Energimyndigheten levererar förslag för Sveriges resa till fossilfrihet
Klimatnytta, konkurrenskraftigt näringsliv och ökad försörjningstrygghet. Omställningen till fossilfritt innebär stora möjligheter för Sverige. Energimyndigheten levererar fem rapporter med beslutsunderlag för en hållbar omställning.
Elektrifieringen av samhället är en viktig del i energiomställningen. Den är en förutsättning för att Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp, samtidigt som den skapar stora möjligheter i form av tillväxt och nya jobbtillfällen i många sektorer och branscher.
– När vi hanterar klimatutmaningarna ska vi se till att vi också skapar ett smartare, mer konkurrenskraftigt, rättvist och resurseffektivt samhälle. De beslutsunderlag vi nu levererar innehåller nycklar för en lyckad omställning som gör att Sverige bibehåller sin starka ställning och konkurrenskraft, säger Robert Andrén, Energimyndighetens generaldirektör.
Förslag för ett robust energisystem utan fossila utsläpp
Utbyggnad av elproduktionen är en möjliggörare för både nyetableringar och omställning i industrin och transportsektorn. Efterfrågan på el bedöms öka redan de närmsta åren och elproduktionen behöver byggas ut med cirka 100–250 TWh på 25 år om Sverige ska möta den ökande efterfrågan och reinvesteringsbehov. En grundförutsättning för omställningen är långsiktiga spelregler och marknadsvillkor, nyttor och kostnader med produktionen och användningen av energi behöver prissättas.
Effektiv och flexibel användning av energi möjliggör en snabbare och mer kostnadseffektiv omställning och dämpar behovet av ny elproduktion och nya elnät. Potentialen för energieffektivisering och ökad flexibilitet är stor i samtliga användarsektorer.
– Det finns potential för lönsamma tekniska energieffektiviseringsåtgärder om 20 till 25 TWh el till 2030. Om vi dessutom räknar in beteendeförändringar och andra samhällsekonomiskt effektiva åtgärder är potentialen ännu större. Men det kommer att krävas åtgärder för att nå dit, säger Maria Westrin, chef för enheten energimarknader.
Fjärr- och kraftvärmen kommer fortsatt ha en viktig roll i energisystemet. Den bidrar genom lokal, planerbar och reglerbar värme- och elproduktion när efterfrågan är stor.
– För ökad försörjningstrygghet ser vi ett behov av ett statligt ansvar för utvecklad bränsleberedskap bestående av bland annat beredskapslager och ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen, säger Maria Westrin.
För att minska koldioxidutsläppen som idag uppstår från förbränning av plast i fjärr- och kraftvärmen, föreslår Energimyndigheten en utökad form av producentansvar för den som sätter plast på marknaden. Det kan bidra till finansiering av koldioxidinfångning, -lagring och -användning (CCS och CCU), sortering och andra åtgärder som minskar utsläppen.
Om uppdragen
