Konferens: Människa och klimat 2023 – när energilandskapet ritas om

Den 1 juni är det åter dags för den årliga konferensen inom forskningsprogrammet MESAM. Konferensen "Människa och klimat 2023 - när energikartan ritas om" handlar om att möta ett förändrat energipolitiskt landskap med en mångfald av forskningsbaserad kunskap, både utifrån tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv.

Välkommen till en heldagskonferens med ledande samhällsforskare och politiker som möts för att diskutera hur den komplexa och nödvändiga samhällsomställningen kan bli verklighet.

Konferensen är en del av Energimyndighetens forskningsprogram MESAM, Människa Energisystem Samhälle, och bidrar med aktuell forskning om samspelet mellan teknik, aktörer och de omgivande samhällsstrukturerna.

– Syftet med konferensen är att sprida kunskap och öka förståelsen hos beslutsfattare i samhället, om vad som driver förändring. Med rätt kunskap kan vi hantera komplexa utmaningar och ta bättre beslut för att öka takten i omställningen till hållbara energisystem, säger Marianne Karlsson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.

Om konferensen

Datum: 1 juni 2023, kl. 09.00–16.00

Plats: Convendum, Birger Jarlsgatan 57, Stockholm eller digitalt Konferensen är kostnadsfri.

Antalet fysiska platser är begränsat, så principen först till kvarn gäller.

Mer information och anmälan

+

Program

Ett mer detaljerat program kommer inom kort. Det går att följa förmiddagen 09.0012.00 digitalt.

08.30–09.00 Registrering och mingeltid

09.00–10.00 Inledning och omvärldsspaning, Inledning, Mathias Normand, Energimyndigheten

  • Inledning, Energimyndigheten.
  • Kunskap, hopp och handling: Vad krävs av en klimatomställning värd namnet? Nina Wormbs, professor i teknikhistoria KTH.

10.00–10.45 Forskningsinsikter om styrning och beslutsfattande för omställning

  • Styrmedelsdesign – en avvägning mellan det bästa och det genomförbara, Bengt Johansson, docent vid Lunds universitet.
  • Internationellt klimatsamarbete – vilken roll har koalitioner och klubbar? Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet.
  • Så kan gräsrotsinitiativ spela en större roll i energiomställningen, Rikard Hjort Warlenius, universitetslektor vid Göteborgs universitet.

10.45–11.00 Paus

11.00–12.00 Kommunerna och regionernas utmaningar

Aktuell forskning om kommunal och regional omställning

  • Finns det rådighet att accelerera den regionala klimatomställningen? Paula Lenninger, doktorand, Uppsala universitet.
  • En handbok för kommunal och regional klimatomställning, Kristina Trygg, universitetslektor, Linköpings universitet.

Perspektiv från kommunala och regionala politiker

  • Andreas Erlandsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Oxelösund kommun.
  • Adam Johansson (M) Kommunstyrelsens ordförande Falköping kommun.

12.00–13.00 Mingellunch

13.00–14.15 Parallella fördjupningssessioner

Tema 1: Vilka kunskapsformer behövs i omställningen?

Moderator: Eugenia Perez-Vico, universitetslektor, Högskolan i Halmstad.

  • Regenerative energy communities , Eric Snoddgrass Universistetslektor institutionen för design, Linnéuniversitet.
  • Bortom möjlighetshorisonten- verktyg för att utforska lokal energiomställning, Daniel Pargman universitetslektor, KTH.
  • Visioner för kolinfångning och lagring i Skandinavien, Lina Lefstad doktorand Lunds universitet.

Tema 2: Utopisk eller dystopisk framtid?

Moderator: Malin Mobjörk forskningssekreterare FORMAS.

  • Förverkligande av framtidens bioekonomi, Hans Hellsmark Senior forskare vid Environmental Systems Analysis, Chalmers .
  • Hållbar välfärd för den nya generationens socialpolitik, Jayeon Lee, universitetslektor socialt arbete, Göteborgs universitet.
  • Scenarieanalys av framtidens transporter: konsekvenser för människor och energisystem, Linda Warell professor nationalekonomi, Luleå tekniska universitet och Kristina Ek professor nationalekonomi, Luleå tekniska universitet.

Tema 3: En rättvis klimatomställning?

Moderator: Jörgen Persson Klimat och energistrategi, Länsstyrelsen Värmland.

  • Att navigera rättviseanspråk: mellan upplopp, strejker och status quo, Eric Brandstedt lektor i mänskliga rättighetsstudier och docent i praktisk filosofi, Lunds universitet.
  • Miljöutfästelser inom energisystemet – kritiska rättsliga och retoriska perspektiv, Erik Bengtsson universitetslektor i retorik, Uppsala universitet och Oskar Mossberg Postdoktor i obligationsrätt, Uppsala universitet
  • Rätten, hållbar energianvändning och bevarande av kulturhistoriska värden, Melina Malafry, Postdoktor i miljörätt Uppsala universitet.
  • Liv och arbetsliv i industrins klimatomställning, Pernilla Hagbert: forskare i urbana och regionala studier, KTH.

14.15–14.30 Paus

14.30–15.00 Panelsamtal utifrån de parallella sessionerna

14.50–15.00 Avslutande kommentarer, Martin Hultman Chalmers 

15.00–16.00 Workshop om framtidens behov av forskning om energiomställning

Bakgrund

Energikartan i Europa håller på att ritas om, drivet av såväl politiska initiativ som teknikutveckling och det geopolitiska världsläget. Vårt beroende av hållbara, effektiva och stabila energisystem är i dag en av de mest centrala beredskapsfrågorna för Sverige. För många människor har konsekvenserna av höjda el- och bränslepriser blivit påtaglig i vardagen och röster höjs med krav på att bromsa eller rulla tillbaka klimatåtgärder. Det gör att vi kan ställa oss frågan om det nya energipolitiska landskapet är ett hot eller en möjlighet i klimatomställningen.

För att det ska bli lättare för beslutsfattare att navigera i det förändrade energilandskapet och för Sverige att nå de energi- och klimatpolitiska målen behövs ökad kunskap inom framför allt tre områden:

  • Hur olika beslutsprocesser och policyåtgärder kan bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle.
  • Hur målkonflikter kan hanteras.
  • Hur gemensamma samhällsvisioner kan skapas.

Nyheter