Analys: Industrins nuläge och förutsättningar för omställning 2023

Sverige har som mål att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Industrin är central i omställningen, eftersom den står för en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser inom Sveriges gränser.

Energimyndigheten ansvarar för regeringsuppdraget Industriklivet, som stöttar industrins omställning på olika sätt. I uppdraget ingår också att ta fram en årlig nulägesanalys som presenterar industrins väg mot netto-nollutsläpp.

Analysen berör allt från forskning och teknikutveckling till frågor som teknikspridning, systemlösningar och policyutveckling. Den ger en överblick av var industrin befinner sig just nu och vilka förutsättningar och utmaningar som utmärker vägen framåt.

– Vi ser att EU höjer ambitionsnivån och tar ett alltmer samlat grepp om industri- och klimatpolitiken. Just nu sker en översyn på EU-nivå för att reformera den europeiska elmarknaden, för att bland annat påskynda övergången till fossilfri el. Vätgas får också en alltmer utpräglad nyckelroll i omställningen, säger Ida Muz, policyanalytiker och projektledare för nulägesanalysen på Energimyndigheten.

Analys: Industrin – nuläge och förutsättningar för omställning

EU-gemensam industripolitik och skärpta klimatmål

EU har tagit en mer aktiv roll i att driva en gemensam europeisk industripolitik för omställningen, vilket kommer att påverka Sverige och svensk industri på olika sätt. Nya lagstiftningar har föreslagits, däribland förordningen om netto-nollindustrin, Net Zero Industry Act, och den så kallade kritiska råmaterialakten, European Criticial Raw Materials Act.

Net Zero Industry Act syftar till att stärka innovation, uppskalning och tillgång till teknologier som stödjer nya, skärpta klimatmål inom EU och garanterar ett stabilt energisystem. European Criticial Raw Materials Act syftar till att EU ska bli mer självförsörjande på bland annat viktiga metaller, för att minska beroendet av länder utanför EU och minimera risken för leveransstörningar.

EU:s nya klimatmål har lett till att samtliga rättsakter på energi- och klimatområdet har reviderats och nya har tillkommit. Även om det fortfarande är för tidigt att fullt ut dra slutsatser av detta, är det tydligt att ett högre omställningstryck är att vänta för svensk industri.

De senaste årens världshändelser, framför allt pandemin och kriget i Ukraina, har inneburit att industrin blivit en nyckelaktör för att säkra konkurrenskraften och öka självförsörjningsgraden i omställningen. Både inom och utanför EU ökar också de statliga anslagen. Klimat- och industripolitik överlappar varandra alltmer.

Gemensam vätgasmarknad

EU satsar också stort på en europeisk vätgasmarknad för att minska beroendet av rysk gas. Vätgasen får en allt viktigare roll i omställningen och EU genomför nu olika insatser för att öka produktion och användning av både förnybar vätgas och fossilfri el. Detta innebär bland annat nya målsättningar för produktion och import av förnybar vätgas, tydligare regler för vilken vätgas som får klassas som förnybar och instiftandet av en europeisk vätgasbank.

Även på området cirkulär ekonomi och materialeffektivitet har EU föreslagit betydligt striktare krav på både produkter och processer för att koldioxidutsläpp och materialförbrukning ska minska.

Industrin har en strategisk roll

Industrin kan skapa förutsättningar för utsläppsminskningar i flera delar av värdekedjan och därmed bidra till omställningen i hela samhället. Ett svenskt exempel på detta är Stena Recycling som med sin nya återvinningsanläggning för litiumjonbatterier ska minska utsläppen från batteriåtervinning och samtidigt sänka batteriernas koldioxidavtryck.

Ett annat exempel är ståltillverkaren Ovakos anläggning för fossilfri vätgas, där vätgasen – utöver ståltillverkning – ska kunna användas för tankning av bränslecellsdrivna lastbilar och överskottsvärmen som fjärrvärme i närområdet.

Sverige i framkant

Svensk industri ligger i framkant när det gäller utvecklingen av fossilfria lösningar och ett mer cirkulärt nyttjande av material. Den här utvecklingen är viktig för både sysselsättning och konkurrenskraft.

Samtliga utsläppstunga branscher i Sverige arbetar med att ställa om sin verksamhet, men har i dagsläget kommit olika långt. Svensk industri satsar främst på fem olika teknikspår för att fasa ut växthusgasutsläppen och dessa utgörs av elektrifiering, biomassa, vätgas, CCS/bio-CCS och CCU. Omställningen är drivande för satsningen på elektrifiering under de kommande åren.

Industrin har ett starkt behov av långsiktiga och stabila spelregler eftersom det är en sektor med långa investeringscykler, ofta på minst 20 år. För att företag ska våga satsa på innovativ teknik och innovativa lösningar som innebär en hög risk krävs politisk långsiktighet för att minska osäkerheten – både nationellt och på EU-nivå.