Läget på biobränslemarknaderna november-december
Årets sista lägesrapport för biobränslemarknaderna berättar om hur man kan tillverka bensin från vatten och om hur svenskt skogsbruk möter klimatförändringar. Månadens fokus handlar om en energisnålare och mer lönsam metod för lagring av koldioxid.
Biodrivmedel
Bensin tillverkas av vatten och koldioxid
Det tyska företaget Sunfire invigde i slutet av november en pilotanläggning för tillverkning av bensin från vatten. Företaget har tagit fram en metod för detta som de kallar Power-to-Liquid. Den går ut på att använda el från sol- och vindkraftverk för att omvandla koldioxid och vatten till ett syntetiskt bränsle. Koldioxiden kan till exempel hämtas från biogasanläggningar. Pilotanläggningen kan producera ungefär 600 liter bränsle per dag. Företaget har som ambition att kunna bygga ut sin produktion under 2016.
Biodiesel är lika hälsofarlig som fossil diesel Avgaser från biodiesel är lika hälsofarliga som avgaser från fossil diesel. Det har läkaren Jon Unosson kommit fram till i sin avhandling som läggs fram vid Umeå Universitet i december. Han har låtit friska människor andas in utspädda avgaser från biodiesel och fossil diesel för att studera hur respektive bränsle påverkar människans hjärt- och kärlsystem. Resultatet visade att båda bränsletyperna gav lika stor påverkan på blodkärlen trots att biodiesel innehåller mindre partiklar.
Fasta biobränslen
EUs verkliga energikostnader EU-länderna använde 122 miljarder euro till olika former av stöd inom energisektorn 2012. Samtidigt uppgick de dolda kostnaderna i form av miljöförstöring och klimateffekter till omkring 200 miljarder euro. I en ny rapport som finansierats av EU-kommissionen redovisas hur stora subventioner som ges till energisektorn, både direkt och indirekt. Det är åren 2008 till 2012 som kartlagts. Resultatet visar att värdet av 700 olika subventioner uppgick till 122 miljarder euro under 2012. Om stöden delas upp på enskilda kraftslag går det mesta stödet till solenergi, cirka 15 miljarder euro under 2012. På delad andraplats kommer landbaserad vindkraft och kolkraft. Båda erhåller ungefär 10 miljarder euro.
Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar
Mistra-SWECIA:s forskare har under det gångna året mött skogsägare för att diskutera hur svenskt skogsbruk påverkas av klimatförändringar. Studien leds av forskare från Stockholm Environment Institute i samarbete med Lunds universitet, SMHI och University of Edinburgh. Syftet med projektet är att öka kunskapen om vad som påverkar möjligheterna att hantera förändringar i skogsbruket när klimatet ändras.
Flera skogsägare har under diskussionerna vittnat om att de upplever en förskjutning av årstiderna och en ökad tillväxt i skogen. Samtidigt ökar oron över stormskador och angrepp från insekter och svampar. Några skogsägare berättade hur de drabbats hårt av stormar, trots att de skött sin skog. Det finns flera skogliga beslut som kan komma att påverkas av klimatförändringarna såsom trädslagsval, dikning samt röjnings- och gallringsstrategier. Det är mycket som ska klaffa som skogsägare och man är ofta beroende av samarbete med grannar, entreprenörer och uppköpare.
Rapporten i sin helhet hittar du till höger.
