Transkribering poddavsnitt 10

Transkribering av Energimyndighetens podcast Energiutblick.

Avsnitt 10: fem spaningar energiåret 2025

Titti Hildebrand:

Vi är mitt i en global omställning och energisystemet måste förändras i grunden för att möta klimatkrisens utmaningar. I dagens avsnitt ska vi därför ge er fem spaningar på de mest avgörande områdena under energiåret 2025. Välkommen till Energiutblick, världens viktigaste podd.

Jag heter Titti Hildebrand och i studion har jag med mig spanarna Olle Olsson och Sandra Ideskär som båda jobbar som omvärldsanalytiker på Energimyndigheten. Välkomna hit. Tackar. Jag tänker vi drar igång direkt med första spaning och den kanske inte är så förvånande, nämligen maktskiftet i USA. Jag tänker Trump har redan deklarerat att USA återigen ska lämna Parisavtalet.

Så vad kommer det här få för möjliga konsekvenser på den globala klimat- och energipolitiken tror du Sandra? 

Sandra Ideskär:

Ja det finns ju lite olika nivåer i det här kan man säga. De har ju gått ur Parisavtalet, de har inte gått ur UNFCCC och det är ju själva grundkommissionen som alla länder är med i. Så att de går ut Parisavtalet betyder ju inte att de inte kan delta i klimatförhandlingar framöver, men att just det som ligger under Parisavtalet, vilket det mesta gör nu för tiden inom det FN- systemet, där kan de ju inte vara med på.

Och det får ju lite olika konsekvenser kan det få. USA har ju varit en väldigt viktig nation, de är ju stora, de är rika, de har de här musklerna i förhandlingar.

Så om de försvinner så betyder det att kanske någon annan kommer in och tar den platsen, eller kanske så blir det lite urholkat det här förtroendet för klimatförhandlingar. Så det kan gå lite olika vägar beroende på.

Titti Hildebrand:

Men är det någonting som du känner dig mer sannolikt än det andra? 

Sandra Ideskär:

Jag vågar inte sia om det, jag tror det är svårt att Vi lever i en föränderlig värld, föränderlig omvärld. det känns väl som att jag tror inte att Parisavtalet kommer att försvinna som så, utan det handlar väl mer om hur vägen framåt ser ut.

Titti Hildebrand:

Trump hoppade ju av klimatförhandlingarna mitt under COP2016. Hur sannolikt tror du det är att Trump kommer göra det igen inför kommande? Det är ju ett COP30- möte i november i Brasilien.

Sandra Ideskär:

Ja, det är återigen svårt att säga om. Trump är ju som politiker en väldigt ombytlig person, så det kan ju mycket väl hända, men det kan också mycket väl inte hända, beroende på deras prioriteringar. Så beroende på vad fokuset blir så kanske det finns mer eller mindre troligt att det sker.

Titti Hildebrand: 

Och jag tänker, den här osäkerheten som blir ju när man siar in i framtiden, den kan ju också göra att det kan få konsekvenser globalt, till exempel på andra syn på globala överenskommelser, till exempel att man inte riktigt vet hur USA som är, som du säger, en stark aktör. Vad har du att säga om det?

Sandra Ideskär:

Ja, det öppnar ju lite som jag pratade om innanför, en skakigare spelplan, att de allianser och den typen av världspolitik som vi kanske är vana vid och vi har sett många år, den förändras ju lite nu. Man ser att om USA kanske inte vill ta den rollen som de tidigare haft eller vill ändra sin roll, då blir det ju en liten gungning och det finns vakuum där folk vill fylla.

Så det kan få konsekvenser att det blir, som du säger, det blir mer osäkert, mer föränderligt och på så sätt svårare kanske att komma till beslut som många är med på, utan det kanske blir mer regionalt, det kanske blir mer lokalt. Den typen av beslut kanske tas på andra nivåer än vad de gör nu. Så det är oklart.

Titti Hildebrand:

Trump har utlyst energinödläge för att kraftigt öka USAs olja- och gasproduktion. På vilket sätt kan Trumps åtgärder påverka energiomställningen, tror du?

Sandra Ideskär:

Ja, det finns på lite olika sätt. Just det här energinödläget var en av många executive order som han signerade sin första dag som president igen. De var ganska breda och svepande. Det var mycket så här, vi ska pausa det här, vi ska titta över det här, vi kanske inte ska göra det här framöver, men det var inte så klart vad det betydde. Och då tittar man på det som har hänt de senaste fyra åren men också ännu längre bak i lagstiftningen och så i USA. just den här nationella energikrisen är fortfarande lite oklart också vad den betyder. Den är lite mer konkret.

Men egentligen, det jag kunnat utläsa i alla fall med den brasklappen, så är det ju att det är att dagens energiresurser i USA inte är tillräckliga för det behovet som Trump och Trumps administration ser. Men genom att utföra då ett kristillstånd så får man mer maktmedel som man kan göra mycket mer med. Men var de här medlen ska vara, det är också lite oklart framöver. Så därför blir konsekvenserna också svårare att förutse just nu. Men man kan ju misstänka att det kanske handlar om tillståndsprocesser eller liknande.

Att man kan få möjlighet att utvinna på mer federalt land, som är det land som staten äger och inte staterna. Så det är ju en möjlig sak och om USA börjar utvinna mer olja och gas då blir det ju ett ganska ytterligare utbud på marknaden och det kan på många sätt få konsekvenser som vi kanske ska prata om lite mer senare.

Men det är svårt att säga innan man vet exakt vilka medel de tänker ta till. Men man kan ju gissa tillståndsprocesser så då blir det just att utvinna mer. Men samtidigt så handlar det om även om man har landet att utvinna mer olja och gas så behöver inte det betyda att aktörerna kanske i nuläget vill utvinna mer.

Så det är en balansgång här beroende på både vad aktörerna i oljesektorn vill göra, olja och gas, men också vad själva Trumpadministrationen vill göra.

Titti Hildebrand:

Olle, vad tänker du?  

Olle Olsson:

Jag tänkte bara fylla på där att man ska ha klart för sig att USA är ju redan idag världens största olja och gasproducent. Helt klart liksom. Samtidigt så är ju produktionen i USA liksom inte centralstyrd. Trump har ju inte någon spak där han sitter och kan vrida upp och ner oljeproduktionen i USA.

Det här är ju väldigt många olika marknadsstyrda aktörer. Så det handlar ju huvudsakligen om marknadsförutsättningar och om de tycker att det är marknadsförutsättningar givet pris och deras egna kostnader, då kommer ju produktionen öka. Men där kan ju även tillstånd komma in också. Vad man får tillgång till för mark och så där.

Men jag tror inte det kommer bli en superstor direktpåverkan utan kanske snarare att den blir gradvis över tid med tanke på att de sedan har så väldigt stor option i det.  

Titti Hildebrand:

Så har vi ju IRA som var Joe Bidens klimatpaket som kraftigt subventionerade gröna investeringar och klimatsmarteknik. Och det här har ju Trump ändå gått ut och sagt att han ska riva upp. Men hur sannolikt är det då?

Sandra Ideskär:

Det är ju lite svårare att riva upp för det är ju ett lagpaket vilket betyder att det är ju inte Trump som president som kan upphäva någonting inom Inflation Reduction Act. Utan det är ju i de andra kamrarna, alltså kongressen och senaten som det beslutas om. Och där finns det ju lite, man kan ju tänka att det finns vissa delar av IRA, det är ju en så otroligt stor lagstiftning. Det är ju enorma mängder pengar och olika program och tekniker som är tänkt att stöttas i den.

Men man kan väl tänka att det finns vissa som är mer sårbara än andra som kanske inte är lika populära i vissa stater som till exempel elbilsbonus har de ju haft till exempel eller kanske stöd till själva tillverkningen av elbilar och sånt. Den kanske försvinner men vissa andra kanske får vara kvar som kanske stödjer mer röda stater då, alltså republikanska stater som kanske skapar jobb där.

Så det är lite svårt att veta än vilka som är mest sårbara men även kanske metanlagstiftning som har funnits i IRA så den kanske också ligger lite risigt till för den är lättare att, det finns inte så mycket motstånd kanske mot att en sån lagstiftning eller sån del av paketet upphävs.

Titti Hildebrand: 

Men vi går rakt in på spaning två, den handlar om råvarorna, naturgas och olja. Jag tänker att vi börjar med naturgasen, varför hålla extra koll på det Olle?

Olle Olsson:

Det har ju varit väldigt turbulenta år på marknaden för naturgas framförallt då efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina kom i februari 2022 och allting som skedde efter det. Nu har det liksom lugnat ner sig lite grann sedan dess, det var inte de här fruktansvärt volatila priserna som vi hade då men det är ju inte helt lugna gatan än. Om man kollar på IIEA, internationella energirådet, de diskuterar det som en fragile equilibrium, som ett sprött jämviktsläge på något sätt.

Att det är fortfarande skakigt, det är betydligt bättre, det har kommit en, Europas situation har lugnat ner sig lite grann framförallt i att de importerar väldigt mycket mer flytande naturgas än som är ersatt väldigt mycket av den här rörande gasen som kommer från Ryssland.

Så att det är fortfarande skakigt och det har varit en förändring i den meningen att om Europa förut var väldigt beroende av Ryssland för sin naturgasförsörjning så är vi nu beroende av den globala LNG- marknaden och vad det innebär att vara mer exponerad mot den globala utvecklingen där. Sen så kan man säga att den här LNG- marknaden den går mot en betydande tillförsel kommande år, att det kommer öka väldigt mycket mer. Det här har varit en snackis på gaskretsar om man rör sig där de senaste åren, att det kommer den här kommande vågen av ny LNG.

Den har börjat komma nu men den kommer inte komma fullt ut för de kommande två, tre åren. Vi framförallt mäter mycket export från USA och återigen världens största gasproducent och också tror jag nu går mot världens största gasexportör.

Vilket i sig är en fantastiskt intressant utveckling med tanke på att för typ 20 år sedan så var det lite nervöst i USA att man skulle behöva importera flytande naturgas från världen. Nu har de här terminalerna som skulle importera, de är där men nu exporterar man naturgas istället. Det här är en rätt otrolig utveckling så det är USA och Qatar som framförallt kommer att exportera mer.

Det här är något man ser som en ganska viktig påverkande faktor de kommande åren på flytande naturgasmarknaden. Exakt hur det här faller ut och om det möts i form av ökad efterfrågan blir intressant att Det finns ju fördelar med flytande naturgas eller naturgas generellt jämfört med kol till exempel klimatmässigt.

Du kan använda det som fordonsbränsle och sådär så det blir en väldigt intressant marknad att hålla koll på. Inte minst då som européer när vi blir mer exponerade mot marknaden efter att vi fasade ut den ryska gasen.

Titti Hildebrand:

Hur går det då med globala klimatmålen då om det pumpas in mer och mer naturgas?

Olle Olsson:

Ja det där är ju en jättebra fråga. Som sagt det är bättre att elda naturgas än att elda kol. I Kina har man också i allt högre grad det senaste året framförallt har försäljning av lastbilar som går på flytande naturgas i stället för diesel ökat kraftigt.

Det har ju också en positiv påverkan klimatmässigt. Samtidigt så är det ju svårt att ha kvar att nå våra klimatmål och fortfarande hålla på att elda massor av fossila bränslen. Så där har vi problem med stora investeringar i tillförsel och så på naturgas. Så det här är ju en utmaning som sker parallellt med att energisäkerhetsmässigt kan man tycka att det är bra att det blir större utbud på världsmarknaden för naturgas. Det är kanske lite mindre skakigt när det är det som är en viktig energiresurs.

Men samtidigt så klimatmässigt så vill vi ju helt komma bort från fossila bränslen. Som sagt det är svettigt att tänka sig att vi kan nå våra klimatmål och fortfarande ha en stor inblandning av fossila bränslen. Så där har vi ett pågående dilemma.

Titti Hildebrand:

Och sen så har vi ju oljan Sandra. Hur ser det ut för oljemarknaden det här året?  

Sandra Ideskär:

Ja man kan säga så här att tanken är väl att det blir lite som en repeat på 2024. Vad utgångsläget var här i början av året. Att oljemarknaden är ju en av de verkligt globala marknaderna. Allting i geopolitik och sånt påverkar oljemarknaden. Och där hade vi ju många konflikter som påverkade. Vi hade också att vi hade en ökad, alltså öka produktionen. Det är mycket produktion på marknaden så det var en välförsörjd marknad. Men det var ganska svag efterfrågetillväxt.

Vi hade Kina som hade knackit ekonomiskt. Vi hade Opec som är den oljesamarbetsorganisationen. Som hade frivilliga produktbegränsningar för att hålla priset någorlunda stadigt och sådär. För att det tillkom så mycket nyproduktion. Ibland annat gör man USA och liknande. Och den här nya produktionen spår man ju fortsätter nu. Så det är USA, det är Kanada, Brasilien, kanske Guyana. Såna länder som ökar sin output av olja. Och då tänker man att då ser väl det här året ganska likadant ut. Kina ser också ut de första siffrorna ser lite långsamt ut ekonomiskt. Det är lite knackigt.

Man får inte den tillväxten som man hade hoppats. Eftersom Kina är ett så stort land som har så mycket efterfrågan. Eller som påverkar efterfrågan så mycket globalt. Så känns det som att där någonstans är oljemarknaden. De inväntar och så kommer det att se ut som förra året. Så där får man hålla ett litet öga.

Men samtidigt så började året också lite skakigt för oljemarknaden. Eller inte skakigt men den påverkades för Biden- administrationen innan de gick ut. Så la de nya sanktioner på Ryssland. Och Rysslands skuggflotta. Och det är då skepp som seglar under tredje flagg. Så man vet inte var de kommer ifrån.

Men misstankarna är ju att det handlar om Ryssland såklart. Och då påverkade den både skuggflottan och oljeproducenter i Ryssland. Och det påverkade mycket av den delen av flottan som skeppade till Asien. Och då är det ju Kina och Indien. Och de fick ju snabbt att tänka okej, vi kan inte köpa den här oljan längre för det blir för dyrt. För de var tvungna att tänka om.

Och då tittar man ju direkt mot Mellanöstern, Nordafrika. Och då helt plötsligt gick priserna upp ganska snabbt. Och då blir det så, okej men har vi tillräckligt med utbud för det här året? Hur kommer det se ut? Kan priserna ligga lite högre? Men det är en väldigt tidig spaning. Och den kommer nog kanske inte hålla i sig. För nu fick vi ju de här siffrorna från Kina igen. Att ja, nej men vi har nog inte den efterfrågan som vi trodde från Kina kanske.

Samtidigt så har man en jättestor petrokemisk industri i Kina, som kommer fortsatt behöva mycket. Så det är så Det är plus minus, det är plus minus. Men man kan väl tänka att viktiga saker att hålla koll på om man är intresserad av oljemarknaden. Det är ju vad Opec kommer göra, kommer de fortsätta hålla i produktionen, att de inte släpper ut eller börjar producera mer igen. Lite så. Och också Kinas efterfrågan. Där någonstans tror jag man får hålla extra öga i år.  

Titti Hildebrand:

Bra tips. Och jag tänker när det gäller just bensin. Det har ju diskuterats mycket just nu. Att vi kanske är på väg mot en topp för världens efterfrågan på bensin. Hur sannolikt är det då att vi når peak gasolin under det här året?  

Sandra Ideskär:

Vissa tror ju det. Men vi har diskuterat lite här i våra omvärldsspaningar. Att det är lite som att försöka fånga dimma i händerna. Att det är många saker som ska nå peak hela tiden. Och så gör de inte det och så blir det nästa år och så nästa år. Men några tänker i alla fall. Några analytiker.

Att eftersom elbilsadaptionen eller integreringen i systemet. Har gått fortare på vissa delar i världen än vad man kanske hade tänkt. Eller man hoppats. Så finns det ju mindre efterfrågan på bensin. Och Kina kanske är ett sånt land till exempel, som ju har stor impact. Samtidigt som vi sa innan så ökar ju kanske produktionen i världen också. Och det betyder ju också mer bensin i vissa fall. Så det kan finnas möjlighet att vi når det.

Men vi låter det vara osagt. Men om man tycker det är intressant så kan man ju försöka följa under året. Om vi kanske når någon sorts peak. Men det vet vi inte förrän nästa år kanske.

Titti Hildebrand:

Bra. Spaning tre är vi inne på nu. Handlar om konkurrenskraft och grön industri. Vad är värt att hålla koll på där Olle?

Olle Olsson:

Generellt har det här seglat upp som en jättestor trend de senaste åren. Och det kopplar lite till det här mer spända omvärldsläget. Men också det här att man börjar se att de här värdekedjorna för ny teknik.

Ny energiteknik blir viktigare att ha kontroll på. Det är något som har kommit de senaste fyra- fem år i alla fall. Det syns väldigt tydligt inom EU där man har skiftat mer med fokus. Jag tycker det var ganska tydligt från den nya kommissionen. under von der Leyen 2. 0.

Att det är konkurrenskraft som är fokus nu. Det kom även en rapport. Draghi rapporten som har snackats ganska mycket om. Som också hade det här fokuset på EUs konkurrenskraft framöver.

Titti Hildebrand:

Kan du bara kort förklara Draghi rapporten för dem som kanske inte vet?  

Olle Olsson:

Det är en för detta italiensk premiärminister. Han var också chef för Europeiska centralbanken. Han skrev en rapport på uppdrag av kommissionen. Vad behöver EU göra för att vi ska få igång vår konkurrenskraft? Få den här typen av ekonomisk tillväxt som är sett i USA och Kina. Men inte riktigt på samma sätt i EU. Vilka problem är det som vi brottas med i EU? Hur ska vi lösa dem?

Då finns det vissa problem som är knivigare. Som har med att det är jättebillig naturgas i USA. Det är inte så mycket att göra åt det. Vi kan inte trolla fram billiga naturgaser. Men andra saker som man kan jobba med är kopplade till regelverk. Så den rapporten fick jättemycket genomslag. Det verkar som att den nya kommissionen tar med sig mycket in i det här. I sin nya mandatperiod.

Titti Hildebrand:

Kina producerar ju stora mängder solpaneler och elbilar. Till allt lägre priser. Hur tror du att det här kommer påverka globala marknader och möjligheter? För andra företag inom till exempel EU att konkurrera med Kina?  

Olle Olsson:

Det här är en superintressant fråga. Och den är klurig på många sätt. Å ena sidan är det jättebra att den här ren energitekniken blir billigare och Jättebra för att basa ut fossila bränslen. Samtidigt så gör det också att det är svårt för länder. Det är framförallt Kina som har drivit kostnadsminskningarna. Det gäller både på solceller, batterier och elbilar. Det luriga blir att dels ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv att de har kontroll på värdekedjan. Det gäller ofta både själva produktionen av slutprodukter. Men också att man har kontroll över det som ligger i förvägen. Kopplade till kontroll över mineralutvinning.

Även ute i Kina har man starka intressen i dem. Och även förädling av råvaror till att man stoppar in dem i fabrikerna. Det här är ett säkerhetspolitiskt problem. Om man frågar både USA och EU framförallt. Men också en fråga om konkurrenskraft. Det börjar komma tydliga signaler om att europeiska biltillverkare har svårt att konkurrera med de kinesiska kostnaderna. Och även kvalitet. Det är inte skräpprodukter.

Det är hög kvalitet på elbilarna som är tillverkade. Det här är något som ligger till grund för både Draghi rapporten och von der Leyen kommissionens nya fokus. Deras förstärkta fokus på konkurrenskraftsfrågor.  

Titti Hildebrand:

Sen har vi EU som skiftar fokus från gröna given till clean industrial deal. Vad kan det bli för stora förändringar där?  

Olle Olsson:

Det är att implementera förslagen från Draghi rapporten. Eller kanske inte ta den rakt upp men bygga på det där. Jag tror att det är precis i dagarna nu. I slutet av januari så läcktes det något som de kallar för competitiveness compass. Som beskriver hur man tänker att det här ska gå till. Vad jag förstod det så handlade det ganska mycket om regelförenklingar. Det är sånt som kanske går att adressera lite enklare. Det är lite lägre hängande frukter än att börja adressera det. Faktum att vi har högre energikostnader än i USA till exempel.

Titti Hildebrand:

Spännande. Då har vi ju spaning fyra då. Som handlar om geopolitik, försörjningstrygghet. Om vi börjar då med den geopolitiska situationen. På vilket sätt skapar den osäkerhet i det globala energisystemet under det här kommande året?

Olle Olsson:

Jag var inne på det förut. Jag ser det som två sidor av samma mynt om man så vill, den här konkurrenskraftfrågan och den här geopolitiska situationen. Som är både spänd och skakig samtidigt om det funkar som metafor. När Trump kom in här så har folk varit lite nyfikna på vad som kommer hända. Det har blivit, som jag sa förut, ganska raska steg den här första veckan. Många får väl se vart det här landar.

Men vi har ju fortsatt situationen. Till exempel; kriget i Ukraina fortsätter. Och vi har den här situationen i Mellanöstern som fortfarande är skakig. Det har inte blivit lugna gatan där direkt. De här aspekterna samverkar hela tiden med hur olika länder positionerar sig. Hur man tänker kring konkurrenskraftfrågor och vilka länder man ska alliera sig med. Det har också att göra med handelspolitik och hur man ska förhålla sig till att det är tullar från USA och Kinas sida till exempel. Då ska man ju ha med sig att vi pratar mycket om EU, USA och Kina. Men det finns väldigt många andra delar av världen. Det kan ju bli så att det blir en mer positionering.

Att man försöker hitta handelsavtal med andra aktörer. Det var något som jag förstod när jag försökte läsa på lite grann. EU tänker sig också att man har tecknat handelsavtal med andra länder. Det kan ju tänkas vara som en strategi för att sprida sina risker om man tänker sig som en investerare. Att det är en skakig tullsituation till exempel.

Titti Hildebrand:

Försörjningstryggheten, hur kommer den se ut framåt Sandra?  

Sandra Ideskär:

Det påverkar ju hur man tar beslut och hur man prioriterar. Och vilken del av, om man tänker de energipolitiska pelarna till exempel. Hur skiftar vi fokus beroende på vad som händer i omvärlden? Vi måste stå stadigt på alla tre ben. Vi måste kunna vara konkurrenskraftiga, vi måste kunna tänka på miljön. Men vi måste också kunna vara säkra i att vi har det vi behöver för att klara försörjningsläget och annat också. Så det blir mer planering kanske kan man tänka sig. Både i Sverige men också globalt. Det blir mer att tänka på samspelet mellan det privata och det offentliga. Och sådana saker som man kanske inte riktigt har satt sig ner och strategiskt tänkt på några år. Vi har ju levt i en ganska djup fred i Europa i alla fall. Så vad händer nu när vi känner att det blir lite gungning? Vilka val ska vi göra? Vad ska vi prioritera framöver?

Titti Hildebrand:

Och sen då cybersäkerheten kan vi ju inte glömma bort. Den är ju också i fokus. Hur kommer vi märka av det under det här året?

Olle Olsson:

Jag tänker att det är ännu ett konkret exempel på hur de här frågorna kring säkerhet och försörjningsläget har kommit alltmer i fokus de senare åren. Det påverkar ju politiken, det påverkar ju vilka typer av investeringar och satsningar som görs. Men det påverkar också hur det dagliga arbetet i energisektorn funkar.  

Titti Hildebrand:

Så har vi den sista spaningen. Det är förnybart och kärnkraftrenässansen. Om vi börjar med det förnybara. Hur ser den globala marknaden ut för de förnybara energikällorna det här året?  

Olle Olsson:

Det är fortsatt väldigt stark tillväxt inom sol och vind framförallt och jag tror att, jag läste om en siffra om att från nu till 2030 så bedömer man att 90 procent av tillkommande elproduktion kommer att vara sol och vind. Så det är en jättestark tillväxt och även batterilager kommer att växa väldigt kraftigt av allt att döma. Mycket av det här vi pratar om är Kina men man kan inte glömma bort det för det är väldigt mycket Kina- historia. Både när det gäller framförallt eltillverkning men också de installerar väldigt stora mängder av alla de här sakerna.

Titti Hildebrand:

Men ser du några risker då på hur efterfrågan på förnybara energikällor kommer att se ut eftersom vi också har det här uppsvinget med fossila energislag som ser ut att öka parallellt? Hur får man ihop den ekvationen?

Olle Olsson:

Ja, den där ekvationen är lite klurig att få ihop för att på ena sidan så ökar tillförseln av förnybart och fossilfri kraft generellt samtidigt så ökar också efterfrågan. Så om vi ska få någon sorts viktiga ur ett klimatperspektiv så är det att vi minskar mängden fossilfri energi.

Det är positivt att vi tillför eller att vi minskar på mängden fossilbaserad energi. Det är jättebra att vi tillför fossilfri energi men klimatnyttan kommer först när vi börjar sluta använda. Och där har ju de stora stegen inte riktigt skett den och i EU har vi absolut ökat andelen fossilfri el ganska kraftigt de senaste åren. Men huruvida det fortsätter ske, om Kina till exempel kommer att kunna hänga med på det, att utsläppen går ner i Kina.

Det är också en sån här, vi pratade om när det är peak för det ena och andra, det är också en sån här grej som folk har pratat om flera gånger. I år kommer Kinas utsläpp att börja minska för nu bygger man så jäkla mycket sol och vind. Men så bygger man också mycket kol och så gör man mycket cement och sådär.

Och framförallt en stark tillverkningsindustri för den här industrin också. Så det är alltid en lurig grej att se om men förhoppningsvis kan vi, andelen globalt ser ut att öka den rena elen kommande år.

Titti Hildebrand: Och så globala kärnkraftrenässansen. Vad händer under 2025 tror du?  

Sandra Ideskär:

Ja, det finns många utvecklingsvägar som är allt. Men man kan väl säga så här att mycket av den kärnkraft som har byggts på senare år och antagligen kommer byggas i närtid den sker ju i Asien och Kina främst. Så där har det byggts ganska mycket och det finns ju stora ambitioner i flera västländer också att man ska bygga nytt. Och det är ju utöver de här mer kända kärnkraftsnationerna som Frankrike och sådär.

Men om man tänker EU till exempel så är det ju just det här att det är ju en stor fråga, men det är många länder som tycker väldigt olika. Och det kanske är svårt, eller snarare det är bra att kunna samarbeta inom EU just för kärnkraften är ju att du får så enorma skalfördelar om du bygger flera.

Och det kanske är svårt för ett litet land att bygga flera kärnkraftverk eftersom det kommer med en kostnad väldigt tydligt i början av byggnationen. Och då hur man kan samverka inom EU, det kanske inte är just inom EU men kanske mellan europeiska länder överlag, att man hittar samarbetsformer tror jag kan vara viktigt. Och det kanske är någonting man får hålla lite utkik över 2025.

Är det någonting som sker på den här arenan? För det är ju det som nästan måste till på något sätt för att den här renässansen kanske i väst ska kunna ske. För det finns så många knutar som måste lösas upp innan man kan bygga ny bara sådär. Utan det måste hittas samarbetsformer och nya sätt som man kan inte göra som man kanske gjorde tidigare på 50-60-talet utan man måste hitta nya vägar fram.  Så jag tror att europeisk samverkan är en viktig punkt där.

Titti Hildebrand:

Är det några som är speciellt drivande i den här kärnkraftsrenässansen som sticker ut lite?

Sandra Ideskär:

Ja, Sverige är väl ett land. Vi har väl ganska tydliga ambitioner, eller regeringen har tydliga ambitioner. Och sen så vet jag inte riktigt vilka andra som går riktigt i bräschen men är det Slovakien som har sagt att de ska bygga mer?

Olle Olsson:

Polen har varit på tapeten också.

Sandra Ideskär:

Så det finns några länder som känner att, regeringarna känner att det här är någonting de vill satsa på. Och sen hur det går framåt blir ju spännande att se hur man löser de här utmaningarna som finns kvar.

Titti Hildebrand:

Tack för den här internationella utblicken som vi ändå har fått här. Fem spaningar. Men vi blir ju ändå nyfikna, jag blir nyfiken på Sverige då? Vad är det vi som lyssnar inte får missa som händer det här året?

Sandra Ideskär:

Om man ska fortsätta på kärnkraftsstemat så har vi ju haft det här förslaget från Mats Dillén om kärnkraftsfinansiering. Den ska ju gå till proposition som ska lämnas till riksdagen 27 mars. Så det kan man ju hålla koll på och se hur det går framåt.

Olle Olsson:

Ja och så elmarknadsutredningen som vi har varit intresse för från branschen framförallt. Hur den kommer att se ut och vad den kommer att få till för rekommendationer. Den ska komma den 25 april tror jag.

Titti Hildebrand:

Spännande, och mer då?

Olle Olsson:

Ja och sen så håller man på med det här förslaget om att kommunen ska få ersättningen för vindkraft. Och där är det väldigt intressant att se exakt hur den utformningen kommer att se ut.

Titti Hildebrand:

Ja, vi kan ju också passa på att nämna en viktig leverans från Energimyndigheten Sandra.  

Sandra Ideskär:

Ja, om man är intresserad av långsiktiga scenarier och lite mer explorativa scenarier så kan jag tipsa om att våra, Energimyndigheten kommer i mars. Och de tittar på möjliga utvecklingsvägar och möjligheter för energisystemet i Sverige fram till 2060 ungefär. Så det om man är intresserad tycker jag verkligen man ska hålla koll på och kolla på.  

Titti Hildebrand:

Spännande. Stort tack att ni kom hit och gav oss spaningen och att sia in i framtiden tillsammans med mig. Tack så mycket. Ja, det var allt vi hade för idag. Och jag hoppas att du har fått nya insikter om vad som väntar under energiåret 2025. Och har du tankar eller frågor om dagens avsnitt, ja hör av dig via sociala medier. Och glöm inte att följa Energimyndigheten så du inte missar nästa avsnitt. Vi hörs.