Fortsatt utbyggnad men svagt år för vindkraften

Trots detta ledde sämre produktionsförhållanden under 2018 till att elproduktionen från vindkraft faktiskt minskade med 0,9 TWh jämfört med 2017. Även produktionen från biobränslen, torv och vattenkraft inom elcertifikatsystemet minskade något. Vattenkraftens minskade tilldelning av certifikat (1,47 TWh jämfört med 1,62) beror också på att Energimyndigheten har fasat ut vattenkraftanläggningar ur systemet under året.

Kvotplikten för 2018 var den högsta sedan systemet infördes (29,9 %) och kommer att följas av en ännu högre kvot 2019, för att sedan åter sjunka. Den kraftiga kvotnivåhöjningen har gjort att den gemensamma reserven av elcertifikat sjunkit till 1,8 miljoner certifikat, jämfört med 10,9 miljoner efter förra årets annullering.

Vad det gäller nyregistrering av solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet slogs återigen rekord. Antalet tilldelade certifikat till solcellsanläggningar ökade med 63 %.

Förnybar elproduktion i Sverige inom elcertifikatsystemet 2003-2018 baserat på antal utfärdade elcertifikat.

Sverige och Norge kommer att nå målet inom kort

Sverige och Norge har ett gemensamt mål om 28,4 TWh ny förnybar elproduktion till 2020. Sedan 2012 har det tagits i drift förnybar elproduktion i båda länderna med en normalårsproduktion motsvarande 26,8 TWh per 1 januari 2019, och ytterligare förnybar elproduktion har tillkommit under årets första månader så att utbyggnaden idag motsvarar drygt 28 TWh. Sverige har även som nationellt mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.

– Målet till 2020 kommer med allra största sannolikhet att nås under första halvan av 2019. Att vi kommer att nå målet så nära utsatt datum är ett tecken på att utbyggnaden av förnybar elproduktion skett i linje med fastställda kvoter i elcertifikatsystemet, säger Zinaida Kadic, chef för enheten för elcertifikat och ursprungsgarantier.

Elcertifikatsystemets marknadsbaserade och teknikneutrala utformning har sedan 2003 bidragit till utbyggnaden av förnybar elproduktion till en relativt låg kostnad för elkonsumenterna. Den genomsnittliga kostnaden för elkunden blev 3,6 öre per kWh under 2018, vilket är en liten höjning sedan förra året.

Om vi blickar framåt ser vi en kraftfull utbyggnad av vindkraft under kommande år. Kartläggning från årsskiftet visar att det är nästan 22 TWh förnybar elproduktion under uppbyggnad i Sverige och Norge. Det innebär att det är högst sannolikt att det svenska målet om ytterligare 18 TWh kommer att nås långt före 2030, möjligen före 2022 om projekten byggs enligt tidplan.

Under 2019 har det annonserats ytterligare investeringsbeslut som visar att förnybar elproduktion kan byggas helt utan subventioner vilket är mycket positivt för fortsatt utbyggnad och målet om hundra procent förnybar elproduktion 2040.

Vad är elcertifikat?

För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna säljer elcertifikaten på en öppen marknad till en elleverantör eller kvotpliktig elanvändare, och priset bestäms mellan säljare och köpare. Elleverantören i sin tur säljer den förnybara elen till slutkunderna, och kostnaden för elcertifikaten debiteras kunden. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen.

Om kvotplikt

Elleverantörer och vissa elanvändare är kvotpliktiga och därmed skyldiga att inneha elcertifikat motsvarande en viss andel av den el de säljer eller använder. Varje år deklarerar de kvotpliktiga hur mycket el de fakturerat sina kunder respektive använt under föregående år. Den 1 april 2019 annullerades ungefär 28 miljoner elcertifikat i Sverige baserat på inlämnade deklarationer.

Vid frågor, kontakta:

Johan Malinen, Energimyndigheten
Telefon: 016-544 22 15

Lena Barrögård, Energimyndigheten
Telefon: 016-544 21

Zinaida Kadic, Energimyndigheten
Telefon: 016-544 22 89