Fokusområden
Transporteffektiv samhällsplanering
Genom ökad funktionsblandning och förbättrad tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik, delade mobilitetstjänster och samordnade godstransporter kan städernas transporteffektivitet öka. För att nå ett transporteffektivt samhälle är det viktigt att tillgängligheten mellan olika stadskärnor och kringliggande mindre tätorter och landsbygd är goda.
Inom området behövs ökad kunskap om hur det ömsesidiga samspelet mellan transportsystemet och lokaliseringen av bostäder och arbetsplatser fungerar i ett regionalt system av städer. Det krävs forskning och demonstration av hur samhällen både i stad och på landsbygden kan planeras för att, med bibehållen tillgänglighet, möjliggöra mer energieffektiva och hållbara transportmönster. En viktig del av detta är att forskning och demonstration kan utveckla och ge ny insikt i de styrande processer och arbetssätt som ligger till grund för utformningen av den fysiska miljön. Innovationer kring strukturell och fysisk utformning är en viktig förutsättning för att öka förståelse och implementering av lösningar som bidrar till skapandet av ett transporteffektivt samhälle. Inom dessa områden finns även lärdomar att dra internationellt, och kopplingen till internationell forskning och dess relevans i en svensk planeringskontext är av betydelse. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan stad och landsbygd och det kommer därför krävas olika lösningar för att lösa de utmaningar som finns.
Transporterna i storstäder ökar och lösningar som effektivt kan frigöra och utnyttja det begränsade utrymmet har också stor exportpotential. Det behövs även mer forskning och demonstration om hur logistiken och transporterna i städerna ska utföras på ett energieffektivt sätt, både för gods- och persontransporter.
Styrmedel för ett mer transporteffektivt samhälle kan sägas handla om styrmedel som påverkar bebyggelse och transportsystem så att förutsättningar ges till kortare och färre resor via olika transportslag med bibehållen eller förbättrad tillgänglighet för människor och gods.
Hållbara mobilitets-och transportlösningar
En viktig inriktning i programmet är att se på möjligheterna med att energieffektivisera person- och godstransporter genom utnyttjande av avancerade IT-lösningar och beteendeinriktade åtgärder samt att pröva och utvärdera olika lösningar. Metoder, arbetssätt, nya former av samverkan och affärsmodeller för att möjliggöra utnyttjande av det mest energieffektiva trafikslaget vid varje enskilt tillfälle, för både gods- och persontransporter, behöver utvecklas. En del av ett transporteffektivt samhälle kan vara att transporter går mot att bli tjänster och det finns ett behov av att förstå hur detta påverkar transportsystemet i stort. Det finns ett behov av att förstå hur förändrade krav kring delning av data, aktörssamverkan och vad som utgöra smarta digitaliserade lösningar för vem kan påverka området. Forskning och demonstration inom området bör med fördel inkludera både effektfokuserade insatser, inkludering och rättvisa samt främjandet av relevanta systemmiljöer.
Att arbeta på distans eller mötas resfritt i tjänsten är ett område som kan bidra till att ersätta vissa resor, nu aktualiserat av den globala Covid-19 pandemin. Enbart en teknisk utrustning räcker dock inte för att ersätta ett fysiskt möte med ett resfritt möte. Erfarenheter visar att det krävs flera moment, exempelvis omfattande utbildningar och en central projektledning, för att bygga upp en framgångsrik och frekvent användning av digitala mötesformer. Liknande utmaningar finns för distansarbete. Det tar tid och är ansträngande att lära sig nya sätt att arbeta och samarbeta, sätta sig in i nya programvaror och att lära sig nya mötestekniker. Det krävs mer forskning kring hur våra vanor förändras och påverkas över tid av externa och interna faktorer och i vilken grad åtgärder bidrar till ett transporteffektivt samhälle på sikt.
Energieffektivisering av befintliga transportlösningar
Det finns möjligheter att minska energianvändningen betydligt i transportsystemet genom ökad kunskap om hur själva transporten kan effektiviseras. Här behövs forskning och demonstration om hur samordnade gods- och tätortstransporter kanske, hur fyllnadsgraden kan öka och hur rutterna kan optimeras etc. Samtidigt är det viktigt att belysa förutsättningarna för transportlösningar i form av regelverk, affärsmodeller och konkurrens. Energieffektiviseringsgraden har en hög potential sett ur ett systemperspektiv där disruptiva och oprövade innovationer utgör ett möjligt forskningsområde. Utvecklingen inom digitaliseringen skulle här kunna bidra som en möjliggörare. Hur arbetssätten är i behov av förändring för att få till energieffektivare transportlösningar kräver att löpande analyseras och testas.
Överflyttning av transporter till energieffektivare trafikslag
Transportsystemet är mycket komplext, med många aktörer och beroenden till kringliggande områden. Det finns därför även ett behov av att övergripande studera hur ett energieffektivt transportsystem kan utformas, samt hur det passar in i det större energisystemet. Sådana systemstudier bör visa på möjliga vägval, och vilka konsekvenser olika vägval har eller hur förändringar av vissa delar av systemet påverkar helheten. Det finns behov att skapa en gemensam målbild för ett hållbart transportsystem och utgå ifrån den för att utröna vilka åtgärder som behöver göras, och när, för att nå målbilden.
Den största ökningen av transportarbetet har godstransporterna på lastbil stått för under senare år. Det är därför intressant att analysera vilka energieffektiviseringspotentialer det finns för överflyttning av gods från vägtransporter till de andra trafikslagen järnväg respektive sjöfart, och hur dagens affärsmodeller kan hantera en sådan överflyttning. Grundläggande för att intermodala transportlösningar ska fungera är att det går att åstadkomma transportkedjor med en smidig överflyttning av gods mellan trafikslag. I och med att det intermodala transportsystemet i sig är mycket komplext krävs mer avancerade tillvägagångssätt för att denna typ av transporter ska kunna genomföras på ett energieffektivt sätt. Dessa måste studeras ur flera olika perspektiv då gods, passagerare, förare och fordon rör sig i ett och samma system och då olika typer av fordon ska interagera i trafiksystemet. Exempelvis kan interaktionen mellan IT och fordon, terminaler, lastnings- och lossningssystem skapa energieffektiviserande lösningar. Vilken betydelse användarbeteenden spelar samt hur olika former av styrmedel kan användas för att främja energieffektivare lösningar är också viktigt att belysa.
Forskning krävs kring vilka barriärer som finns för överflyttning mellan trafikslag. Tänkbara barriärer för godstransporter kan till exempel vara vanor och attityder, integritet, informationsbrist, minskad tidsprecision samt mindre kontroll över transportkedjan. Vad gäller överflyttning av persontransporter till kollektivtrafik kan bristande samordning mellan trafikföretag utgöra en barriär, och det är därför intressant att till exempel utveckla gemensamma betalningsmodeller och reseplaneringsfunktioner för olika kollektivtrafikaktörer.
Det krävs utveckling av metoder och incitament för att utnyttja den mest effektiva transportkedjan vid varje enskilt tillfälle, för både gods- och persontransporter. Även metoder för att kunna utvärdera och jämföra olika transportalternativ ur effektivitetssynpunkt behöver utvecklas.
