Kortsiktsprognos: Mer än fördubblad vindkraftsproduktion till 2022
Energimyndigheten publicerar nu sommarens kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel för perioden 2018–2022. Den totala tillförseln av energi i Sverige väntas minska från 605 till 582 terawattimmar (TWh), medan den slutliga energianvändningen i samtliga användarsektorer väntas öka.
Anledningen till att energitillförseln minskar är att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 är planerade att stängas ned under prognosåren. Vid elproduktion från kärnkraft är energiförlusterna större än exempelvis vid elproduktion från vindkraft och därmed minskar energitillförseln. Kärnkraftsproducerad el väntas minska med 16 TWh mellan 2018 och 2022. Samtidigt väntas elproduktionen från vindkraft öka med 20 TWh. Elexporten väntas öka fram till 2022.
Energianvändningen inom sektorn bostäder och service väntas öka från 143 TWh 2018 till 146 TWh år 2022. Den största ökningen beror på att prognosåren antas bli normalvarma och därmed kräva mer energi för uppvärmning. 2018 var nästan nio procent varmare än normalt och därför var uppvärmningsbehovet lägre. En marginell ökning av energibehovet inom sektorn kommer från energianvändningen i nya bostäder. Trenden inom sektorn visar på en ökad el- och fjärrvärmeanvändning, en konstant biobränsleanvändning och en minskning i användningen av fossila bränslen.
Industrisektorns energianvändning väntas öka under prognosåren från 136 TWh 2018 till 138 TWh år 2022. Trenden visar även på en stadig ökning av biobränslen som dominerar ökningen.
Transportsektorns energianvändning väntas öka från 133 till 135 TWh under prognosperioden. Ökningen sker både inom inrikes och utrikes transporter. Den största ökningen står biodrivmedel för som ökar med knappt 3 TWh. Biodieseln HVO står för merparten av denna ökning.
Sveriges totala energitillförsel 2018, samt prognos för åren 2019–2022 (TWh)
Om Energimyndighetens kortsiktsprognoser
Energimyndighetens kortsiktsprognos omfattar det svenska energisystemets utveckling under perioden 2019–2022 samt redovisar 2018 enligt den senast tillgängliga kortperiodiska statistiken.
Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättningar. Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser, nybyggnation av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.
Energimyndigheten levererar årligen två kortsiktsprognoser till regeringen. Denna prognos redovisas i en utförlig rapport med tillhörande sifferfil. Prognosen som publicerades i mars 2019 redovisades i en sifferfil och en sammanfattande text om resultatet i stora drag samt förändringar från föregående prognos.
