Drivmedelsrapporten 2019: Reduktionsplikten är ett kraftfullt verktyg, men fler åtgärder krävs i transportsektorn
Andelen förnybara bränslen i de svenska drivmedlen har ökat kraftigt under de senaste åren. Under 2019 konstateras dock en minskning i andelen förnybart, enligt Energimyndighetens rapport Drivmedel 2019.
Årets sammanställning av drivmedelsleverantörernas rapportering ”Drivmedel 2019” är nu klar. Sammanställningen omfattar drivmedel som används inom vägtrafik och till arbetsmaskiner och spårbunden trafik under 2019. Några av resultaten:
Den totala drivmedelsmängden har ökat något
Enligt den rapportering som Energimyndigheten tagit emot enligt drivmedelslagen och hållbarhetslagen uppgick leveranserna av drivmedel under 2019 till 92,3 TWh, vilket är något mer än 2018. Av dessa leveranser dominerade diesel MK1 med 58,5 TWh eller närmare 63 procent (mätt i energienheter) av den totala drivmedelsmängden. Det motsvarar någon procents ökning jämfört med förra året. Mängden bensin MK1 uppgick till 26,8 TWh eller 29 procent, vilket innebär någon procents minskning jämfört med förra året. Resterande drivmedel bestod av HVO100, fordonsgas och FAME100.
Viss minskning av förnybart jämfört med 2018
Den förnybara andelen bränslen i drivmedel uppgår totalt sett till närmare 22 procent vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med 2018. Den förnybara andelen består enbart av biobränslen.
– Bakom minskningen finns framförallt två faktorer, dels att drivmedelsleverantörerna blivit alltmer snäva i sin måluppfyllelse i reduktionsplikten, det vill säga att de blivit bättre på att pricka målen mer exakt. Och dels att man inte riktigt nått målen för iblandning på dieselsidan, säger Anders Wallinder, chef vid Energimyndighetens enhet för utsläppshandel och drivmedel.
Växthusgasutsläppen minskar fortsatt, men i långsammare takt
Den totala minskningen av växthusgaser av samtliga drivmedel under 2019 är 18,5 procent, beräknat enbart på vad drivmedlen innehåller. Minskningen uppgick till 19,1 procent under 2018.
– Vi kan konstatera att reduktionsplikten är ett kraftfullt styrmedel, men också att det krävs ett större helhetsperspektiv för att klara av klimatutsläppen från transportsektorn. Transporteffektiv samhällsplanering, och fortsatt effektivisering av fordon är fundamentala delar för att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen, säger Anders Wallinder.
