Främja ett mer flexibelt elsystem
Energisystemet står inför stora förändringar. Efterfrågan på el förväntas öka och det kan komma att ske en kraftig ökning av efterfrågan redan på kort sikt. Lika viktigt som att öka produktionen av el, är det att använda den mer flexibelt.
Flexibilitet är ett samlingsnamn för elkraftsystemets förmåga att hantera variationer i såväl efterfrågan, produktion som tillgänglighet i nätet under en tidsperiod.
Begreppet efterfrågeflexibilitet innebär att den konsument som efterfrågar el, exempelvis hushåll, industrier och offentlig sektor, är flexibel gällande när användningen behöver ske. Det innebär att konsumenten kan välja att flytta sin elanvändning från till exempel tider när priset på el är högt till tider när det är lägre. Syftet är ofta att minska sin energikostnad, men flytten av elanvändningen kan också minska risken för effektbrist i elnätet.
Resultat från deluppdrag fem: gemensam sammanställning och förslag till handlingsplan
Uppdraget innehåller en beskrivning av olika nyttor som flexibilitet kan ha inom elsystemet. Nyttorna är uppdelade i tre undergrupper, flexibilitet för balansering som hanterar korta behov, flexibilitet för energi som behövs med mer väderberoende produktion och slutligen flexibilitet för överföring som behövs vid till exempel lokal nätkapacitetsbrist.
Rapporten innehåller också en analys gjord med en ny metod. Resultaten visar att behovet av flexibilitet för kortsiktig effektbalansering och för långsiktig energiförflyttning ökar inom alla svenska elområden redan till vintern 2030/2031.
Myndigheterna föreslår gemensamt 42 åtgärder inom fem viktiga delområden. Inom två av delområden har det arbetats länge: kundinformation och stödtjänstmarknaderna. Ett delområde handlar om aggregering, att samla många mindre flexibilitetsresurser, där mer arbete behövs, speciellt inom mätning och verifiering. Ett annat område där flera åtgärder föreslagits är området effektivt nätutnyttjande. Slutligen är ett särskilt viktigt område, nämligen behovet av ökad kunskap och fler incitament för industrin att bidra med mer flexibilitet.
Resultat från deluppdrag fyra: smart styrning av elanvändning
Arbetet som rör smart styrning visar att det finns en stor potential för efterfrågeflexibilitet från hushåll och andra kunder i synnerhet när det gäller elbilsladdare, batterier i fastigheter, kommersiella fastigheter och flerbostadshus samt kyllager. Analysen gällande det befintliga beståndet av värmepumpar visar att äldre värmepumpar har en låg grad av uppkoppling och därför mestadels kan erbjuda flexibilitet enbart genom eftermonterad styrning.
Ett exempel där hushåll och andra kunder kan erbjuda smarta lösningar som bidrar med flexibilitet i elsystemet är genom elbilsladdare. Det ökande antalet elbilar i Sverige förväntas kunna bidra till flexibilitet i elsystemet. Smart laddning under tider då efterfrågan på el är låg innebär att konsumenten ofta kan dra nytta av billigare el.
Samtidigt minskar risken för behov av förstärkningar av elnätet. Med rätt förutsättningar kan elbilsladdning ha en betydelsefull roll för att bidra med stabilitet till elnätet. Viktigt för att fortsätta att främja den utvecklingen är fortsatt arbete med standardisering, främja utvecklingen av marknad för aggregatorer samt öka kunskap hos allmänheten genom information.
Energimyndighetens förslag till regeringen omfattar bland annat att myndigheten föreslås få i uppdrag att utreda möjligheten till ett investeringsstöd till privatpersoner, fastighetsägare och verksamhetsutövare för eftermonterad smart styrning.
Vidare föreslås att Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Konsumentverket får i uppdrag att ta fram och sprida målgruppsanpassad information om flexibilitet.
