Energisystemet är komplext och består av allt från människor, teknik, arbetssätt, sociala aspekter och infrastruktur till politik, lagar och värderingar. För att skapa hållbara energisystem behöver alla delar hänga samman.
Projekten inom forskningsprogrammet Människa, energisystem och samhälle kan bidra med ny förståelse för hur tekniklösningar behöver agera tillsammans med samhällets aktörer, politiska lösningar och andra samhällsfunktioner för att bidra till energiomställning. Det skapar insikter om vilka insatser som behövs för att påskynda omställningen.
– Projekten kan öppna upp för alternativ som i dag verkar både orealistiska och olönsamma, men som kan bidra till att vi förstår och tillämpar energifrågorna på nya sätt. Det skapar möjlighet till strukturell förändring, säger Josefin Thoresson, forskningshandläggare på Energimyndigheten.
Med en mångfald av vetenskapliga och samhälleliga perspektiv och frågeställningar ska projekten ge ökad förståelse om komplexa samband och motsättningar i hanteringen av energi- och klimatfrågorna.
– Konkurrensen var mycket hård i utlysningen. Totalt kom det in 122 ansökningar och budgeten räckte till 17 projekt. Vi hade gärna haft mer medel att dela ut inom det här forskningsområdet. Det finns stort behov av forskning om samspelen mellan tekniken, samhället och dess aktörer för att öka kunskapen om hur vi kan påskynda energiomställningen och samtidigt ta nödvändiga hållbarhetsaspekter i beaktande, säger Josefin Thoresson.
I och med den här utlysningen är budgeten för programmet slut. Det kommer inte att ske någon ny utlysning inom det närmaste året. Energimyndigheten planerar för en fortsatt satsning, men det är inte beslutat ännu.
Läs mer om de beviljade projekten:
Syftet med projektet är att studera controllerns roll i arbetet med att ställa om svensk energiintensiv industri. Controllern är en outforskad aktör men bär ansvar för att analysera företagens energikostnader samt sitter ofta i en nyckelposition för att påverka företagsledningen vid investeringar i ny teknik. Ökad kunskap om controllerns roll och de parameter som ingår i verksamhetsstyrning och beslutsprocesser kan leda till ökad förståelse för varför beslut inte tas som kan anses ekonomiskt effektiva, och vad som bidrar till beslut som leder mot långsiktig hållbarhet.
Projektledare: Linköpings Universitet
Projektet syfte är att bidra med kunskap och underlag till utformning av en rättvis energipolitik på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Kunskapen används för att utveckla metoder och riktlinjer för deltagande scenarier som kan integrera frågor som rör social, global och intergenerationell energirättvisa, och bidra till utformning av energipolitik. Projektet ska bidra med nya perspektiv och förslag till hur rättviseaspekter på olika nivåer kan integreras i svenska energiscenarier och tas omhand av energipolitiken.
Projektledare: Malmö universitet
Projektet syfte är att öka kunskapen om ledning, organisering och genomförande av utvecklingsprojekt där flera olika aktörer deltar. Tillsammans utvecklar de tekniker för elektrifiering samt för ökad användning av vätgas och biomassa samt ökad återvinning som tillsammans möjliggör utsläppsreduktioner över flera industrier. Detta resulterar i kunskap om de hinder som finns för förverkligandet av de studerade nyckelteknikerna och utvecklingsprojekten samt pekar ut vilka hinder som allianser av privata och offentliga aktörer kan lösa respektive vilka som kräver policyinsatser.
Projektledare: Luleå tekniska universitet
Syftet med projektet är att bidra till en utveckling av nya generationens socialpolitik som är både socialt och ekologiskt hållbar. Projektet utgår från begreppet hållbar välfärd samt teorier om behov, vilka betonar allmänmänskliga behov, samtidigt som kulturellt och socialt varierande behovstillfredställare tas i beaktande. Genom att kombinera metoder som medborgarforum, enkätstudie och expertforum, reflekterar projektet över vårt nuvarande sätt att tillfredsställa våra behov på och utvecklar en rad nya behovstillfredställare som kan möjliggöra skälig nivå av välbefinnande samtidigt som planetens gränser respekteras och energianvändning minskas.
Projektledare: Lunds Universitet
Projektet syftar till att öka kunskapen om hur fokus på rättvisa kan leda till annorlunda energi- och klimatpolitik. Två politikområden studeras: biltransporter samt användning av el, och hur ett ökat fokus på rättvisa kan leda till annorlunda klimatpolitik. Projektet studerar acceptansfrågor i relation till hur en rättvis ansvarsfördelning kan se ut i energi- och klimatutmaningen.
Projektledare: Chalmers tekniska högskola
Nya typer av affärsmodeller kan bidra till ökade investeringar i, och spridning av solenergiteknik. I dagsläget används dock innovativa affärsmodeller för solenergi i liten utsträckning i Sverige. Målet med projektet är att förstå hur innovativa affärsmodeller kan bidra till en storskalig spridning av solenergiteknik.
Projektledare: Chalmers tekniska högskola
Projektets syfte är att undersöka vad den ökande regionaliseringen betyder för möjligheten att genomföra en samhällsekonomiskt effektiv omställning av det svenska transportsystemet. Detta undersöks med hjälp av enkät- och litteraturstudier samt GIS-analyser.
Projektledare: Högskolan i Dalarna
Projektets syfte är att bidra med ökad kunskap om faktorer som gör att gräsrotsinitiativ får genomslag och därigenom kan bidra till klimatomställningen på bred front. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk grundat i litteratur om sociala rörelser och politiska möjlighetsstrukturer, och genom fallstudier av potentiellt framgångsrika gräsrotsinitiativ på områdena energiförsörjning, trafik, mat och varukonsumtion i Göteborg och Berlin, bidrar projektet med kunskap om underifråndrivna energi- och klimatinitiativ.
Projektledare: Göteborgs Universitet
Projektet utgår från att det idag råder betydande osäkerheter om hur framtidens transportsystem kommer att se ut. Syftet med projektet är att identifiera ett antal transportscenarier som medför varierande grad av beteendemässig och infrastrukturell förändring. Scenarierna tas fram i nära samarbete med aktörer och experter på området och testas mot människors attityder och effekter på energisystemen.
Projektledare: Luleå tekniska universitet
Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur olika styrmedelskombinationer kan bidra till industriell förnyelse och konkurrenskraft, teknisk utveckling och nya värdekedjor inom området bioekonomi. I en storskalig omställning av energisystemen, där nollutsläpp behöver nås, förändras industrilandskapet. Projektet kan bidra med förståelse av hur kombinationer av olika typer av styrmedel interagerar och fungerar tillsammans, hur de bidrar till omställning samt vilka effekter omställning ger med avseende på framväxt av andra teknologier och värdekedjor inom bioekonomiområdet.
Projektledare: Chalmers tekniska högskola.
Projektets övergripande mål är att undersöka ifall en ”klimatklubb” bestående av framåtsträvande samhällsaktörer kan påskynda den pågående klimat- och energiomställningen. Mer specifikt undersöker projektet omställningspotentialen hos den koalition av länder och större städer som utgör ”the Carbon Neutrality Coalition” (CNC) genom att kartlägga klimatplanerna för koalitionens medlemmar och undersöka de potentiella politiska och ekonomiska effekterna av den energiomställning som planernas genomförande innebär.
Projektledare: Stockholms Universitet
Projektets övergripande mål är att bidra med kunskap om socio-materiella förhållanden i hyres- och bostadsrätter samt hur en kombination av sociala identitetskategorier, teoretiskt uttryckt som intersektionalitet, formar individers varmvattenanvändning.
Projektledare: Linköpings Universitet
Projektet syftar till att öka förståelsen av och förbättra möjligheterna för att rättvist hantera de klagomål som den pågående energiomställningen kan ge upphov till nationellt och internationellt. Med hjälp av en deltagande forskningsansats genomför projektet en kritisk granskning av de invändningar som väckts mot energi- och klimatomställningen samt beslutsfattares ansvar för att bemöta dessa, med målsättningen att utveckla ett verktyg som kan ge beslutsfattare vägledning om hur dessa klagomål bör förstås och hanteras.
Projektledare: Lunds Universitet
Projektet syftar till att öka kunskapen om det uppfattade avståndet mellan “vad som måste göras” (en omfattande energi- och samhällsomställning) och “vad vi kan göra” just här och nu (till exempel i en kommun). Målet är att utveckla en scenario-workshopmetodik och att använda denna för att genomföra workshops som utforskar och stödjer lokal energiomställning genom att hjälpa lokala aktörer att fokusera på, bearbeta, demokratiskt förankra och förstora “vad som upplevs som möjligt att göra”.
Projektledare: Kungliga tekniska högskolan
Projektets syfte är att undersöka vilken potential internationella miljöinstitutioner (i form av Parisavtalet och de globala hållbarhetsmålen) har att driva på reformer av länders subventioner till fossila bränslen. Detta sker genom litteraturstudier, intervjuer med nyckelaktörer, en regressionsanalys samt fallstudier av fyra länder som genomfört reformförsök under perioden 2005 – 2020.
Projektledare: Lunds Universitet
Projektets syfte är att öka kunskapen om de politiska och praktiska förutsättningarna att införa effektiva ekonomiska styrmedel som bidrar till uppfyllandet av nationella klimat- och energimål. Detta undersöks med hjälp av en bred teoretisk analys av förutsättningarna för effektiv styrmedelsdesign samt en empirisk analys av hur Sverige hanterat dessa frågor under de senaste decennierna.
Projektledare: Lunds Universitet
Projektets syfte är att öka förståelsen för de bredare systemiska konsekvenserna av att kommuner väljer att köpa in och driva sitt kollektivtrafiksystem med förnybar energi för att uppfylla målen om ett fossilfritt transportsystem. Detta innefattar främst biodrivmedel även om det finns ett ökat intresse av att utveckla och övergå till ett elektrifierat busstransportsystem. Projektet fokuserar framförallt på potentiella konsekvenser av att ersätta utvecklade biogassystem med elbusstransportsystem med avseende på politiska hinder, undanträngningseffekter och möjligheter och hinder för regional hållbarhet.
Projektledare: IVL Svenska miljöinstitutet AB
