv, Erik Bengtson forskare i retorik Uppsala universitet och Oskar Mossberg forskare i civilrätt, Uppsala universitet
• Rätten, hållbar energianvändning och bevarande av kulturhistoriska värden, Melina Malafry, Postdoktor i miljörätt Uppsala universitet

14.15–14.30 Paus

14.30–14.50 Panelsamtal utifrån de parallella sessionerna

14.50–15.00 Avslutande kommentarer, Martin Hultman Chalmers 

15.00–16.00 Workshop om framtidens behov av forskning om energiomställning

Bakgrund

Energikartan i Europa håller på att ritas om, drivet av såväl politiska initiativ som teknikutveckling och det geopolitiska världsläget. Vårt beroende av hållbara, effektiva och stabila energisystem är i dag en av de mest centrala beredskapsfrågorna för Sverige. För många människor har konsekvenserna av höjda el- och bränslepriser blivit påtaglig i vardagen och röster höjs med krav på att bromsa eller rulla tillbaka klimatåtgärder. Det gör att vi kan ställa oss frågan om det nya energipolitiska landskapet är ett hot eller en möjlighet i klimatomställningen.

För att det ska bli lättare för beslutsfattare att navigera i det förändrade energilandskapet och för Sverige att nå de energi- och klimatpolitiska målen behövs ökad kunskap inom framför allt tre områden:

• Hur olika beslutsprocesser och policyåtgärder kan bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle.
• Hur målkonflikter kan hanteras.
• Hur gemensamma samhällsvisioner kan skapas.