Analys: Industrins nuläge och förutsättningar för omställning 2024
Energimyndighetens årliga nulägesanalys av industrins omställning visar att svensk industri fortsätter att satsa på forskning och innovation för att övergå till fossilfrihet trots stora utmaningar. Analysen belyser också vikten av långsiktiga spelregler för att främja omställningen.
Sverige har som mål att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Industrin är central i omställningen, eftersom den står för en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser inom Sveriges gränser. Den är även en drivkraft för den kraftiga elektrifiering som vi ser i våra långsiktiga scenarier för de kommande 20–25 åren.
Omställningen av industrin inkluderar också en hel del nyindustralisering som framför allt har en påverkan på utsläpp i andra länder. Flera planerade och pågående satsningar i industrin drivs av en efterfrågan av fossilfria produkter i andra länder och inte av att minska fossila bränslen i Sverige.
Energimyndigheten har uppdraget att ta fram en årlig nulägesanalys som presenterar industrins väg mot netto-nollutsläpp. Analysen berör frågor kopplat till utveckling, uppskalning och spridning av nya fossilfria tekniker och lösningar inom den utsläppstunga industrin. Den ger en överblick av var industrin befinner sig just nu och vilka förutsättningar och utmaningar som utmärker vägen framåt.
– Analysen visar att svenska företag fortsätter att satsa på forskning, utveckling och implementering av fossilfria lösningar trots stora utmaningar som till exempel en växande global konkurrens och osäkerheter kring långsiktiga spelregler, säger Ida Muz, policyanalytiker och projektledare för nulägesanalysen på Energimyndigheten.
En omställning pågår av den utsläppstunga industrin
För att ställa om de mest utsläppstunga branscherna krävs nya innovativa tekniker och lösningar. Industrin satsar främst på sex huvudspår för att fasa ut växthusgaser som utgörs av en ökad energi- och materialeffektivitet kombinerat med tekniker eller lösningar kopplat till biomassa, elektrifiering, vätgas, avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS) samt avskiljning och användning av koldioxid (CCU). Industrin är en heterogen sektor där produktionsprocesser och förutsättningar skiljer sig kraftigt åt mellan olika branscher och även ibland mellan aktörer inom samma bransch. Det gör att utvecklingen har nått olika långt i olika branscher.
Starkt behov av stabila spelregler
Förutsättningar och utmaningar för industrin att ställa om spänner över flera dimensioner. Förutom skillnader i produktionsprocesser mellan branscher och aktörer finns stora osäkerheter kopplat till utveckling, uppskalning och spridning av en innovativ teknik eller lösning. Tillgång till infrastruktur, eleffekt och bioråvor samt politiska och ekonomiska faktorer så som nationella och internationella styrmedel och det ekonomiska läget påverkar också omställningen. De senaste årens stora politiska satsningar i andra länder i form av ansenliga statsstöd och regelförändringar för att gynna inhemsk industri har dessutom kraftigt förändrat spelplanen för svensk industri. Den utsläppstunga industrin har långa investeringscykler som ofta sträcker sig över minst 20 år.
– Företagen är redo att satsa men för att de ska våga investera i innovativa tekniker och lösningar som involverar hög risk krävs långsiktighet och tydlighet i form av mål, regelverk och andra styrmedel som kan bidra till riskavlastning, säger Ida Muz.
